Jobben viktigaste frågan

De flesta partier torde vara överens om att den viktigaste politiska utmaningen är jobben. Vi ser förvisso ett Sverige som rör sig i rätt riktning. Allt fler går varje morgon till ett arbete och allt fler kan leva på sin egen lön. Detta trots en svår global finanskris.

DEBATT. Alliansen har visat att den genom en tydlig och stabil ekonomisk politik och ansvarstagande kan skapa förutsättningar för bra välfärd även när andra länder har det svårt. Skattesänkningarna har varit till fördel både för pensionärer som för dem som yrkesarbetar.

Till det kommer direkta satsningar för att underlätta för fler att få jobb. Arbetslinjen hyllas. Sänkningarna av arbetsgivaravgifterna för dem under 26 har skapat möjligheter för unga. Nu gäller det att gå vidare därför att det finns anledning att oroas för ökad arbetslöshet inte minst med tanke på att den svenska exportbranschen kan drabbas negativt av den internationella nedgången. Sänkningen av restaurangmomsen är en naturlig fortsättning på jobbpolitiken. Genomgående är att många företagare talar om att priserna kan komma att sänkas. Det leder till ökad efterfrågan och därmed att dagens jobb kan säkras och fler nyanställas. Och för de unga är det mycket viktigt med ett första jobb för det gör det enklare att sedan söka ett andra och ett tredje.

Det är svårt att förstå Socialdemokraternas förslag om att dubblera arbetsgivaravgiften för unga. Totalt handlar det om skattehöjningar på 16 miljarder. Hur kommer detta att leda till fler jobb? Dessutom säger S nej till den sänkta restaurangmomsen. Till det kommer att det föraktfullt talas om McDonaldsbidrag. Det finns inte fina eller fula jobb! Alla behövs. För den enskilda som resten av samhället är det lika bra att få sin lön från McDonalds som Ica, Coop eller för den delen ABF.

Ansvarstagande politik för jobb för unga står i stark kontrast till den skuggbudget Håkan Juholt och Tommy Waidelich presenterat. Med precision riktas udden mot unga som redan jobbar eller är på väg in på arbetsmarknaden.

Hur blir det fler jobb genom att göra det dyrare att anställa?

Hans Wallmark (M)
riksdagsledamot; Ängelholm

Robin Holmberg (M)
MUF, fullmäktigeledamot, Ängelholm

Pressmeddelande 14 oktober

Hans Wallmark diskuterar ungdomsjobb på McDonalds

Idag besökte riksdagsledamoten Hans Wallmark (m) McDonalds i Ängelholm för att tala om ungdomsjobb med franchisetagaren Christine Richter. 

 

  • McDonalds är en stor och viktig arbetsgivare och det är mycket givande att träffa företrädare från restaurangerna. Christine Richter har fem restauranger i Skåne med 300 anställda och en övervägande del av dem är ungdomar. För några år sedan halverade Alliansen arbetsgivareavgiften för ungdomar och nu ligger det ett förslag hos riksdagen att halvera restaurangmomsen. Dessa åtgärder skapar ännu bättre förutsättningar för unga att få jobb, säger Hans Wallmark.

 

  • För mig är alla jobb viktiga, det finns inga fula eller fina jobb. De kommande åren ser ut att bli tuffa pga. skuldkrisen i Europa. Då är det extremt viktigt med bra förutsättningar att skapa jobb och behålla de befintliga. Christine Richter är bra exempel för Sveriges företagare. Hon började i kassan på McDonalds och äger idag fem restauranger. Sverige behöver fler som henne, avslutar Hans Wallmark

 

För mer information:

 

Hans Wallmark

070 – 695 41 00

Hans.wallmark@riksdagen.se

Därför reser vi till Latinamerika

Svar till ”Varför resa till Latinamerika”, Anders Bengtsson (ep) införd den 4 oktober.

Ängelholms kommun har beviljats projektet Globala skolan, vilket organiseras av SIDA och Internationella programkontoret, det senare är ett organ under EU. I den nya läroplanen understryks vikten av internationellt perspektiv, internationell solidaritet och kulturell mångfald.  Vi ser den Globala skolan som en av flera aktiviteter på den inslagna vägen.

De senaste två veckorna har vi tagit emot elever och lärare från Polen och Kroatien samt utbildningsministeriet från Kosovo, förutom dagliga internationella virtuella utbytet i våra verksamheter.

Framöver ska vi genomföra ännu fler utbyten med andra länder och då är det givetvis inte bara Latinamerika som gäller.

Frågan om resmål till världsdelar som Sydamerika, Afrika och Asien får ställas till arrangörerna.  Vi styr inte över resmålet, utan det styrs av arrangörerna som planerar resorna, delvis efter de stödbehov som finns i delar av länder där det är oroligt.

Styrgruppen för projekt Internationalisering i Ängelholm erhåller fortbildning av den Globala skolan för att i sin tur leda arbetet mot följande lokala mål,

  • utveckla förståelsen för den kulturella mångfalden,
  • genom möten över kultur-och nationsgränser förbereda elever i att verka i framtida globala sammanhang som högskolestudier och arbete,
  • fler internationella utbyten, virtuella och fysiska för elever och pedagoger,
  • utveckla ett samarbete kring internationalisering inom Skånenordväst.

Sven-Ingvar Borgquist (M)
Ordförande BUN Ängelholm

Åsas medlemsbrev nr. 3

Moderatvänner!                                 

Kretsstyrelsen anordnade nyligen ett lunch- till lunchseminarium i Simrishamn. Framför allt var det fullmäktigegruppen som representerades bland oss 25 deltagare. Kommunikation och förnyelsearbete på alla nivåer var en viktig punkt på dagordningen. Vi fick en duvning i hur Region Skånes uppdrag och organisation ser ut av regionrådet Pontus Lindberg och skolkommunalrådet i Kristianstad, Fredrik Axelsson, gick igenom hur nya möjligheter finns för att kommunicera och synas framför allt i nya kanaler såsom bloggar och facebook.

Vi var alla nöjda och det skall noteras att Robin Holmberg var arrangör. Tack Robin!

Budgeten
Budgeten för 2012 och planen för 2013 till 2014 är nu genomarbetad av alla våra företrädare och med Alliansens. Arbetet har genomsyrats av engagemang och noggrannhet och det bäddar för ett fortsatt gott arbete inom kommunens verksamheter. Det finns givetvis en oro för ytterligare sämre skatteprognoser men vi har en beredskap även för det. Det blir inga nedskärningar!

Ängelholms FF och ekonomi
En del medlemmar sätter frågetecken för engagemanget för Ängelholms FF. Jag och Tomas Fjellner, Kultur- och fritidsnämndens ordförande, har självklart gjort en bedömning av vad som är rimligt. Det är viktigt att veta att ÄFF idag inte har några skulder till kommunen, men att förvaltningarna en längre tid har haft dålig kommunikation med klubben beroende på deras dåliga ekonomi. Vi har ett stort förtroende för den nye ordföranden. Nu pågår genomlysning.

Järnvägsmuseet
Järnvägsmuseet blir kommunalt. Trafikverket kommer att överlämna ansvaret till oss från och med nästa år. När vi ställdes inför ett hot om nerläggning såg vi kanske mest bekymmer. Men Trafikverkets ledning har visat god vilja till samarbete och vi har fått ett avtal om medfinansiering av totalt 15 miljoner under de första fem åren. Vi ser nu att det finns stora utvecklingsmöjligheter. Museet blir en viktig del i vårt kulturutbud och vår besöksnäring. Kultur- och fritidsnämnden har ansvaret för utvecklingen.

Hälsostad och badhus
En kort redogörelse för läget: Kommunen äger en tomt på Sjukhusområdet vid Rönne å. Den kommer att övergå till Kunskapsporten AB som vunnit upphandlingen av badhuset. Peab kommer att bygga åt Kunskapsporten. Kommunens avtal är med Kunskapsporten som i sin tur avtalar om en hel del infrastruktur med Hälsostaden AB. Hälsostaden har fått beställning av Region Skåne att utveckla och bygga om sjukhusbyggnaderna för att få bättre utveckling, arbetsmiljö och driftsförhållanden. Peab har vunnit den upphandlingen som genomförts av Region Skåne. Det blir alltså mycket Peab men inte direkt med kommunen.

Badhusets placering
Avslutningsvis något om badhusets placering: Många kommuner samlar sina idrottsanläggningar, precis som vi är på väg att göra, men man lägger inte sina badhus där vilket många ängelholmare felaktigt verkar tro. Exempel är Arenastaden i Växjö och Rocklunda  i Västerås.  Att genomföra en upphandling av hela badhuset, som vi nu gjort, hade inte varit möjligt vid ishallen. Det badhus som kommer att byggas har attraktioner vilka är mycket större än vad som är möjligt för en kommun av vår storlek. Vi skall vara stolta och glada för att vi kan attrahera entreprenörer till att skapa mervärden för oss alla. 250 miljoner kostar badhuset.

Höstliga hälsningar från Åsa

Pressmeddelande 4 oktober

Hans Wallmark (M) gratulerar Henrik Dam Kristensen (S) till att ha blivit ny transportminister i Danmark.

– Regeringsskiftet i Danmark har nu formellt skett i och med att statsminister Helle Thorning-Schmidt presenterat sin ministär. Politiskt beklagar jag att bra borgerliga företrädare fått dra sig tillbaka samtidigt som jag personligen är glad över att Henrik Dam Kristensen (S) utnämnts till ny transportminister, säger Hans Wallmark (M) i en kommentar.

– Jag känner Henrik Dam Kristensen väl sedan många år i Nordiska rådet. Vi har tidigare suttit i samma utskott och han har det senaste året varit president i Nordiska rådet. Bakom sig har han en lång karriär som partisekreterare, europaparlamentariker och minister i tidigare regeringar.

– Henrik Dam Kristensen är stor vän av Norden och förstår integrationens betydelse. Jag hoppas att det ska påverka hans kommande gärning som transportminister. Tidigare har vi tillsammans arbetat för ökad öppenhet och rörlighet bland annat i Öresundsregionen. Det ska bli ett sant nöje att följa upp tidigare gemensamma förslag med frågor till Henrik Dam Kristensen som transportminister och företrädare för den danska regeringen.

För mer information
Hans Wallmark, riksdagsledamot (M) och ledamot av Nordiska rådet
070-695 41 00

Kvällsposten 23 september

I Danmark blir det regeringsskifte efter valet torsdag 15 september. Det paradoxala är att regerande borgerliga Venstre gick fram samtidigt som utmanande Socialdemokraterne tappade och nådde historiskt låga nivåer. I svensk nyhetsrapportering har detta faktum haft en tendens att glömmas bort. Det lär nog bli en jobbig utmaning för Helle Thoring-Schmidt att hålla samman sitt underlag med ytterkantsvänster på ena sidan och socialliberala Radikale venstre på den andra.

I svenska media var S-ledaren redan på förhand krönt till ny statsminister. Att hennes parti fortsatta att förlora och att valet blev jämnt var det få som förutsåg eller försökt spegla på förhand.

Ifall det finns möjliga invändningar mot hur det danska valet beskrivits i Sverige är det inget emot de norska lokalvalen måndag 12 september! Moderaternas systerparti Höyre ökade nästan nio procentenheter. Partiledaren Erna Solberg utsågs till valets drottning och ses nu som den självklara utmanaren som statsministerkandidat inför stortingsvalet 2013.

För Fremskrittspartiet halverades nära på resultatet jämfört med för fyra år sedan. De senaste åren har en nordisk trend varit att populistiska och invandrarkritiska partier gått fram. Att Dansk folkeparti också förlorar mark kan visa att toppen nu passerats.

Liberala Venstre i Norge gjorde sitt bästa val på 40 år. För det norska vänsterpartiet blev det närmast ett sammanbrott då en tredjedel av röststödet förlorades. Redan på valnatten meddelade Kristin Halvorsen sin avgång som partiledare.

För dem som huvudsakligen följt den norska valrörelsen speglad av svenska media måste allt detta vara lika oväntat som osannolikt. Merparten av rapporteringen har ju handlat om Arbeiderpartiet. Förvisso nåddes framgångar och det är en styrkeuppvisning för ett ledande regeringsparti att öka under ett mellanval. Journalistiskt torde det dock inte vara en större bragd att inse att regeringschefen Jens Stoltenberg efter sitt tydliga och ansvarsaxlande uppträdande efter det fruktansvärda som hände den 22 juli stärkt sin ställning bland norrmännen.

För den som har velat se har det onekligen funnits tydliga tecken att tyda. Opinionsmätningar har visat på problem för populisterna och möjligheter för mer seriösa borgerliga partier att gå framåt. De norska skolvalen blev en formidabel succé för Höyre med bästa resultatet någonsin även om svenska media valde att lyfta fram Arbeiderpartiets framgångar.

Rimligtvis borde det norska valet och hur det beskrivits i grannlandet Sverige leda till självkritik inom media. Självfallet är de tragiska händelserna kring Utöya en viktig aspekt. Men ingalunda den enda! Socialdemokratiskt styrda kommuner som Tromsö har fallit och Höyre har stärkt sitt grepp över Oslo och är numera huvudstadens största parti.

Är det slentrian, bristande förarbete eller journalisternas personliga politiska preferenser som ligger bakom dessa återkommande strukturella obalanser? För det är ju inte precis första gången ett val i annat land skildrats mer ur ett socialdemokratiskt och vänsterperspektiv än ur ett borgerligt.

Utlandsrapporteringen är viktig för vår förståelse av vår omvärld. Särskilt när det gäller betydelsefulla grannländer som Norge och Danmark. Men vad innebär den när allt kan bli så skevt?

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Ledamot av Nordiska rådet
Tidigare politisk redaktör Nordvästra Skånes Tidningar

DN Debatt onsdag 21 september

Det är en betydande insats och god forskargärning som ligger bakom Birgitta Almgrens senaste bok och rön om östtyska säkerhetstjänsten Stasis verksamheter i Sverige. Tack vare en dom i Regeringsrätten har hon fått tillgång till hemligstämplat material. Om än med starka restriktioner som innebär att utpekade personer inte fått kontaktas och att hennes anteckningar från arkivstudierna måste förstöras. Vi har ju tidigare på DN Debatt stöttat hennes arbete och uppmanat att använda alla lagliga möjligheter för att få tillgång till väsentliga handlingar.

Det finns all anledning att fortsätta det offentliga samtalet med detta gedigna material som grund. Dels kan det vara rimligt för fler forskare och journalister att pröva den rättsliga vägen för att få tillgång till hemligstämplade uppgifter. Och dels finns det anledning att från regeringens sida politiskt pröva ökad öppenhet.

Säkerhetspolisen har som kommentar till Birgitta Almgren sagt att de 50-tal personer som misstänkts ha sprungit Stasis ärenden i Sverige inte gjort sig skyldiga till något som skadat nationens intressen. Däremot kan dessa uppgiftslämnare exempelvis ha lämnat information som sedan resulterat i att oppositionella i Östtyskland fått problem, fängslats eller utsatts för tortyr. Nog är det en intressant aspekt av vår nutidshistoria! DDR-diktauren befinner sig endast drygt 20 år tillbaka i tiden.

Det kanske inte är brottslighet i Säpos mening men det går inte att komma förbi att det finns en moralisk-politisk dimension. Till det kommer också att möjlighet bör ges för utpekade som fortfarande lever att rentvå sitt namn eller ifall man varit Stasis svenska springpojkar försöka förklara sitt agerande.

Birgitta Almgren har inte varit med om att avsluta något med sina undersökningar utan snarare påbörjat en viktig granskning!

Hans Wallmark (M)
Carl B Hamilton (FP)
Mats Johansson (M)
Riksdagsledamöter

Om folketingsvalet i Sydsvenskan

Danmark går till folketingsval 15 september. Och ännu en gång går det att uppmärksamma ett pikant gränshinder. De danskar som bor 60 kilometer söder om Köpenhamn har rösträtt medan de medborgare som bor 60 kilometer norr om huvudstaden saknar det!

Den danska grundlagen förhindrar dem som bor utanför landets gränser att delta i folketingsvalet. Det skiljer sig helt från exempelvis Sverige och Finland där utlandsrösterna ses som viktiga. I dag beräknas cirka 150~000 danskar bo utomlands, inte så få på den svenska sidan. Och därmed fungerar det som ett slags gränshinder som strider mot tanken på att man ska kunna bo, arbeta, studera och verka var som helst i Norden oberoende av medborgarskap.

Två problemområden som ofta framkommer i samtal med utlandsdanskar bosatta i Skåne är dels det nuvarande skatteavtalet mellan länderna som gör det omöjligt att betala kommun- och landstingsskatt i Sverige trots att det är här servicen nyttjas och dels att man som dansk inte får rösta i folketingsvalet. Möjligheten att som medborgare påverka det egna landets politiska utveckling är viktig.

I ett integrerat Skåne och Själland, i en gränsbygd värd namnet, skall den enskilde i så liten utsträckning som möjligt känna av problem eller hinder beroende på att man är medborgare i ett land men bosatt i ett annat. Visionen måste vara att det som svensk skall gå att bo och verka på samma grund i Danmark som i Sverige, och omvänt att man som dansk skall kunna bo och verka på samma grund i Sverige som i Danmark.

För egen del har jag drivit frågan i Nordiska rådet, ställt skriftlig fråga till den danska regeringen samt i motion uppmanat den svenska riksdagen att agera i frågan. Än så länge ses inte frånvaron av rösträtt som det gränshinder det faktiskt är!

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M), Ängelholm
Ledamot av Nordiska rådet

Nordiskt samarbete på det diplomatiska området

Regeringarna i de fem nordiska länderna har tillsammans med de tre baltiska republikerna kommit överens om samarbete på det diplomatiska området. Lika värdefullt som efterlängtat! För egen del har jag drivit denna fråga ett antal år i både riksdagen som Nordiska rådet. Thorvald Stoltenberg från Norge har i en rapport som lades fram för några år sedan också kommit med denna rekommendation.

I dagarna har de nordiska och baltiska länderna i Helsingfors skrivit under ett samförståndsavtal om postering av diplomater på varandras utlandsmyndigheter. Överenskommelsen ska underlätta för de nordisk-baltiska länderna att upprätthålla en diplomatisk närvaro runt om i världen genom flexibla och kostnadseffektiva lösningar.

Fördelarna är många. Det sparar pengar samtidigt som de olika ländernas representation kan öka. Sverige tillsammans med de övriga är stora exportörer och då är det ännu viktigare med breda internationella kontakter. Samtidigt är det onödigt att alla på en mängd ställen håller sig med egen byggnad och därmed kostsamma servicefunktioner. Alla vinner på samordning.

Norden delar redan sedan tidigare en stark värdegemenskap. Att bygga ut samarbetet med Estland, Lettland och Litauen är en viktig markering och knyter Östersjöstaterna närmare varandra. Det är endast 20 år sedan dessa tre återtog sin självständighet i och med Sovjetunionens sönderfall och kommunismdiktaturens sammanbrott.

Steg i rätt riktning och steg tillsammans!

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Ledamot Nordiska rådet

Medlemsbrev augusti 2011

Moderatvänner!

Semesterperioden 2011 närmar sig sitt slut. Bra semesterdagar kan också vara regniga. Ofta ger varannandagsväder den bästa avkopplingen och så måste vi nog tänka just i år.

Pyttebron och trafikplanen är på mångas läppar. Vi som varit på torget på lördagarna vet att många undrar. Därför ägnas detta brev åt just Trafikplanen.

Vad har hänt:
Bakgrunden är att Kommunstyrelsen redan 2008 beslöt att göra en ordentlig framtidsplan för trafiken i stadens centrala delar. Det hade under en längre tid framförts synpunkter från våra medlemmar och sympatisörer med önskan om en större långsiktighet i trafikplaneringen. En rad mätningar av trafiken har sedan genomförts. Ramböll som är ett ledande nordiskt tekniskt konsultbolag fick uppdraget att presentera en trafikplan 2011-2020. En första version kom under 2010 och den slutliga, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar, presenterades i februari 2011.

I planen går man igenom alternativen vilka förutom Pyttebron är en bro vid Luntertun (Varvsvägen) med väg genom Nybroskogen samt ett alternativ vid Kulltorpsvägen med en väg på västra sidan av Västkustbanan utmed Kronoskogen. Analyserna görs mot ett 0-alternativ. Alltså att man inte gör något alls.
Som ni alla säkert vet så innebär Rambölls förslag att en bro bör byggas i Klippanvägens förlängning över Pyttebron. Det är enda lösningen som kan minska den trafik som idag finns vid Stadsparken och Nybron. Besluten som tagits har varit förankrade på M-gruppmöten.

En namninsamling har följts av listor med krav på folkomröstning. Genom att 10 procent av de röstberättigade i kommunen ställer ett sådant yrkande skall kommunfullmäktige behandla frågan. Säkert kan antalet underskrifter uppfylla kravet och nu skall frågan om en rådgivande folkomröstning behandlas av fullmäktige på augustisammanträdet. För att yrkandet skall avslås fordras att 34 av 51 (2/3) av ledamöterna skall vara emot.

Kommunstyrelsen beslutade att genomföra en opinionsundersökning i juni månad. Ettusen ängelholmare tillfrågades. Resultatet blev att fler yngre är mer intresserade av folkomröstning än äldre. Över hälften vill ha en folkomröstning och 8 av 10 kommer att rösta. Anmärkningsvärt var att 7 av 10 inte känner till Trafikplanen och dess slutsatser.

Vi moderater i Ängelholm har med denna bakgrund ställt oss positiva till folkomröstning i frågan.

Vad händer nu:
En rådgivande folkomröstning kommer att ske efter att fullmäktige tagit beslut. Det är valnämnden som bereder ärendet. Vårt moderata förslag är att vi beslutar om folkomröstningen utan att kommunen går igenom namnteckningarna. Vi är demokratiska och intresserade av väljarnas åsikter!
Förslag på valdag är söndagen den 27 november. Röstalternativen skall därefter beslutas av kommunfullmäktige och ambitionen är att dessa får en så bred politisk förankring som möjligt.

Resultatet:
Hur valresultatet skall tolkas beror självklart på alternativen. Det kommer att bli en pedagogisk uppgift både för kommunen och för oss partier att öka kunskapen om hur valalternativen påverkar kommunen både på kort och lång sikt. En annan utmaning är att påverka så att valdeltagandet blir stort. Det är ju så att ett lågt valdeltagande ger ett dåligt underlag för beslut.

Hur förhåller vi oss i Moderaterna:
Vi är ett parti som lyssnar på vad människor tycker och vi litar på att man är intresserade av att söka fakta. Om inte en ny led kommer att byggas över Rönne å i Klippanvägens förlängning måste vi genomföra en ny strategi där biltrafik och parkeringsmöjligheter i stationsområdet förändras, kanske till en miljöstadsdel. De planer som finns på 400 lägenheter vid stationsområdet och gamla Scan måste revideras. Centrumhandeln kommer att påverkas negativt och resandet från en framtida Barkåkrastation kommer att gynnas liksom de handelsområden som ligger utanför staden.
Det är också viktigt att sprida kunskap om att de alternativa genomfarterna inte kommer att påverka trafiken i centrum märkbart. Varvsvägen och Kulltorp ligger helt enkelt för långt ifrån centrum.
Vi har alltså inte ändrat oss när det gäller vad som är nödvändigt utifrån nuvarande förväntningar på utveckling. Men väljer man annorlunda får det allvarliga konsekvenser. De förväntningar som finns på framtida investeringar måste också anpassas. Det blir i så fall en tuff, men inte omöjlig, uppgift.

Inbjudan till genomgång av Trafikplanen
Lördagarna den 20 augusti och 10 september kl. 12 inbjudes medlemmarna att komma till M-lokalen för en genomgång av Trafikplanen.

För att alla medlemmar skall kunna vara uppdaterade, även om de inte har möjlighet att komma på möten, så skall jag börja skriva medlemsbrev som distribueras via e-post. Tanken är att informera om dagsaktuella ärenden. Ungefär två gånger per månad är realistiskt.
Om du får vårt kalendarium från Marianne Ekdahl på vårt kansli via e-post, så kommer breven att skickas på samma e-postadress.
Om så inte är fallet kontakta gärna Marianne på marianne.ekdahl@moderat.se från din e-postadress så lägger hon gärna in den på distributionslistan.
Självklart kan man också tacka nej genom ett meddelande till Marianne.

Bästa hälsningar
Åsa Herbst