Ska Sverige betraktas som en geografiskt friyta mellan Nato och Ryssland?
Och bidrar det i så fall till ökad eller minskad säkerhet? Idag debatteras denna viktiga fråga i Riksdagen.
Statsminister Stefan Löfven (S) väckte nyligen stor uppmärksamhet med ett försök till en säkerhetspolitisk linje när han förklarade att det finns en typ av tomrum mellan Nato och Ryssland.
Vid dagens interpellationer i riksdagen har jag ställt några frågor till Stefan Löfven kring hans säkerhetspolitiska linje, men han har valt att överlämna dem tillutrikesminister Margot Wallström (S).
Det centrala och anmärkningsvärda i Stefan Löfvens resonemang är att Sverige på något sätt skulle befinna sig mittemellanRyssland och Nato.
Enligt Stefan Löfven är orsaken till att Sverige inte ska gå med i Nato att det inte skulle tillföra någon säkerhet i närområdet. Som han ser det skulle ett Natomedlemskap tvärtom skapa mer osäkerhet. I en intervju förklarade Löfven: ”Det är bra att Sverige och Finland är alliansfria. Då har du två geografiska ytor fria.”
Men Sverige har redan ett omfattande och fördjupat samarbete med Nato. Och det beror på att säkerhet skapas tillsammans med andra. Av samma anledning har Sverige, även under Stefan Löfvens regering, valt att fördjupa utbytet med Nato genom bland annat olika övningar. Just nu pågår en stor internationell flygövning, Operation Arctic Challenge Exercise 15 (ACE 15), i de nordliga delarna av Sverige, Norge och Finland med över 100 plan och 3 600 man. Förutom Sverige, Norge och Finland deltar även Frankrike, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.
Mellan den 5 och 17 juni ska den svenska försvarsmakten, i större omfattning än tidigare, delta i övningen Baltops i Östersjön där 17 olika nationer ingår. USA kommer med tungt flyg i form av B52.
Försvarsdepartementet förbereder ett värdlandsavtal med Nato som ytterligare underlättar möjligheten att ge och ta emot militärt stöd. Riksdagen ska ta ställning till ett lagförslag kring värdlandsavtalet under 2016. Den enda mer högljudda kritik mot den nuvarande utvecklingen kommer från enskilda riksdagsledamöter i det andra regeringspartiet, MP. Pikant, men inte avgörande.
Resonemanget om tvågeografiskt fria ytor är märkligt. Sverige finns redan med i ett större sammanhang. På vilket sätt skapas större osäkerhet i Östersjöområdet om Sverige och Finland efter egna beslut i respektive regering och riksdag gör självständiga säkerhetspolitiska vägval som kan innefatta Natomedlemskap?
Ingen kan väl på allvar mena att Sveriges val av säkerhetspolitiska lösningar ska avgöras av vad andra länder tänker om dem.
Sveriges regering och riksdag måste själva kunna definiera vad som ligger i landets intresse. I Finland är medlemskap i Nato en option, en möjlighet, även om det just nu inte finns någon riksdagsmajoritet för det. Dessutom har Finlands nya regering för avsikt att genomföra ännu en utredning av vad ett eventuellt Natomedlemskap kan betyda.
Stefan Löfven ser en fördel i att det finns så kallade fria geografiska ytor. Andra nationer med landgräns till dagens Ryssland som Norge, Estland, Lettland och Litauen har valt den säkerhet som ligger i ett Natomedlemskap, där medlemmarna skyddar varandra, om ett lands territorium attackeras är det samma sak som att andra länders territorium attackeras. Löfvens Sverige är allianslöst.
Kan den säkerhetspolitiska doktrin som statsministern ger uttryck för tolkas som en indirekt kritik mot länder som valt att inte stå fria? Eller är det så att några av Rysslands grannländer kan vara allianslösa och därmedfriamedan andra genom sitt Natomedlemskap kan bidra till Europas skydd och säkerhet?
Menar Löfven att till exempel Norge, Estland, Lettland och Litauen inte skulle bidra till Europas säkerhet?
Vad som behövs är en kunskaps- och faktabaserad debatt.
Hans Wallmark