Först föll Tunisiens president efter att ha hållit sitt land i ett
järngrepp under 23 år. Några veckor senare var det så dags för Mubarak som haft kontroll över i Egypten i 30 år. Alla ställer sig frågan åt vilket
håll frihetsvindarna nu kommer att blåsa. Är det dags för Jemen? Palestinska myndigheten?
Om sex månader planeras val i Tunisien respektive Egypten. Förändringarna har sin grund i breda gruppers frustration efter år av påtvingad fattigdom och marginalisering. Det finns en frihetstörst som dämpats genom att folk
fängslats, oppositionella trakasserats och nätets tanketrafik hindrats.
Av den anledningen skulle etablerandet av pluralism, oberoende media och andra friheter i Tunisien och Egypten långsiktigt kunna påverka området i sin helhet på ett positivt sätt. Den så kallade jasminrevolutionen kan få en liknande betydelse som när militärstyret föll under 1970-talet i
Spanien, Portugal och Grekland eller när Berlinmurens fall 1989 ledde till
en genomgripande förändring av hela Öst- och Centraleuropa.
På sina håll i Europa framförs nu oroliga kommentarer för vad fria val kan
resultera i. För en tid sedan träffade jag en tunisisk politiker som
precis fått se sitt parti legaliseras. Han uttryckte bekymmer över att ett
halvår är en kort tid för att arrangera val. Det ökar risken för
ytterkantsgrupper att göra sig gällande på de modererades bekostning.
Och den gamla strukturen kan alltid ändra attityd och uttryck och dyka upp i nya former. Partier och andra politiska krafter har varit förbjudna.
Flera av länderna har utvecklats till ?kleptokratier? – tjuvsamhällen – och
polisstater.
Som relativt nybliven ordförande för riksdagens EMPA-delegation
(Euro-Mediterranean Parliamentary Assembly ? ett samverkansorgan mellan EU och södra Medelhavsregionen och Nordafrika) har jag vid olika tillfällen träffat företrädare för ett antal Arabländer. Långt före demonstrationerna var en av de frågor som behandlades kristnas och andra religiösa minoriteters ställning. De fördomar som muslimer kan drabbas av i Sverige och Nordeuropa har samma grumliga grund som de kristna kan mötas av på andra håll i världen. De upplopp som för en tid sedan inträffade i Egypten med kyrkor som sattes i brand och andra svåra övergrepp som följd påstods ha sin upprinnelse i anklagelser om våldtäkt av en muslimsk flicka. I Sverige finns det ju politiska krafter som försöker hävda det omvända med brottslighet som sägs ha sin grund i islam.
I länder med hög korruption, svagt rättsväsende och låg tilltro till de
offentliga organen kan det vara enklare att piska upp stämningarna. Även
om det finns motsättningar och slitningar mellan olika grupper i
Nordeuropa kan de i normalfallet hanteras under ordnade former. En
demokratisering med steg mot en fungerande rättsordning är därför viktigt för att slå vakt om kristna gruppers ställning i Arabvärlden. Problemet är inte islam, utmaningen är avsaknaden av fungerande polis, fristående domstolar och mediefrihet. Val om sex månader är ett viktigt steg, men det är inte det enda utan kräver också uppbyggandet av ett öppet samhälles institutioner.
Hans Wallmark, riksdagsledamot (M)
Ordförande riksdagens EMPA-delegation