Staden och demokratin skadas (HD/NST 3/2)

Jag är arg och orolig.
Det som hänt i myndighetsnämnden är förfärligt.
Det skadar kommunen och det skadar förtroendet för politiker och demokratin.

Kaoset kring frågan om ”böter” för att fastighetsbolaget Backahill lät hyresgästerna flytta in i Rönne brygga som planerat trots avsaknaden av ett kommunalt intyg utlöste kaoset.
Men det har varit en lång tids turbulens med misstänksamhet, hårda ord och tveksam hantering.
Vi har olika åsikter, det är därför det finns en politisk nämnd. Men det får inte bli så att en majoritet vrider på fakta, undanhåller information, stryper debatt och med förtäckta hot styr besluten.
Plan- och bygglagen är svår. Den innehåller stora straff i form av byggsanktionsavgifter för den som gör fel.
”Böterna” räknas i förhållande till byggytor. Därför kunde det för Rönne brygga bli två miljoner kronor för ett felande intyg.
För ett ridhus, där byggherren gjorde ett liknande fel, blev det över en miljon kronor. I slutänden ströks straffet då det ansågs orimligt.
Andra orimligheter kan vara ett ”svartbyggt” plank vid en altan för 20 000 kronor.

Alla ska betraktas som oskyldiga tills motsatsen är bevisad. Alla har också rätt att försvara sig.
Så har vi moderater agerat i fallet Rönne brygga liksom i några andra ärenden. Vi har pratat med inblandade, skaffat information och gjort egen bedömning.
I fallet Rönne brygga skrev vi ett PM med bifogade dokument och förklarade varför det inte borde bli något straff. Det godkändes även av Centern och Kristdemokraterna.
Det viktigaste är att kommunen hade kunnat utfärda intyget före inflyttning. Lagen säger att sådant ska hanteras skyndsamt.

Istället för att låta alla få samma information vägrade ordföranden att låta vårt PM med bilagor gå med i kallelsen. Istället bifogades nya handlingar från tjänstemän där våra argument bemöttes utan att det som skulle bemötas fanns med.
I samma utskick meddelades att frågan om jäv skulle väckas. Vi misstänkliggjordes.
På mötet prövades jävsfrågan av personer som inte kände till bakgrunden. Svaret blev nej, inget jäv. Tjänstemännen som utrett sitt arbete är självklart inte jäviga enligt samma märkliga logik.

Att de utpekade fritidspolitikerna blev upprörda och gick hem är begripligt.
Och jag som inte var på mötet, men ändå är utpekad som jävig, funderar över om kommunpolitik är värt att lägga tid på.

Anders Davidsson (M)
Myndighetenämnden

”Små kraftverk som gör stor skada ska bort” (HD 17/1)

Skånes landskapsfisk hotas av utrotning.

Ålen är ett tungt skäl till varför de tre vattenkraftverken i Klippan som stänger av Rönne å måste bort. Men bara ett skäl, även om det kan bli avgörande.

Ett argument som kanske är viktigare för kommunpolitiker är pengar. Besöksnäringen är en snabbväxande bransch. Många är beredda att lägga mycket pengar på upplevelser som gärna kopplas till natur. Att återskapa en flera kilometer lång forsande sträcka av Skånes största vattendrag är att skapa en besöksmagnet. En magnet som drar folk långt utanför Skånes gränser.

Ett annat ekonomiskt argument handlar om elpriser, driftskostnader och kommande investeringskrav för kraftverksägaren, Skånska Energi. De tre kraftverken är små och tillför inte det svenska kraftnätet mycket energi. Med dagens låga elpriser ger de ingen vinst. Ekonomin blir ännu sämre när de första av en rad kommande krav blir verklighet. För att hjälpa den utrotningshotade ålen måste det byggas en fångstanordning med finmaskigt galler åtminstone vid det översta kraftverket. Här ska de få nedvandrande ålarna tas om hand för att sedan åka bil några kilometer nedströms.

Men inga ålyngel kan vandra uppströms av egen kraft. Ändå har Länsstyrelsen klassat Rönne å som ett av de allra viktigaste vattendragen för ålproduktion. Ålfisket i Ringsjön har byggt på utsättning av ålyngel som fångats in långt borta.

Även om alltsom är tekniskt möjligt görs när det gäller fiskvägar klarar aldrig Rönne å det som myndigheterna kallar ”god ekologisk status”.

Inom en snar framtid blir det troligen en lagändring som innebär omprövning av de vattendomar som gäller vattenkraftverken i Rönne å.Då ska Miljödomstolen pröva om nyttan av elproduktionen är större än skadan enligt dagens miljöbalk. Det är en prövning som vattenkraftverken inte klarar.

Som en jämförelse kan nämnas att två moderna vindkraftverk ger mer el än de tre vattenkraftverken. Visserligen finns det de som anser att vindkraftverken är fula, eller stör på annat sätt, men skadan på naturen är obetydlig jämfört med effekterna av kraftverken i Rönne å.

Forsar är inte bara vackra att se på. De är också helt avgörande för laxfisk. Rönne å har trots alla problem en egen variant av atlantlaxen. Här finns dessutom havsöring. Om kraftverken försvinner skulle ytan som lämpar sig för laxarnas lek tiodubblas. Största delen av de nya lekbottnarna ligger i det som idag liknar kanaler och sjöar kring kraftverken.

På ett par år skulle Rönne å kunna bli ett attraktivt vatten för sportfiskare som är beredda att betala dyra fiskekort och förlägga några dagar till området med allt vad det innebär av boende och inköp. Att området sedan skulle locka forsrännare, vandrare, fågelskådare och andra naturintresserade är en självklarhet.

Vill Klippans kommun dra nytta av vinsten och skapa vattennära boendemiljöer lär markens värdestegring betala kraftverken flera gånger om.

Skånska Energi marknadsför sin el med att det är grön energi. Även om vattenkraft rent formellt är ”grön energi” så går det inte att med trovärdighet kalla elen som de tre vattenkraftverken i Klippan producerar för ”grön”. Ålar slås ihjäl, laxar hindras och hela ekosystemet påverkas på ett negativt sätt.

Någon bättre miljösatsning än de några tiotals miljoner kraftverksrivningarna skulle kosta går nog inte att hitta i Sverige.

Att vårt förslag inte är en utopi finns det flera exempel på. I Mörrumsån och i Ätran har gamla kraftverk rivits. Orsaken var densamma som vi kommit fram till: små kraftverk som gör stor skada ska bort.

Vad som nu behövs är att de politiker som har makten i Ängelholm, Klippan och Åstorp slår fast att deras kommuner ska medverka till en utredning om hur och när ”Klippans forsar” blir verklighet.

Lars Nyander (S), kommunstyrelsens ordförande Ängelholm
Kerstin Persson (S), kommunstyrelsens ordförande Klippan
Anders Davidsson (M), kommunpolitiker Ängelholm
Robin Holmberg (M), vice ordförande kommunstyrelsen Ängelholm
Kenneth Dådring (M), vice ordförande kommunstyrelsen Klippan
Michael Nemeti (S), ordförande kultur- och fritidsnämnden Klippan
Per-Arne Håkansson (S), riksdagsledamot, Åstorp
Sven Bergman (L), ordförande Rönneåns vattenråd

Sätt ett pris på att bevara (HD 13/2)

Ska skattepengar gå till att bevara hus eller att ha fler lärare och bättre äldreomsorg? I slutänden är det det frågan handlar om för den pampiga, men övergivna Parkskolan.

Socialdemokrater har gått ut med att skolbyggnaden åter ska bli ett centrum för ung kultur. Däremot är det än så länge väldigt oklart vad prislappen för en sådan satsning hamnar på.
Det enda vi vet är att det lär kosta många miljoner att rusta och anpassa den stora tegelbyggnaden. Då handlar det om allt från tillgänglighet och ventilation till att faktiskt få ändamålsenliga rum. Det måste bli större andel använd yta och mindre av korridorer.

Det finns också frågetecken för tidigare problem med vattenskador och hussvamp i källarvåningen.

Vi Moderater vill också bevara skolhuset. Men inte till vilket pris som helst. Och absolut inte utan att byggnaden får en ny användning som motiverar hyran.
Vi tror inte på att Ängelholm behöver två kulturcentra inne i stan. Vi har istället valt att satsa på ombyggnad av biblioteket och en öppning mot det fantastiska, men idag undangömda Tingstorget.

En del äldre ängelholmare pratar fortfarande om att rivningen av den närbelägna Centralskolan var något av helgerån. Samtidigt skapades utrymme för en modern gymnasieskola. Och det finns kritiker som anser att skolhyrorna tar för stor del av budgeten även utan bevarandekostnader.

Vi vill enkelt ha en prislapp för att bevara Parkskolan, som faktiskt inte har något riktigt kulturskydd. Men det måste vara en prislapp som innebär en önskad användning av huset, och utveckling av den gamla skolgården som idag är trist parkeringsplats.

Vårt förslag är att är att låta hugade byggare och fastighetsbolag räkna och fundera. Parkskolan med skolgård och generösa byggrätter tänkta för nya hyreslägenheter bjuds ut till den som har bästa förslag och bästa pris. Det finns två utgångslägen, antingen med de klassiska tegelfasaderna och yttertaket bevarat, eller med rivning. Först då få får vi veta vad den rätta prislappen är och kan ta ett klokt beslut.

En förändring av kvarteret ger nya möjligheter för det som antagligen är landets minsta stadspark. Med ombyggnad eller helt nya hus går det att stänga av den lilla Kamengatan och låta parken krypa in mot skoltomten och bli några meter bredare. Det skulle stadskärnan vinna på.

Anders Davidsson (M)
Tomas Fjellner (M)
Oskar Skäremo (MUF)

Svar till Karin Stenholm om Kronoskogen (4/9)

Nej, Nya Moderaterna har inte sagt tvärt nej till all bebyggelse i Kronoskogen. Men det finns inget ja heller.

Vi vill utveckla Ängelholm och skapa många fler bostäder. I likhet med de andra partierna utom SD, och kanske EP, har vi som mål att befolkningen ska växa med en procent om året, cirka 400 personer. Bostäder är det som begränsar mest. Då är det fel att på förhand säga nej till förslag från markägare, i det här fallet statliga Sveaskog.

Förslaget till översiktsplan fram till år 2035 är just ett förslag som inte genomgått någon större politisk värdering. Områdena kring Havsbadsvägen och Stationsområdet som Sveaskog vill pröva är i storleksordningen fem procent av Kronoskogen.
Beroende på vad ängelholmarna tycker ska vi ta ställning till om det är bra eller dåligt att bygga här. Att släppa fram bebyggelse i vissa delar innebär starkare motiv och möjlighet att skydda större delar av skogen. I dag finns inget starkt skydd.

Det är samma motiv till att Moderaterna tillsammans med Centerpartiet och Kristdemokraterna nyligen la förslag om att kommunen ska försöka köpa Nybroskogen. Skälet är att skapa ett långvarigt skydd för naturen till nytta för friluftsliv. Området ska också vara direkt kopplat till hembygdsparken genom en ny gång- och cykelbro.

Fler bostäder i bra läge är viktigt för alla. Ökad befolkning, gärna fler unga, behövs för att behålla god samhällsservice i framtiden. Annars räcker inte dagens skattesats till lika bra vård, skola och omsorg.

Den slutsatsen ligger bakom allt från Pytteleden för att öppna Stationsområdet för bostadsbebyggelse till hög och tät bebyggelse vid Kullakiosken. Högre hus spar mark, ger underlag för mer kollektivtrafik och är dessutom något många vill bo i.

Anders Davidsson, M, kandidat kommunfullmäktige
Robin Holmberg, M, kommunstyrelsens ordförande
Rune Johansson, M, kommunfullmäktiges ordförande