Ge en gåva
Ge en gåva

Författare: Daniel Jönsson

Valfrihet lyfter skolorna

Posted on by Daniel Jönsson

Svar till Erik Sahlvall (S):

Erik Sahlvall undrar över att Moderaterna anser att valfrihet är en viktig fråga för ängelholmarna. Vi anser att man som elev och förälder ska ha rätt att välja skola eller förskola för att hitta det som passar familjen bäst. Många är de elever som gått på Framtidsskolan som kan vittna om att de fått de bästa möjligheterna att lära för livet. Jag anser att all konkurrens gynnar utvecklingen, både inom näringsliv och offentlig verksamhet. När flera friskolor etablerades i Ängelholm i början av 2000 -talet var inte den kommunala skolan lika bra som den är i dag. Den konkurrens om eleverna som då följde ledde både till att fler elever fick välja en utbildning som passade dem bättre, samt att detta säkert bidragit till att den kommunala skolan lyft sig till den nivå med förbättrade resultat som vi nu ser.

Genom målmedvetna satsningar och höga förväntningar som eleverna svarar upp mot har skolornas resultat förbättrats årligen. Jämfört med riket ligger Ängelholm på en mycket bra nivå. Ett mått på detta är andelen elever som är godkända i alla ämnen, där ligger Ängelholms kommun på 86 %. Resultatförbättringen syns också i de olika rankinglistor som finns inom skolvärlden där vi ligger inom den bästa fjärdedelen och i någon ranking ännu bättre. Denna förbättring har haft betydelse för friskolornas attraktionskraft och möjlighet att locka nya elever. Mångfald och valfrihet är dock alltid viktigt. Moderaterna är därför positiva till nya etableringar av friskolor. Vi är övertygade om att eleverna och deras föräldrar vill och kan välja.

Sven-Ingvar Borgquist (M)
ordförande barn- och utbildningsnämnden
Moderata kretsens ordförande, Ängelholm

Fotbollförbundet visar ingen hänsyn

Posted on by Daniel Jönsson

I dag och på lördag startar Svenska cupen i dam- respektive herrfotboll. Det innebär att årets fotbollssäsong är igång och vi har, som så många andra, sett fram emot detta. Fotbollen är viktig för lokalsamhället och ger såväl sociala som hälsomässiga vinster. Arenaägarna – oftast kommunerna – vill ge fotbollen bra förutsättningar att utvecklas.

Men nu måste vi säga ifrån i ett gemensamt upprop.

För några år sedan inledde Svenska Fotbollförbundet ett arbete med att skärpa kraven på dam- och herrfotbollens elitidrottsarenor, det vill säga arenorna i första- och andradivisionerna. I år ska dessa krav gälla fullt ut. Kraven är ensidiga och innebär stora kostnader för kommunerna.

Säsongsstarten har lagts allt tidigare de senaste åren. Det innebär att många kommuner måste lägga stora resurser på att värma planerna. Uppvärmningen tar veckor och det är inte ovanligt att arenaägarna måste skyffla undan mängder av snö.

Detta är ett av många exempel på hur Svenska Fotbollförbundet tar beslut utan att varken visa hänsyn till kommunernas situation eller att själv ta de ekonomiska konsekvenserna.

Ängelholm, Falkenberg, Landskrona, Halmstad och Värnamo är några av de kommuner som nu möter stora utmaningar i sitt arenaägande. Kommunerna vill ge föreningar och supportrar bra förutsättningar att utöva respektive följa fotboll, men Svenska Fotbollförbundets krav handlar många gånger om annat.

Det finns till exempel ingen anledning att kräva att arenorna i herrarnas näst högsta serie ska ha pressrum med minst 50 sittplatser, när flera klubbar inte har fler än fem, sex journalister som bevakar deras matcher. Inte heller finns det skäl att kräva att pressläktaren ska ha minst 25 platser med bord.

Självklart är flera av de standarder, som Svenska Fotbollförbundet vill ha, rimliga och självklart ska anläggningarna hålla så pass bra kvalitet att de ger utövare och supportrar en bra upplevelse. Men arenakraven måste bli bättre anpassade till kommunernas behov. I de fall där kraven inte kan uppfyllas vill Svenska Fotbollförbundet ha löften om framtida politiska beslut för att klubbar och arenaägare ska kunna få dispens till spel kommande säsong.

Det är både uppseendeväckande och orimligt. Ingen ska föregå den politiska beslutsprocessen.

Svenska Fotbollförbundets långtgående krav drabbar inte heller bara arenaägare inom fotbollen. Kraven har också blivit normerande för andra idrottsförbund som tar dessa till utgångspunkt för sina idrotter. Ett aktuellt exempel är att förbundet för amerikansk fotboll nu i princip har kopierat Damallsvenskans krav, trots att intresset för den amerikanska fotbollen är långt ifrån lika stort.

Situationen är olycklig och kan skada allmänhetens tilltro till idrottsrörelsen.

SKL vill att arenakraven formaliseras i återkommande överläggningar mellan idrotten och arenaägarna. Genom ökad dialog kan kommun och idrott få bättre förståelse för varandras roller. Ängelholm, Falkenberg, Landskrona, Halmstad och Värnamo vill genom ett gemensamt initiativ få igång en dialog med idrotten.

Arenakraven måste vara anpassade till den verklighet som kommunerna och andra arenaägare verkar i.

Anders Knape, Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting
Mari-Louise Wernersson, Kommunstyrelsens ordförande, Falkenbergs kommun
Torkild Strandberg, Kommunstyrelsens ordförande, Landskrona stad
Hans-Göran Johansson, Kommunstyrelsens ordförande, Värnamo kommun
Robin Holmberg, Kommunstyrelsens ordförande, Ängelholms kommun
Carl Fredrik Graf, Kommunstyrelsens ordförande, Halmstads kommun

Pressmeddelande: Fria surfzoner i Ängelholm

Posted on by Daniel Jönsson

Pressmeddelande från Ängelholms kommun:

Från och med idag kan ängelholmare och besökare gratis koppla upp sig mot Ängelholms kommuns första offentliga surfzon. Sändare på Stadsbiblioteket möjliggör för uppkoppling i Stadsbiblioteket och på Stortorget.

Allt invånarna eller besökarna behöver göra är att välja Engelholm-Surfzon som nätverk och godkänna villkoren för att få en uppkoppling med hastighet upp till 3 Mbit/s.

– Surfzoner i den offentliga miljön gör det enkelt för ängelholmare och besökare att snabbt komma åt information på internet. Utländska turister ges möjlighet att använda sin dator eller mobiltelefon för att hitta information. Samtidigt blir införandet ett steg i att skapa ett mer levande Stortorg, säger kommunstyrelsens ordförande Robin Holmberg.

– Inom kort kommer vi även slå på surfzoner vid samtliga av kommunens bibliotek, samt i entrén till Stadshuset. Därefter får vi utvärdera och invänta framtida beslut kring ytterligare eventuella surfzoner, berättar kommunens IT-chef Peter Lindholm.

Nu måste dubbelspåret på Västkustbanan bli klart (GP 16/2)

Posted on by Daniel Jönsson

I Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 kan vi konstatera att de siste etapperna i Västkustbanan inte finns med. Att inte bygga klart Västkustbanan är som att springa 42 000 meter av ett maratonlopp och avbryta 195 meter före målsnöret. Vi hoppas att dubbelspåret på Västkustbanan blir klart innan 40 år har passerat sedan det ursprungliga beslutet togs, skriver bland andra Jonas Ransgård (M).

Västkustbanan spelar en central roll för västra och södra Sverige, både för godstrafik och för arbetspendling. Ur ett nationellt perspektiv knyter den samman landets västra delar med Sveriges viktigaste exportmarknad, Tyskland. Västkustbanan avlastar också E6:an, som i dag trafikeras av stora mängder tung lastbilstrafik. På det regionala planet binder banan samman 13 större orter mellan Göteborg och Malmö, en sträcka med sällsynt goda förutsättningar för arbetspendling centrum till centrum. En viktig förutsättning för nya jobb och tillväxt är just vidgade arbetsmarknadsregioner.

Regeringen fattade redan 1992/1993 det kloka och framsynta beslutet att bygga ut Västkustbanan. Då kallades projektet för den största järnvägssatsningen på över 100 år i Sverige. Målet var dubbelspår hela vägen mellan Göteborg och Lund, eller egentligen hela vägen Oslo-Göteborg-Halmstad-Malmö-Köpenhamn. En sträcka och ett avstånd som lämpar sig väl för tågtrafik. Medel till utbyggnaden skulle anvisas i den takt som krävdes. Trots alla goda förutsättningar blev det tyvärr inte så.

I Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 kan vi konstatera att utbyggnaden av Västkustbanans alla återstående deletapper inte finns med. Ändå tror många att Västkustbanan är färdigutbyggd den dag tunneln genom Hallandsås öppnar för trafik. I förslaget till den nya nationella planen finns sträckorna genom Varberg samt Ängelholm-Maria glädjande nog med. Däremot är sträckan Maria-Helsingborg C samt kapacitetsökning vid Halmstad C endast utpekad som kvarstående brist efter 2025 och inte planlagd för åtgärder under planperioden. Detta innebär att i bästa fall kommer Västkustbanan i sin helhet att vara klar tidigast år 2032, alltså 40 år efter att beslutet fattades. Men det finns en uppenbar risk att det kan ta ännu längre tid om inte den sista etappen Maria-Helsingborg C snarast utreds och planläggs. Dessutom är det av största vikt att de två etapper som nu ingår i planförslaget prioriteras och påskyndas för färdigställande. Denna långbänk måste få ett slut.

Skåne, Halland och Västra Götaland är transitregioner där en stor del av Sveriges godstrafik passerar. Fyra av Sveriges viktigaste hamnar finns här. Kapacitetsutredningen pekade tydligt ut de kvarvarande flaskhalsarna på Västkustbanan som angelägna brister att åtgärda.

Kommuner, regioner och näringsliv är överens om att bra kommunikationer är en nyckelfaktor för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas. Satsningar på infrastruktur i regioner med tillväxtpotential är kanske det effektivaste verktyget det offentliga har för att trygga tillväxt och skapa fler jobb.

En kedja är som bekant inte starkare än sin svagaste länk. Att inte bygga klart Västkustbanan är som att springa 42 000 meter av ett maratonlopp och avbryta 195 meter före målsnöret. Vi hoppas att dubbelspåret på Västkustbanan blir klart innan 40 år har passerat sedan det ursprungliga beslutet togs.

Jonas Ransgård (M), vice kommunstyrelseordförande i Göteborg
Per Ödman (M), kommunstyrelseordförande i Kungsbacka
Jörgen Warborn (M), kommunstyrelseordförande i Varberg
Carl Fredrik Graf (M), kommunstyrelseordförande i Halmstad
Gösta Bergenheim (M), regionstyrelseordförande i Halland
Kerstin Gustafsson (M), kommunstyrelseordförande i Båstad
Robin Holmberg (M), kommunstyrelseordförande i Ängelholm
Peter Danielsson (M), kommunstyrelseordförande i Helsingborg
Mats Helmfrid (M), kommunstyrelseordförande i Lund
Anja Sonesson (M) vice kommunstyrelseordförande i Malmö
Pia Kinhult (M), regionstyrelseordförande i Skåne

Enström och Wallmark i Kvällsposten 3 februari

Posted on by Daniel Jönsson

Under de senaste månaderna har ett antal säkerhetspolitiska samtal ordnats landet runt. Det är bra. Idag måndag står Allmänna Försvarsföreningen och F10s Kamratförening värd för en försvarsdebatt i Ängelholm med inriktning på argumenten kring Sverige och Nato. Moderaterna kommer att företrädas av Hans Wallmark.

M arbetar för att stärka Sveriges försvar. Vi står mitt i en omfattande försvars-reform och Alliansen har nu två år i rad höjt försvarsanslaget. Vi fortsätter att ta ansvar och säkerställer att Sverige i fram-tiden har en stark försvarsförmåga. Vi är samtidigt ödmjuka inför uppgifterna.

Byggandet av försvarsförmåga innehåller många delar, men en betydande del handlar om att försvaret får möjlighet att öva mer. Regeringen har därför uppdragit åt Försvarsmakten att genomföra inledande mobiliseringsövningar och en större övning med förband från samtliga stridskrafter. Genom detta stärker vi ytterligare den nationella försvarsförmågan. Vi bygger också försvarsförmåga genom att öva tillsammans med andra. Sverige och Finland tar nu ytterligare steg i det fredstida samarbetet på försvarsområdet. Vi vill utöka samarbetet kring utbildning och övningar, förenkla utbytet och i vissa fall samordna användandet av våra militära resurser. Till exempel finns samarbetsmöjligheter på det marina området, där vi genom gemensamma övningar kan dra stor nytta av varandra.

En annan del i att bygga upp vår försvarsförmåga är att försvaret har bra materiel. Sedan 2006 har regeringen beslutat om uppgradering av befintlig materiel och tillförsel av ny materiel till försvaret, bland annat nästa generations JAS Gripen, nya Black Hawk-helikoptrar, uppgradering av stridsvagnar och stridsbåtar, anskaffning av splitterskyddade bandvagnar, nytt korträckviddigt luftvärnssystem och anskaffning av två nya ubåtar samt livstidsförlängning av två befintliga ubåtar av Gotlandsklass.

Förmåga byggs också med rätt avvägda resurser till Försvarsmakten. Alliansen har två år i rad höjt försvarsanslaget. Satsningarna innebär ett tillskott på cirka 6,5 miljarder under de kommande tio åren. Detta står i bjärt kontrast till oppositionspartierna. I senaste valet gick S – tillsammans med V och Mp – till val på att skära två miljarder på försvaret. S har nu att göra upp med V som vill skära 3,5 miljarder och MP som vill skära 7 miljarder på försvaret under de kommande åren. Till det kommer det senaste utspelet från S om nedskärningar på Sveriges största myndigheter. Försvarsmakten är Sveriges största myndighet – om man vill spara 10 miljarder på de största myndigheterna hur stora blir då nedskärningarna för de anställda i försvaret?

Försvarsmakten håller nu på att återta mycket av den nationella försvarsförmågan som gick förlorad då Socialdemokraterna avvecklade försvarsplaneringen och monterade ned krigsförbandsorganisationen i försvarsbesluten 2000 och 2004. Moderaterna har inlett arbetet med att stärka Sveriges försvar och vår försvarsförmåga. Det ser nästan ut som en tanke att kvällens debatt kommer att hållas på det tidigare flottiljområdet. För drygt tio år sedan var försvarspolitik nära på detsamma som förbandsnedläggningar. Det är enkelt uttryckt annorlunda nu.

Karin Enström
Försvarsminister (M)

Hans Wallmark
Riksdagsledamot, Försvarsutskottet (M)

Åsas punkter, december 2013

Posted on by Daniel Jönsson

Åsa ny

  • Lions sköter som vanligt om Ängelholms luciatåg med bravur. Det är också Lions som lottar ut helt fantastiska pepparkakshus på skyltsöndagen. Tack för ert arbete och engagemang!
  • Nomineringsarbetet pågår för fullt i de politiska partierna. Hans Wallmark från Ängelholm kommer att stå överst på vår moderata valsedel för riksdagen. Grattis Hans till ett säkert fortsatt nationellt politiskt arbete.
  • Hela Skånes syd- och västkust har drabbats väldigt hårt av stormar. Vi skall vara rädda om det vi har och arbeta för långsiktigt bevarande av stränderna.
  • Många av kommunens duktiga medarbetare väljer att stanna länge. Varje år avtackas de som arbetat i 25 år med jubileumspresenter och jullunch av presidiet i fullmäktige. Jubilarerna är rättmätigt stolta och entusiastiska.
  • Det finns många kommuner som har en utmärkt skola. Däribland Ängelholm. Alliansledda kommuner har bättre skolor än de som leds av socialdemokraterna. Det finns statistik på det!
  • Att vara förtroendevald ordförande i kommunstyrelsen är ett helt fantastiskt uppdrag. Nu skall jag på eget initiativ lämna över till en efterträdare som precis som jag och mina företrädare kommer att slita hårt för vår kommuns allra bästa.

Pressmeddelande

Posted on by Daniel Jönsson

Efter drygt sju år som kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm väjer jag att avsluta mitt förtroendeuppdrag i kommunstyrelsen i januari 2014.  Att stå för utveckling innebär att ta många små steg och en del större för att uppnå långsiktig styrka och välfärd för kommunen. På många sätt har mina och moderaternas mål infriats.

Jag avser att fortsätta som ledamot i kommunfullmäktige och kommer att vilja vara en tillgång för de yngre som nu skall ta vid. Processen kring rekrytering av min efterträdare kommer att vara öppen och transparent. För mig är Robin Holmberg en naturlig efterträdare som kommunstyrelseordförande.

Jag ser också fram emot nya utmaningar som förtroendevald i Region Skåne. Utvecklingen av vårt sjukhus till Hälsostaden är bland annat ett projekt som inspirerat mig att kandidera som moderat företrädare i regionvalet vilket kommer att ske den 14 september nästa år samtidigt som valen för riksdag och kommun.

Åsa Herbst

Åsas punkter, november 2013

Posted on by Daniel Jönsson

Åsa ny

  • På vår moderata partistämma betonade vi det fortsatta arbetet för allas arbete och välfärd samt vikten av att hålla Sveriges ekonomi i god ordning.
  • Ibland kommer frågan till mig om varför vi inte vill samverka med sverigedemokraterna. Att samarbeta med ett parti som inte vill behandla en människa utifrån hennes egen kvalité utan istället gruppera människor utifrån exempelvis utseende eller bakgrund – det stämmer inte alls med vår moderata värdegrund.
  • På en fråga till IKEA om man undviker Å, Ä och Ö som produktnamn fick jag följande svar: Nej, vi är inte rädda för att använda Å, Ä och Ö, tvärtom, det är ett bevis på vår svenskhet. Ängelholm med Ä är helt rätt!
  • Kulturskolan finns numera i det gamla Tingshuset. I den charmiga Tingssalen spelas bland annat ensembler. Huset flödar av musik, dans och teater.
  • Högst upp i Tingshuset finns Mötesplats kulturhuset. Fritidsledarna välkomnar alla ungdomar och medlemskapet är kostnadsfritt precis som på alla fritidsgårdar i kommunen.
  • Vi i kommunledningen har varit på spännande företagsbesök på AB Cernelle och på Nordströms Chark. På Cernelle tillverkas patenterade växtbaserade läkemedel mot lindriga prostataproblem. På Nordströms levereras mycket gott såsom fisk, fågel och köttprodukter. Båda företagen är goda exempel för bra företagande i vår kommun!

De baltiska länderna bör i högre grad integreras, så blir samarbetet mer inflytelserikt och dynamiskt

Posted on by Daniel Jönsson

Med drastisk formulering i Berlingske Tidende om en dyr kaffeklubb har folketingsmedlemmen och tidigare ministern Karen Ellemann (Venstre) startat en viktig debatt om nordiskt samarbete.

Det finns anledning att skilja på spektakulär retorik och själva innehållet i Ellemanns debattinlägg.

Norden har en självklar särställning. Det finns en tydlig politisk önskan om att fördjupa samarbetet mellan de fem länderna och tre självstyrande områdena. Utöver delad historia och många gemensamma traditioner finns här ländernas viktigaste handelspartners. Det nordiska samarbetet utgår från en språklig gemenskap och vilar på ömsesidiga värderingar ifråga om demokrati, rättvisa och rättsstat. 2014 är det 200 år sedan något av de nordiska staterna befann sig i krig med varandra. Samarbetet spänner över de allra flesta samhällsområden och åtnjuter i allmänhet ett starkt stöd bland medborgarna.

Nordiska rådet har bidragit med mycket gott – passunionen och den gemensamma arbetsmarknaden är de främsta exemplen. Men utvecklingen måste fortsätta. Det finns behov av reformer för att vara fortsatt relevant. Självgodhet och bristande självinsikt är skadlig för alla organisationer, man måste våga se brister och problem för att kunna åtgärda dem. Karen Ellemann visar på flera problemområden som behöver hanteras för att både effektivisera och öka legitimiteten i det nordiska samarbetet.

Att ropa på en total nedläggning av dagens Nordiska råd är att slänga ut barnet med badvattnet. För även med dagens fel och brister så finns det i det formaliserade samarbetet en ordning och struktur som gagnar arbetet och som ger tillfällen till regelbundna möten, samtal och utbyten. Ytterst vilar allt på ett gemensamt traktat slutet mellan länderna, Helsingforsavtalet.

Men låt oss förändra och förbättra Nordiska rådets arbete. Även vi inser att formerna behöver uppdateras och moderniseras för att balansera uppgiften: att vara ett forum för idéer och samtal, och att leverera resultat.

Behovet av nordiskt samarbete har bytt karaktär då huvuddelen av de nordiska länderna numera är medlemmar i EU. Vidareutvecklingen av EU:s inre marknad är den viktigaste motorn för ett fördjupat nordiskt samarbete. Tillsammans utgör länderna också samlat världens tionde största ekonomi. Nordiska rådet är för närvarande illa utformat för att hantera denna förändrade situation.

Det finns av kostnads- och legitimitetsskäl starka skäl att se över budgeten för Nordiska rådet. Antalet representanter som ingår i Nordiska rådet bör kunna reduceras för att skapa effektivare mötesformer, tidsvinster och minskade omkostnader. Antalet mötestillfällen borde också kunna reduceras och till del ersättas av ett par bredare möten med ett så kallat Nordens politiska torg där ledande politiker – som partiledare, representanter för Europaparlamentet – och arbetsmarknadens parter kan delta.

Kan vi bli en arena, ett Nordens Almedalen eller Folkemøde?

De fem permanenta utskotten i Nordiska rådet bör läggas ned och ersättas av ett direkt parlamentariskt samarbete mellan relevanta utskott i de nordiska parlamenten. Det skulle stärka kompetensen och relevansen i det nordiska samarbetet. Avslutningsvis bör de baltiska länderna i högre grad integreras i Nordiska rådets arbete då det gör detta samarbete mer inflytelserikt och dynamiskt.

Idén om ett nordiskt samarbete är betydelsefull för att stärka de nordiska länderna i en global värld, men för att få bästa möjliga utfall behöver arbetsformer och organisation uppdateras för att möta dagens nordiska, europeiska och globala villkor. Se detta som konstruktiva förslag för att realisera de tankegångar Karen Ellemann har framfört.

Hans Wallmark

Michael Tetzschner

Utan jobb i Ängelholm

Posted on by Daniel Jönsson

Ängelholms kommun har nästan 40 000 invånare och av dessa anses lite över 20 000 vara arbetsföra. Gruppen arbetsföra ungdomar, mellan 16 och 24 år är cirka 8 500 varav 392 är utan arbete. Genom riktade insatser från Arbetsförmedlingen (AF), Ung i Ängelholm, Ängelholms Näringsliv, Kommunen och kommunens arbetsgivare ingår 191 ungdomar i någon form av verksamhet. Kvar är 201 ungdomar som söker aktivt efter en arbetsplats.

För att kunna värdera siffrorna ska man känna till att det är stora omsvängningar under juli-september. Enligt Arbetsförmedlingen i Ängelholm har man inte några stora horder av arbetslösa. Detta innebär inte att vi tycker att situationen är acceptabel för de ungdomar som står utan sysselsättning eller arbete. Många av de arbetssökande är av olika anledningar svårplacerade. Vad gör vi för dessa?

Sedan några år pågår ett projekt som heter Ung i Ängelholm och drivs i samarbete med Kraftsamling Ängelholm, Ängelholms Näringsliv och Arbetsförmedlingen. Detta projekt är en positiv insats för ungdomarna, men det behövs mer.

Det finns företag i kommunen som går för högtryck och de företagen skulle kunna erbjuda ett antal timmar som sammantaget skulle kunna ge ett antal arbetstillfällen och/eller praktikplatser. Sedan finns det även företag som måste banta sin verksamhet vilket medför tråkiga nedskärningar. Då gäller det att ha en aktiv arbetsförmedling som med utbildning, nätverk och aktiva insatser kan fånga upp de som blir utan arbete.

Ett stort problem med tillfälliga timanställningar, som kan vara inkörsporten till mer jobb, är att dagens A-kasse-regler begränsar uppstämpling till heltidsersättning. Ibland kan det vara så att en arbetslös ungdom som har A-kasse ersättning förlorar ersättning om han/hon tar ett arbete som ger timersättning.

Det finns också en del arbetslösa ungdomar utan adekvat utbildning, och det är väl närmast där man måste koordinera utbildningsmöjligheter med arbetsmarknadsinsatser. Det finns arbetsområden där man söker efter kvalificerade medarbetare direkt efter genomförd gymnasieutbildning.

Vi föreslår en intensiv informationskampanj som lyfter frågan samt att ett närmare samarbete sker mellan arbetsförmedling, näringslivet och skolan för att bland annat tillhandahålla efterfrågade gymnasiala utbildningar.

Cornelis Huisman (M)
egen företagare sedan 1990

Karl-Erik Asp (M)
egen företagare sedan 1978