Ge en gåva
Ge en gåva

Författare: Robin Holmberg

40 nya poliser och 15 nya trygghetskameror i Ängelholm

Posted on by Robin Holmberg

Hela Sverige är hårt drabbat av gängkriminalitet. Fram till 30 augusti i år har 47 dödsskjutningar ägt rum, vilket innebär att vi redan nu tangerar rekordåret 2020. Situationen är allvarlig och kräver fler poliser och trygghetskameror. 

Moderaternas förslag

  • Slopa tillståndsplikten för regioner och kommuner som vill montera trygghetskameror.
  • 15 nya trygghetskameror i Ängelholm. 
  • Nytt polismål. Polistätheten ska motsvara EU:s snittnivå på 300 poliser per 100 000 invånare år 2028. Det innebär ca 40 nya poliser i Ängelholm.

Förenklade regler för trygghetskameror

Idag måste Kommuner och regioner som vill förbättra bevakningen av allmänna platser påvisa en allvarlig problematik som inte kunnat avhjälpas genom andra insatser. Det kan handla om gatubelysning, ordningsvakter eller att se över hur buskar och träd är placerade. En liknande problematik finns när det gäller att anlita ordningsvakter då det måste påvisas en återkommande problematik i området för att en ansökan om ett s.k. paragraf 3-område ska beviljas. Resultatet i bägge fallen är att det blir svårt för kommuner att arbeta förebyggande när de istället måste vänta tills ett område blir utsatt innan de får använda sig av effektiva verktyg. Det är här är något som våra kommunala företrädare är redo att satsa på, men för att det ska få ordentligt genomslag måste tillståndsprocesserna som bestäms på nationell nivå bli lättare att hantera. Därför vill Moderaterna slopa tillståndsplikten för trygghetskameror för kommuner och regioner.

För Ängelholm vill Moderaterna sätta upp 15 nya trygghetskameror på flera platser i kommunen. Kamerorna har en brottspreventiv verkan, men är också ett viktigt verktyg för att lösa brottslighet som annars är svår att utreda. Det får vi återkommande bekräftat. Där ord står mot ord, vittnesuppgifter är få eller obefintliga och när gärningsmannen är okänd.

Nytt polismål

Kriminaliteten i Sverige utvecklas i fel riktning. Skjutningarna är på nivåer som Sverige aldrig sett tidigare, med 47 dödsskjutningar fram till och med 30 augusti i år befinner vi oss i ett extremt läge. Skjutvapenvåldet märks av på många håll i landet men också våldsamma villainbrott eller kidnappningsrån där man drar in offret i en bil. Situationen är allvarlig och kräver nya perspektiv. För att vända utvecklingen har Moderaterna presenterat ett historiskt omfattande förebyggandepaket med 52 konkreta förslag, men också ett nytt polismål.

De senaste tio åren har polistätheten i Sverige sjunkit. Moderaternas nya polismål innebär att Sverige ska gå från dagens polistäthet på 205 poliser per 100 000 invånare till att närma sig EU-snittet på 300 per 100 000 invånare år 2028. För Ängelholm skulle det innebära 40 nya poliser.

I slutändan är det Polismyndigheten som rekryterar poliser och avgör var i landet som behovet är störst. Det är en styrning som är svår att göra från politiskt håll, däremot är det viktigt att anta ett betydligt mer ambitiöst mål om antalet poliser för att staka ut en ny riktning och få ordning på Sverige.

Moderaternas plan för att bygga bort barackerna på våra skolor och förskolor

Posted on by Robin Holmberg

Ängelholms kommun växer och med det behovet av fler skolor och förskolor. För bara några år sedan diskuterades det att Ängelholm hade för få elever och för många skolplatser och om enheter skulle behöva läggas ned. Nu råder omvänt läge och fler skolplatser än någonsin behövs. I dagsläget går elever motsvarande ungefär en hel högstadieskola i paviljonger, så kallade ”baracker”. Så kan vi inte ha det. Det här är vår plan för hur vi ska bygga bort barackerna vid våra skolor och förskolor så att alla barn får gå i ändamålsenliga lokaler med fokus på kunskap, trygghet och välmående.

Pågående detaljplaner i Munka, Fridhem, Adolfsfält och Vejbystrand

Innan mark kan bebyggas måste kommunen ta fram en detaljplan som ger den som vill bygga laglig rätt att uppföra t.ex. en skola. Planprocessen består av stegen planbesked, samråd, granskning och slutligen antagande och tar i genomsnitt 22 månader att genomföra. Efter antagandet kan en detaljplan överklagas av berättigade kommuninvånare.

Läs mer om hur detaljplaneprocessen går till här

Just nu pågår detaljplanearbetet för tre skolor som kommunen initierat. I Munka (granskning september), på Fridhem (granskning december) och på Adolfsfält (granskning oktober). Detaljplanerna har alltså kommit en bra bit på vägen och står inför sista steget – granskning. När detta är genomfört kommer kommunfullmäktige att anta planerna och då kan byggprocessen ta vid.

Här kan du få de senaste uppdateringarna om kommunens aktuella detaljplaner, uppdelat per kommundel

Skola i Östra Munka

Munka Ljungby, illustration engelholm.se

Onsdagen den 17 augusti fattade kommunstyrelsen beslut om att beställa den nya skolan i Munka Ljungby av det kommunala bolaget Ängelholmslokaler. Det innebär att projekteringen genomförs parallellt med slutfasen av detaljplaneprocessen och att vi kan kapa tid i byggprocessen. Byggnationen av skolan upphandlas tillsammans med skolan på Fridhem för mer effektivt byggande. Skolan förväntas stå klar 2025.

Länk till nyhet om skolbygget i Munka på engelholm.se

Skolan på Fridhem

Våren 2022 beslutade kommunstyrelsen att beställa en ny grundskola i anslutning till Arenastaden på Fridhem. Ängelholmslokaler är byggherre och skolan kommer att drivas av Ängelholms kommun med inriktning på idrott, motion och hälsa. Tanken är att samnyttja Arenastadens idrottsanläggningar för skolans räkning. Skolan förväntas stå klar 2025.

Skolan på Adolfsfält

Adolfsfält, illustration engelholm.se

Detaljplanearbetet för denna skola pågår. Trafiken till och från skolan har lyfts fram som ett potentiellt problem, därför har en trafikutredning gjorts. Hur skolan ska drivas och byggas diskuteras fortfarande politiskt, men kommer beslutas i samband med att detaljplanen antas. Skolan förväntas stå klar 2025.

Nya skollokaler i Vejbystrand

Föräldrakooperativet Vejbystrands skola och förskola har initierat en detaljplan för att kunna bygga nya lokaler och öka antalet barn i verksamheten. Detaljplanen förväntas antas i november. Odalen Fastigheter kommer bygga och äga skolbyggnaderna. Skolan förväntas stå klar 2024. 

Tre nya klassrum och ny förskola i Össjö

Förskola Össjö, illustration engelholm.se

Skolan: Under året har arkitekt upphandlats, förstudie genomförts, förslag på placering tagits fram. En tidig byggkalkyl har tagits fram och projektering påbörjats. Bygglov har sökts och förfrågningsunderlaget för upphandlingen av byggentreprenaden ska vara färdigt i månadsskiftet i oktober/november. Byggstart förväntas under 2023.

Förskolan: Kommunen köpte in mark under mandatperioden och påbörjade detaljplanearbetet för en förskola för ca 60 barn. Planen har varit på samråd och förväntas gå ut på granskning i september. Förskolan förväntas kunna stå klar i slutet av 2024.

Vi vill planera för framtiden

När de pågående projekten är klara kommer Ängelholms kommun att vara välförsedd med skolplatser de närmaste åren. Det är dock dags att redan nu börja planera för framtiden så att kommunen inte hamnar i samma situation igen. Vi vill därför se till att det finns mark och färdiga detaljplaner för skolor och förskolor när de behövs.

Detta har vi gjort 2019-2022

Under mandatperioden har vi fattat beslut om att påbörja flertalet skol- och förskoleprojekt. Ett antal projekt har färdigställts. I början av mandatperioden antog Ängelholms kommun för första gången en strategisk lokalförsörjningsplan som pekar ut kommunens behov och planer för kommande etableringar av t.ex. skolor och förskolor under kommande år. Tyvärr är framför allt arbetet med att få fram detaljplaner långdragna processer. Nu börjar detaljplanerna bli färdiga och redo att antas av kommunfullmäktige. Nedan följer ett urval av vad som hänt de senaste fyra åren:

  • Infört strategisk lokalförsörjningsplan som styrande dokument för behov och planering av nya verksamhetslokaler
  • Beslut 2019 om att inleda detaljplaneprocess för skola i Munka Ljungby (granskning september 22)
  • Beslut 2019 om att inleda detaljplaneprocess för skola på Adolfsfält (granskning oktober 22)
  • Beslut 2019 om att inleda detaljplaneprocess för skola på Fridhem (granskning december 22)
  • Beslut 2020 om detaljplaneprocess för utbyggda lokaler för Vejbystrands skola och förskola (antagande november 22)
  • Startat Tallbitens förskola i Munka Ljungby
  • Startat Munkalyckans förskola på Jordgubbsfältet i Munka Ljungby
  • Tagit fram detaljplan för och beställt ny förskola i Strövelstorp (Klockaregården)
  • Påbörjat byggnation av ny förskola på Tegelgården, Ängelholm
  • Beslut om etablering av Pysslingens förskola i Havsbaden (Parallelltrapetsen, överklagade av Socialdemokraterna)
  • Beslut om att beställa byggnation av skolor på Fridhem och i Munka Ljungby av AB Ängelholmslokaler
  • Köpt in mark och inlett detaljplaneprocess för byggnation av ny förskola i Össjö (granskning september 22)
  • Beslut om utbyggnad av skolan i Össjö med tre klassrum (byggstart under 2023)
  • Byggt ny idrottshall i Hjärnarp
  • Byggt och invigt nya Villanskolan (plats för drygt 600 elever)
  • Beslut om konceptförskola på Fridhem (augusti 2022, ersätter nedbrunna lokaler)

Vill du veta mer om Moderaternas skolpolitik och våra övriga förslag inom detta område? Klicka här!

Fortsatt ansvar för Ängelholm – även i köket

Posted on by Robin Holmberg

Lagom till valrörelsens slutskede har Moderaterna i Ängelholm släppt sin lokala kokbok – Fortsatt ansvar för Ängelholm – även i köket. Kokboken innehåller 17 välsmakande recept såväl som kandidatpresentationer av våra 16 lokala toppnamn på kommunfullmäktigelistan. Även vår riksdagsledamot, Hans Wallmark har bidragit till kokboken med sin fisksoppa.

Kokboken finns att hämta i Alliansens valstuga på Stortorget, samt att ladda ner digitalt nedan. Smaklig spis!

Klicka på bilden för att ladda ner kokboken

8 moderater: Hela Sverige behöver flyget

Posted on by Robin Holmberg

Sverige är till ytan Europas femte största land. Vår gemensamma välfärd och tillväxt bygger på att vi har fungerande kommunikationer, internationell tillgänglighet och en flyginfrastruktur som binder samman hela landet och skapar en gemensam arbetsmarknad.

Sverige behöver helt enkelt flyget för att klara sammanhållningen och tillväxten.

Även i en alltmer digitaliserad tid kommer mänskliga möten fortfarande vara avgörande. I en internationell jämförelse har Sverige relativt många huvudkontor och stora företag. Men för att dessa företag ska klara av att konkurrera på en global marknad är goda internationella och nationella flygförbindelser avgörande. Arlanda och Bromma är därför två viktiga flygplatser för utvecklingen i hela Sverige.

Tyvärr har den socialdemokratiska regeringen försökt att avveckla, i stället för att utveckla, flyget i Sverige. Det har varit åtta förlorade år för svenskt flyg där Arlanda flygplats har tappat linjer och i attraktionskraft samtidigt som Bromma har utsatts för ständiga nedläggningshot.

Moderaterna vill utveckla Arlanda och säkra inrikesflygets framtid genom att inte avveckla Bromma i förtid. Vi vill stärka flyget i Sverige och ser två åtgärder som särskilt viktiga här och nu.

Ett normalt år reser mer än 26 miljoner passagerare till och från Arlanda. Ägaren Swedavias långsiktiga prognoser, innan pandemin, indikerar en ökning till 40 miljoner passagerare år 2040. Företagets bedömning är för närvarande att ytterligare en parallell rullbana skulle behöva finnas på plats runt år 2040 för att klara den ökningen. Arbetet med miljöprövningar behöver därför komma i gång omedelbart om Arlanda inte ska tappa i konkurrensen gentemot övriga flygplatser i Norden.

Därtill måste tillgängligheten till Arlanda bli bättre. Redan i dag står trafiken periodvis still på E4:an mellan Stockholm och Arlanda flygplats. Detta medför köer, onödiga utsläpp och ökad risk för trafikolyckor. E4:an måste byggas ut och dimensioneras för en förväntad ökad trafik om Arlanda ska klara av att växa.

Bromma är en citynära flygplats i Stockholm som är viktig för både näringsliv, beredskap och övriga landets tillgänglighet till huvudstaden. Brommas framtid behöver utredas separat med fokus på framtidens flygmarknad där mindre elflyg och annat fossilfritt flyg kan göra Bromma till en klimatneutral mönsterflygplats. Vi vänder oss därför mot regeringens direktiv om att Bromma flygplats ska snabbavvecklas.

Flygplatsens framtid är en fråga för hela landet, inte bara Stockholm. En rapport från Stockholms handelskammare konstaterar att en stängning av Bromma flygplats hotar minst 24 000 jobb runt om i Sverige. Flygplatsens nyckelroll för inrikesflyget gör att den är avgörande för hela Sveriges arbetsmarknad. Företag i såväl Skåne som Norrbotten skulle därför drabbas negativt av en snabbavveckling.

Till detta kommer att Bromma flygplats har en stor betydelse för totalförsvaret. Vid millennieskiftet fanns fyra flygplatser i Stockholms län. Nu återstår bara Arlanda och Bromma. Denna aspekt har helt ignorerats av regeringen och berörs endast på några enstaka sidor i den så kallade Brommautredningen. Från flygplatsen görs också 300 flygningar årligen med ambulansflyg och donationstransporter mellan Bromma och Karolinska, samt andra sjukhus i Stockholm.

Det skulle vara politiskt oansvarigt att lägga ned Bromma flygplats utan att beakta den tekniska utvecklingen och det nya säkerhetsläget. Bromma flygplats är helt enkelt för viktig för att reduceras till en bricka i ett politiskt spel när den säkerhetspolitiska utvecklingen i vår omvärld så kraftigt har försämrats. Landets huvudstad måste vara tillgänglig för hela Sverige även vid en kris. Då går det inte att förlita sig helt på en enskild flygplats.

Vi vet att flyget är viktigt. Vårt mål är att utveckla Arlanda och värna inrikesflygets framtid genom att stoppa snabbavvecklingen av Bromma.

Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande Helsingborg

Anders Josefsson, oppositionsråd Luleå

Hanne Lindqvist, oppositionsråd Kalmar

Robin Holmberg, kommunstyrelsens ordförande

Irene Svenonius, gruppledare Region Stockholm

Anna Tenje, kommunstyrelsens ordförande Växjö

Anders Ågren, kommunalråd Umeå

Vi har väntat länge nog – bygg klart Västkustbanan (GP 3/6)

Posted on by Robin Holmberg

Beslutet att bygga ut Västkustbanan mellan Göteborg och Malmö till dubbelspår fattades av Riksdagen redan år 1992, för tre decennier sedan. Behoven av ökad hållbar transportkapacitet har inte minskat sedan dess utan ökat – och behoven tillgodoses först när hela sträckan är fullt utbyggd.

Om regeringen lyssnar på Trafikverkets förslag till plan dröjer byggstarten för Västkustbanans sista delsträcka med enkelspår (Maria-Helsingborg C) ända till 2031–2033. Trafikverket har samtidigt flaggat för att byggstarten kan tidigareläggas något, om den politiska viljan finns.

Vi har all respekt för att det är svåra avvägningar som behöver göras när beslut ska fattas om olika stora infrastrukturprojekt. När det kommer till Västkustbanan begär vi inget nytt, utan endast att slutförandet inte ytterligare ska försenas mer än nödvändigt. Byggstart år 2030 är realistiskt.

Utbyggnaden av Maria-Helsingborg C till dubbelspår har redan skjutits fram ett flertal tillfällen. Sätts byggstarten, så som Trafikverket föreslår, till först om nio år finns det inget som hindrar att den fortsätter att skjutas på framtiden. Därför är det viktigt med ett besked om tidigare byggstart.

Varje år som färdigställandet skjuts fram har en kostnad i form av uteblivna nyttor och fördyrning av byggprojektet. En tidigare byggstart än den Trafikverket föreslår skulle även innebära att staten tidigare fick del av den redan avtalade medfinansieringen från Region Skåne. Vinsten är dubbel.

Argumenten för att bygga ut Västkustbanan till dubbelspår är många och välkända. Fullt utbyggd kan Västkustbanan hantera lika mycket gods som en 16-filig motorväg. Svensk export skulle gynnas. Arbetsmarknaden skulle integreras. Dubbelspår ger fler tåg på banan, tätare avgångar, kortare restider och bättre punktlighet. Trängseln längs hårt trafikerade väg E6 kan minskas och trafiksäkerheten ökas. Ett enda pendeltåg kan ersätta uppemot 200 bussar eller 1 000 personbilar. Med utbyggd spårkapacitet kan trafik flyttas från väg till järnväg och CO2-utsläppen minskas i Västra Götaland, Halland och Skåne.

Regeringen har en uttalad ambition om att hela Sverige inte bara ska leva, utan också växa. Att bygga klart Västkustbanan är ett litet, men viktigt steg i den riktningen.

Vår uppmaning till infrastrukturminister Thomas Eneroth är följande: tidigarelägg byggstarten för sträckan Maria-Helsingborg C. Spaden bör i marken senast år 2030.

Johnny Magnusson (M), regionråd, Västra Götalandsregionen

Mikaela Waltersson (M), regionråd, Region Halland

Helene Andersson (C), regionråd, Region Halland

Per Stané Persson (S), regionråd, Region Halland

Anna Jähnke (M), regionråd, Region Skåne

Henrik Fritzon (S), regionråd, Region Skåne

Axel Josefson (M) kommunstyrelsens ordförande Göteborg

Axel Darvik (L) kommunstyrelsens vice ordförande Göteborg

Kristian Vramsten (M) kommunstyrelsens ordförande Mölndal

Stefan Gustafsson (S) kommunstyrelsens vice ordförande Mölndal

Lisa Andersson (M) kommunstyrelsens ordförande Kungsbacka

Fredrik Hansson (C) kommunstyrelsens vice ordförande Kungsbacka

Ann-Charlotte Stenkil (M) kommunstyrelsens ordförande Varberg

Christofer Bergenblock (C) kommunstyrelsens vice ordförande Varberg

Per Svensson (S) kommunstyrelsens ordförande Falkenberg

Jonas Bergman (M) kommunstyrelsens ordförande Halmstad

Jenny Axelsson (C) kommunstyrelsens vice ordförande Halmstad

Erling Cronqvist (C) kommunstyrelsens ordförande Laholm

Johan Olsson Swanstein (M) kommunstyrelsens ordförande Båstad

Ingela Stefansson (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Båstad

Lars Nyander (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Ängelholm

Robin Holmberg (M) kommunstyrelsens ordförande Ängelholm

Jan Björklund (S) kommunstyrelsens vice ordförande Helsingborg

Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande Helsingborg

Torbjörn Brorsson (M) kommunstyrelsens vice ordförande Landskrona

Torkild Strandberg (L) kommunstyrelsens ordförande Landskrona

Catrin Tufvesson (S) kommunstyrelsens vice ordförande Kävlinge

Pia Almström (M) kommunstyrelsens ordförande Kävlinge

Anders Almgren (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Lund

Philip Sandberg (L) kommunstyrelsens ordförande i Lund

Roland Norrman (M) kommunstyrelsens vice ordförande Laholm

Bråttom att rösta ja till hållbar förpackningsinsamling

Posted on by Robin Holmberg

Förhoppningarna var stora när beslutet om producentansvar för förpackningar togs 1994. Att lämna förpackningar till återvinning har också blivit ett konkret sätt för oss alla att bidra till ett mer hållbart och cirkulärt samhälle. Men återvinningen behöver bli bättre.

EU har beslutat om höjda mål för återvinning av förpackningar. Och ska vi nå målen behöver det bli enklare för medborgarna att sortera ut förpackningar och lämna dem för materialåtervinning. Det ligger nu på riksdagens bord att fatta beslut om detta.

En rad kommuner i Skåne har gått före och erbjuder redan i dag på eget initiativ hushållen en fastighetsnära insamling. Det är en investering som resulterat i att mängden förpackningar i soppåsen har halverats. Enorma mängder material kan därmed användas på nytt.

Färre plastförpackningar i soppåsen innebär också mindre plast till energiåtervinning, vilket i sin tur bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Detta är alltså en verklig win-win-åtgärd.

Resultaten av den nära och smarta insamlingen har nått fram till regeringen som vill att alla hushåll i hela landet ska få möjlighet att omfattas av samma service. Det kommer att leda till mycket stora miljö- och klimatvinster.

Efter decennier av olika uppfattningar kring utformningen av förpackningsinsamlingen har nu de två huvudparterna – producenter och kommuner – enats om hur det ska genomföras i praktiken.

Kommunerna samlar in och lämnar över det insamlade materialet till producenterna som sedan ansvarar för materialåtervinningen. Parterna har lyssnat på synpunkter och farhågor och tillsammans tagit fram en modell för hur kommunerna ska ersättas för sitt arbete. Det är en flexibel modell som tar höjd för kommunernas olika förutsättningarna. Full kostnadstäckning ska uppnås för alla kommuner, stora som små, från norr till söder.

Men det är bråttom nu.

EU kräver att vi ska ha ett system på plats före 2023. Om ett beslut inte tas före valet innebär det en tung börda för kommande regering att expediera en ny förordning med raketfart. Det innebär också en fortsatt osäkerhet för hur vi ska kunna öka återvinningen.

Den 16 juni väntas riksdagen fatta beslut. Det borde vara en enkel knapptryckning för att få igenom detta win-win-förslag. Men plötsligt tvekar en del riksdagsledamöter. Vi uppmanar dem att lyssna på oss.

Ta vara på detta tillfälle – alla ni 349 ledamöter i riksdagen – och fatta ett beslut som kommer att göra skillnad för medborgarna, för resurshushållningen och för klimatet, för många år framåt.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm
Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg
Mikael Henrysson (SD), kommunstyrelsens ordförande i Bjuv
Ronny Sandberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Åstorp
Peter Schölander (M), kommunstyrelsens ordförande i Höganäs
Johan Olsson Swanstein (M), kommunstyrelsens ordförande i Båstad

Centrumproblem kan inte lösas med Västra länken (NST 10/2)

Posted on by Robin Holmberg

Äntligen tar Lars Nyander (S) bladet från munnen och berättar hur de ser att trafikfrågan i centrala Ängelholm kan lösas. Det är välkommet då S-strategin de senaste åren tycks ha gått ut på att förneka nuvarande och framtida problem. I den mån S erkänt att något behöver göras har det varit svepande ord om att trafiken behöver minska, utan konkreta förslag.

Nu verkar det som att Socialdemokraterna åter dammat av den så kallade Västra länken. Förslaget utreddes grundligt under förra mandatperioden då Lars Nyander själv styrde. En ringled runt Ängelholm framhålls ofta som alternativ till Klippanvägens förlängning. Efter att ha lagt mycket tid och kommunala resurser på konsultutredningen stoppades dock förslaget i byrålådan av S själva. 

Problemen med Västra länken är flera. Trafikanalyser visar att den inte löser de problem som finns och kommer att finnas i Ängelholms centrum. För att få någon som helst effekt på trafiken behöver Västra länken sträcka sig från Varvsvägen i norr hela vägen ut till Södra utmarken. Förslaget blir dyrt, över 200 miljoner kronor, med mycket begränsad nytta. Utöver detta visar våra beräkningar att fem gånger så mycket naturmark behöver tas i anspråk för Västra länken som för Klippanvägens förlängning, varav cirka en kilometer genom orörd natur. 

Vi är medvetna om att frågan om Klippanvägens förlängning väcker debatt. Samtidigt växer staden, ivrigt påhejad av Lars Nyander och Socialdemokraterna. I framtiden kommer det finnas 2500 nya bostäder och ett nytt stadshus på Stationsområdet, det kommer innebära mycket stor belastning på ett redan ansträngt vägnät i stadskärnan. Vi beklagar att Socialdemokraterna inte förmår ta ansvar för den politik för ett växande Ängelholm de själva fört och för även under denna mandatperiod. Sju av nio partier har däremot gemensamt satt ner foten i Ängelholmspaketet och anser att trafikföringen behöver lösas nu, inte sen och inte med dyra, ineffektiva lösningar som redan avvisats av experterna och S själva.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande
Liss Böcker (C), 1:e vice ordförande kommunstyrelsen
Charlotte Engblom Carlsson (L)
Linda Persson (KD)
Karl-Otto Rosenqvist (MP)

Ängelholm öppnar för hemleverans av mat och alkohol

Posted on by Robin Holmberg

Efter ett initiativ från M och C togs på torsdagen ett beslut om att tillåta så kallad mikrocatering även i Ängelholm. Liknande beslut togs under 2020 i några andra svenska kommuner, exempelvis Malmö, Kristianstad, Helsingborg och Växjö.

Beslutet togs av en majoritet i miljö- och tillståndsnämnden, som hanterar frågor om alkoholservering. Bakom beslutet står M, C, L och SD. Innebörden är att krögare med serveringstillstånd och tillstånd för catering även ska få servera alkohol hemma hos folk. Krögarna har samma ansvar som vid servering på restaurang, de måste ha kontroll över att servering inte sker till personer som är under 18 år och att gästerna inte är kraftigt berusade.

Ett av de viktigaste skälen till beslutet handlar om att hjälpa restaurangbranschen i kristider. Det kan också vara en klar fördel för personer som varken vågar eller vill gå på restaurang. 

Erfarenheter från Växjö visar att möjligheten särskilt uppskattas av äldre personer. Det förklaras både med rädsla för smitta, och för att de ibland har mer pengar att spendera på god mat och dryck.

Vi tror inte att det blir någon större omfattning på det som kallas mikrocatering. Men det är ett litet steg mot ökad valfrihet, stöd åt en plågad bransch och minskad byråkrati kring alkoholhantering. 

Vi utgår från att den anmälningsskyldighet som finns kring serveringsställen ska skötas på enklast tänkbara sätt. Det finns möjlighet att via mejl skicka en kopia av restaurangens bokning med något utökad information. Eftersom serveringen sker i privata bostäder finns det inget krav på myndighetskontroll.

Att Ängelholm öppnar för mikrocatering bör få minmal påverkan på tillgången på alkohol i samhället, och därmed inga skadeverkningar. De höga alkoholpriserna i förhållande till Systembolaget eller butiker i Tyskland lär göra att efterfrågan blir liten. Ett annat argument är att Systembolaget idag jobbar för att erbjuda hemleverans över hela landet. Då är det bara ålderskontroll vid ytterdörren.

Oppositionen, och många tjänstepersoner inom kommuner och länsstyrelser, hävdar att mikrocatering inte ryms inom den svenska alkohollagen. Våra efterforskningar visar att det inte finns några paragrafer eller domar som visar att det är olagligt. Grundprincipen är att det som inte bryter mot lag faktiskt är lagligt. 

För mer info:

Staffan Broddesson, ordförande miljö- och tillståndsnämnden, Centerpartiet

Anders Davidsson, vice ordförande miljö- och tillståndsnämnden, Moderaterna

Problemet i Ängelholm har varit att det pratats för mycket och hänt för lite

Posted on by Robin Holmberg

Lars Nyander (S), oppositionsråd, beklagar sig över tillståndet i Ängelholms kommun (Aktuella frågor 4/12). Vi ifrågasätter den mörka bild han tecknar när det gäller debattklimatet. Att de politiker som styr kommunen och oppositionen har olika mycket information i olika delar av den politiska processen är självklart, så var det även under den förra mandatperioden när Socialdemokraterna och Lars Nyander satt vid makten.

Idag styr alliansen tillsammans med Miljöpartiet. Blågröna Ängelholms strategi för den första halvan av mandatperioden har varit att få saker att hända.

Lars Nyander efterlyser mer dialog, men problemet i Ängelholmspolitiken har varit att det pratats för mycket och hänt för lite. Från de blågrönas sida har vi därför prioriterat att fatta beslut i viktiga ärenden som tidigare dragits i långbänk.

För stadsbibliotekets renovering, den gamla Parkskolans utveckling, satsningarna i Ängelholmspaketet, ny bolagsstruktur för kommunens fastighetsbolag och andra viktiga besluthar vi säkrat stabila majoriteter i kommunfullmäktige. Vi är stolta över att ha kunnat sluta breda överenskommelser med fler partier än de fem blågröna. Tyvärr måste vi konstatera att Socialdemokraterna är det parti som tydligast valt att inte delta i de förhandlingar som pågått kring besluten eller hoppat av sent under processens gång, inte minst när det gäller trafikfrågorna.

Socialdemokraterna i Ängelholm tycks snart bara brinna för en fråga, att bekämpa ickekommunala alternativ i välfärden. Lars Nyander hävdar att Ängelholms kommun skulle vara ”till salu”. Vad han menar är oklart, men vi antar att det är kritik mot att vi nu genomför våra vallöften.

Blågröna Ängelholm arbetar för en bra balans mellan kommunala och privata alternativ. Det utgör en viktig del i vårt politiska program för mandatperioden. Vi vet att det i denna fråga finns djupa ideologiska skillnader mellan oss och Socialdemokraterna som aldrig kommer att överbryggas, men vi hade hoppats på en mer saklig debatt.

Ängelholms kommun växer och står inför en omfattande utbyggnad av välfärden. Som grund ligger en strategisk lokalförsörjningsplan som antogs 2019. I den tar vi höjd för nya skolor och förskolor samt nya och renoverade äldreboenden och LSS-boenden för funktionshindrade. De allra flesta av investeringarna är kommunala, en handfull är privata. Till viss del handlar det om ekonomi, men främst om att kunna erbjuda valfrihet mellan olika alternativ.

Blågröna Ängelholms uppdrag är inte att vara Lars Nyander och Socialdemokraterna till lags, eller att föra en politik som de uppskattar.Vår uppgift består i att fortsätta utveckla Ängelholms kommun och skapa mesta möjliga välfärd för kommunens invånare. Vi tar gärna debatten, men hoppas på en sakligare ton.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande

Liss Böcker (C), 1:e vice ordförande kommunstyrelsen

Charlotte Engblom Carlsson (L), gruppledare

Linda Persson (KD), gruppledare

Karl-Otto Rosenqvist (MP), gruppledare

Blågröna Ängelholms budget för år 2021

Posted on by Robin Holmberg

I dag fattade kommunfullmäktige beslut om budget för år 2021 och planåren 2022-2023. Mycket av 2020 har präglats av den pågående Coronapandemin och det finns fog för att Ängelholms kommun under 2021 att behöva hantera följdverkningarna av denna. Tack vare Ängelholms kommuns goda ekonomi och välbehövliga statsbidrag kan vi för det kommande året lägga en stark budget med satsningar på välfärden, kultur och fritid samt på Ängelholmspaketet. Vi tar också höjd för ökad social oro och ökad arbetslöshet till följd av pandemin. Kommunens resultat budgeteras till drygt 37 mnkr vilket ger oss utrymme att hantera att hantera kostnader som uppstår till följd av det osäkra läget i omvärlden.

Kommunstyrelsen

  • Effektivisering till följd av digitalisering och nya arbetssätt.
  • Utökad evenemangsbudget för fler events.
  • Resurser för utredningar och detaljplanearbete kopplat till kallbadhus vid Klitterhus.
  • Bidrag till bredbandsutbyggnad på landsbygden.
  • Inrättande av politiska sekreterare för majoriteten och oppositionen.
  • Satsning på Internet of Things för smartare drift och skötsel.
  • Utökning av arbetsmarknadsåtgärder i pandemins spår.

Särskilda utredningsuppdrag

  • Utreda antalet chefer per medarbetare och skillnader mellan olika verksamheter.
  • Ta fram digitalt verktyg för återbruk av kommunens inventarier såsom möbler och annan utrustning.

Familje- och utbildningsnämnden

  • Uppräkning av nämndens budget med 21,4 mnkr årligen.
  • Stöd till socialtjänsten kopplat till Coronapandemins effekter.
  • Utökning av Individ- och familjeomsorgens budget med 5 miljoner kr.
  • Resurser till gymnasieskolan för att undvika besparingar.

Överförmyndarnämnden

  • Förstärkning till följd av ökad ärendemängd.

Samhällsbyggnadsnämnden

  • Uppräkning av budgeten för driftsmedel införs.
  • Bidrag till enskilda vägar.
  • Utökat underhåll och säkerhetsarbete för kommunala lekplatser.
  • Kommunens asfaltplan utökas från 11 mnkr till 16 mnkr.
  • Projektmedel för Ängelholmspaktets olika delar, bl.a. Växthustomten.
  • Upprustning och spång till Rönneholm.
  • Utökad satsning på gång- och cykelvägar.

Särskilda utredningsuppdrag

  • Utreda möjligheterna till samordning av kommunens och fastighetsägarans arbete med klottersanering.
  • Utreda städningen av kommunens idrottshallar vad gäller tider och schema.
  • Utreda möjligheterna till parkeringsavgifter vid Hembygdsparken. Ett bidrag motsvarande intäkterna betalas därefter ut till föreningen.

Miljö- och tillståndsnämnden

  • Samarbete för hållbara upphandlingar.
  • Framtagande av skötselplan för nytt naturreservat i Nöttaskogen.
  • Inventering av naturvärden i Kronoskogen.
  • Kartläggning av utsläpp/koldioxidbudget.

Nämnden för kultur, idrott och fritid

  • Evenemangskoordinator
  • Utökning av aktiviteter på Kulturskolan.
  • Havslivräddarna permanentas.
  • Utökade kostnadsfria sommarlovsaktiviteter.
  • Upprustning av Vejby IP tidigareläggs.
  • Medel för konstnärlig gestaltning 2021, 2022 och 2023.

Särskilda utredningsuppdrag

  • Uppdrag att se över Kulturskolans utbud av aktiviteter.

Nämnden för omsorg och stöd

  • Uprräkning av nämndens budget med 2,3 mnkr årligen.
  • Äldreomsorgslyftet – riktad statlig utbildningsinsats till personal i omsorgen.
  • Statlig satsning på resurser till äldreomsorgen.

Särskilda utredningsuppdrag

  • Ta fram koncept för språkutbildning till omsorgspersonal.