Ge en gåva
Ge en gåva

Kategori: Debatt

Aftonbladet debatt 28 juli

Posted on by Robin Holmberg

Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är en värdefull resurs för försvaret av Sverige. Det finns en stor potential hos hemvärnsförbanden att kunna lösa mer kvalificerade uppgifter. Inte bara för försvaret, utan när Sverige drabbas av större katastrofer, kriser eller olyckor. Vi moderater vill därför, med historiens misstag såsom Ådalen i åtanke, förstärka hemvärnets uppgifter.

Vi vill med dagens moderna hemvärn, med god rekrytering och en sänkt medelålder ner mot 40 år, öka antalet kvalificerade uppgifter och förmågor i de 40 bataljoner omfattande över 20 000 män och kvinnor.

Det kan gälla vid attentat och/eller olyckor vid kärnkraftverk, större säkerhetsarrangemang, avspärrningar och annan riskfull yttre bevakning och trafikreglering.
Försvarsberedningen presenterade i våras flera förslag på hur Hemvärnet bör utvecklas för att bli effektivare. Ukrainakrisen och den ryska aggressionen har inneburit en mer osäker omvärld och Försvarsberedningen är därför överens om att stärka hemvärnsförbandens förmågor, som en del av stärkt försvarsförmåga.

Vi vill exempelvis att bataljonsledningsförmågan utvecklas och att granatkastare och burna luftvärnsrobotar (Robotsystem 70) tillförs, där uppgifterna kräver det.

Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas personalvolym på Gotland ska stegvis öka. Vi moderater vill även öka övningsverksamheten med andra samhällsviktiga myndigheter som Polisen, Kustbevakningen, Tullen och Sjöfartsverket, gärna i en nordisk och baltisk kontext för att rent faktiskt öka de kvalitativa förmågorna. Då bygger det även på tillgång till modern materiel, där inte längre Hemvärnet bara kan vara slutanvändare av försvarets äldre materiel utan även vid behov kunna få ta del av helt nyanskaffat. På sikt bör även Hemvärnets numerär öka.

Vi vill också se tydliga krav på Hemvärnets tillgänglighet. Vid höjd beredskap ska Hemvärnsförbanden kunna verka med mindre delar inom några timmar och med huvuddelen inom ett dygn.

Även vid fredstid skall tillgängligheten och därmed dess samlade förmåga att stödja samhället vid allvarliga olyckor och fredstida kriser öka. Med utvecklad förmåga för hemvärnsförbanden stärks försvaret av det svenska territoriet. Det medger att övriga stridskrafter på ett effektivare sätt kan lösa sina uppgifter.
Försvaret av Sverige börjar i Sverige och det kräver samövade och tillgängliga förband med hög kvalitet.
Vi vet från den norska tragedin på Utøya att samverkan mellan olika förmågor är avgörande för resultatet på säkerhetsarbetet. Med detta färskt i minne är det nu dags att låta militär och polis med flera samverka för att öva, ingå materielsamarbeten och gemensamt kunna lösa morgondagens utmaningar.

Cecilia Widegren (M)
Hans Wallmark (M)

MP:s ledning måste agera (Expressen 11/7)

Posted on by Daniel Jönsson

Det mediala avtrycket ska inte underskattas. Plötsligt var det många som fick lära sig om ”femenaktivism”. Nog så lyckat ur ett PR-perspektiv.

Att låta sin motståndare tala till punkt och lyfta fram sina bästa argument är inte på något sätt att hålla med. Men det är rätt artigt. Och att låta en riksdagskandidat förstöra ett annat partis politiska möte under ett valår är i sig allvarligt. Hittills har det faktum att en riksdagskandidat rusat mot Sveriges statsminister resulterat i oklara reaktioner från Miljöpartiets ledning. Partisekreterare Anders Wallner svarar otydligt och lämnar mycket att önska från ett parti som aspirerar på att vara seriöst.

Jenny Wenhammar hävdar att hon nu måste välja mellan aktivismen och politiken. Frågan är om det inte är Miljöpartiet som i stället borde välja. Att MP inte agerar tydligare när en av deras riksdagskandidater beter sig så mot landets statsminister och blir anhållen av åklagare – är en gåta. De flesta andra politiska partier skulle agera kraftfullt om någon av deras egna riksdagskandidater gjorde tjurrusningar mot landets regeringschef, men inte MP.

Det är dags för några ledande miljöpartister att utveckla sina tankar kring demokrati och politiska arbetsmetoder. Kanske något för språkröret Gustav Fridolin, även han riksdagskandidat för Skåne om än en annan valkrets än Wenhammar. Men absolut för partisekreterare Anders Wallner som på allvar måste visa vart Miljöpartiet egentligen står.

Hans Wallmark, Riksdagsledamot (M)

Förberedelser i en osäker tid (HD/NST 10/7)

Posted on by Daniel Jönsson

Den tolv personer starka Försvarsberedningen har till regeringen överlämnat den försvarspolitiska rapporten Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid. Det finns en bred politisk samsyn att stärka försvaret ytterligare och beredningen presenterar konkreta förslag för att höja försvarets förmågor. Satsningarna uppgår till 27 miljarder kronor extra under nästa försvarsinriktningsperiod. De ökade resurserna ska bland annat användas till satsningar på personal, ny materiel och utökad övningsverksamhet.

Den försvarspolitiska rapporten utgör tillsammans med Försvarsberedningens säkerhetspolitiska analys viktiga underlag inför nästa försvarsbeslut våren 2015. Försvarsberedningen konstaterar i den säkerhetspolitiska bedömningen att ett enskilt väpnat militärt angrepp direkt mot Sverige fortsatt är osannolikt. Men den ryska aggressionen mot Ukraina har lett till en förändrad säkerhetsmiljö och risken för kriser, incidenter eller väpnade konflikter har ökat.

Försvaret av Sverige börjar i Sverige och det kräver professionella förband, samövade, tillgängliga med hög kvalité som är tillgängliga. Det enskilt viktigaste som utgör effekten av alla förslag beredningen föreslår är att öka krigsförbandens operativa förmåga och säkerställa den samlade operativa effekten hos Försvarsmakten.

Bland förmågehöjande förslag som Försvarsberedningen lägger fram ingår att personal och resurser ska tillföras för att öka övningsverksamhet. Övningar ska i ökad utsträckning genomföras i strategiskt viktiga områden som runt Östersjön. Försvarsberedningen föreslår att dagens grundläggande militära utbildning ska slås samman med befattningsutbildningen och utgöra en sammanhållen grundutbildning. Försvaret bör tillföras ytterligare mer kontinuerligt anställd personal.

Den materiella uppgraderingen och förnyelsen krävs för att höja försvarsförmågan. Utöka antalet nästa generation Jas Gripen från dagens beslutade 60 till 70 samt utrusta dem med fjärrstridsmedel, stärka ubåtsförmågan genom att öka antalet ubåtar från fyra till fem och anskaffa ett nytt medelräckviddigt luftvärn. Vi vill även utrusta hemvärnet med granatkastare och burna luftvärnsrobotar för att det kunna lösa mer kvalificerade uppgifter.

Sveriges försvarsförmåga stärks stegvis i takt med att alliansregeringens försvarsreform genomförs. Genom reformen får Sverige ett modernt och effektiv försvar som kan möta dagens och morgondagens utmaningar. Nu föreslår Försvarsberedningen i bred samsyn ytterligare åtgärder för att snabba på reformen och höja försvarets operativa förmåga. Så förbereder vi Sverige för en osäker tid.

Cecilia Widegren
Riksdagsledamot (M)
Försvarsberedningens ordförande

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Ledamot av Försvarsberedningen

Debattduell: Hur ska Ängelholm ta sig förbi pyttebro och badhus? (HD/NST 27/6)

Posted on by Daniel Jönsson

Robin_litenDet går bra för Ängelholm. Skolan blir bättre, fler jobbar, fler bostäder byggs och företagsklimatet förbättras. Ängelholm är en av Skånes tryggaste kommuner och vi ängelholmare får god kommunal service till Sveriges tjugonde lägsta kommunalskatt. Ängelholms kommun är bra att leva och arbeta i vilket allt fler glädjande nog upptäcker.

När jag tillträdde som kommunstyrelsens ordförande i början av 2014 var det med ambitionen att åter rikta fokus mot Ängelholms kommuns kärnuppgifter. Jag har under de senaste åren som kommunpolitiker uppfattat att den politiska debatten främst handlat om två prestigeprojekt som åstadkommit låsning i de olika politiska lägren. Det riskerar skada Ängelholms möjligheter att utvecklas i framtiden och att dra nytta av de många fördelar som finns här i Ängelholm, nordvästra Skåne och Öresundsregionen. När både badhuset och nu senast Klippanvägens förlängning beslutats om i kommunfullmäktige finns det goda möjligheter att istället för att titta bakåt rikta blicken mot framtiden: hur vi ska fortsätta utveckla Ängelholm till Sveriges bästa plats att bo på?

Jag är övertygad om att vi för att lyckas med detta måste fokusera kring två viktiga områden. Det första är kanske det mest grundläggande och handlar om att Ängelholms kommun nu och i framtiden ska erbjuda välfärd – skola, vård och omsorg – av god kvalitet som finns tillgänglig när den behövs. Det är inget vi kan ta för givet utan det kräver ordning och reda i den kommunala ekonomin samt att det finns kommunpolitiker som vågar och kan prioritera. Då kommer vi även i framtiden att ha råd att satsa på skolan så att våra barn får bästa möjliga start i livet och på äldreomsorgen så att våra äldre får åldras tryggt.

Det andra området handlar om att människor ska kunna förverkliga sina drömmar och idéer i Ängelholm. Kommunen kan inte och ska inte göra allt. Den kan däremot hjälpa, stödja och agera möjliggörare för människor som vill något. Detta oavsett om det handlar om att bygga sitt drömhus, starta ett företag, arrangera ett kulturarrangemang eller vad det nu än må vara som just du önskar i ditt liv.

Den 14 september är det val. Valet handlar om hur våra gemensamma resurser ska förvaltas. Resurser som varje dag arbetar för att ge oss ängelholmare den välfärd vi förtjänar. Moderaterna går till val på en politik för framtiden. Vi tror på utveckling och kommer att verka för en skola i världsklass, ordning och reda i den kommunala ekonomi samt en trygg kommun för alla, genom hela livet.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande och Moderaternas förstanamn i kommunvalet 2014.

24 000 jobb hotas om Bromma flygplats läggs ned

Posted on by Daniel Jönsson

Bromma flygplats spelar en utomordentligt viktig roll för näringslivet i hela Sverige. Om Bromma läggs ner kommer många orter att få försämrade förbindelser med Stockholm. Många företag kommer att få svårt att ha kvar sin verksamhet på de orter som trafikerar Bromma. Pendlare kommer att tvingas se sig om efter andra jobb. Försämrad flygtillgänglighet slår hårt mot jobb och tillväxt i många delar av Sverige. Med utgångspunkt från beräkningsmetoder som kvantifierar flygplatsers betydelse för regional tillväxt (RUT-3 modellen) har vi gjort uppskattningar om hur en nedläggning av Bromma skulle slå mot jobben i våra regioner. Lågt räknat hotas uppemot 24 000 jobb i hela Sverige. Jobbförlusten drabbar i huvudsak orter utanför Stockholm som trafikerar Bromma.

Av de resor som görs till och från Bromma är 90 procent arbetsrelaterade. Det handlar om personer som arbetspendlar mellan Stockholm och andra orter i Sverige och det handlar om affärsresor mellan företag i olika delar av landet. Brommas stora fördel är dess litenhet och smidighet. Incheckning, bagagehantering och säkerhetskontroll går snabbt och smidigt på Bromma. Det citynära läget gör att man snabbt tar sig till de centrala delarna av Stockholm, liksom till Kista, Solna och Sundbyberg med sina många och stora företagsetableringar. Från Sundbyberg är det praktiskt taget gångavstånd till Bromma. Det går också snabbt att byta flyg på Bromma om man ska ta sig till exempel från Umeå till Malmö.

Sedan trafikflyget utvecklades på Bromma har de delar av Sverige som vi representerar fått förbättrade flygförbindelser med Stockholmsregionen. Tack vare Bromma har konkurrensen inom flyget ökat, vilket har gett lägre biljettpriser. De inrikesdestinationer som trafikeras från Bromma är Umeå, Östersund, Sundsvall, Kalmar, Ronneby, Ängelholm, Trollhättan, Halmstad, Göteborg, Malmö, Växjö och Visby. Bromma har kommit att utvecklas till en viktig destination för inrikestrafiken och många flygplatser i Sverige står och faller med Bromma.

Bromma har i dag 2 miljoner passagerare och är en utpräglad peakflygplats, där de flesta flygrörelser sker morgon och kväll. Arlanda är redan nu nära sitt kapacitetstak i högtrafiktid. Det finns därför ingen möjlighet att flytta över Brommas flygtrafik till Arlanda. I sammanhanget bör även nämnas att Arlandas nuvarande miljötillstånd innebär förbud mot att flyga över Upplands Väsby från 2018. Swedavia har ansökt om ett nytt miljötillstånd, men utslaget i första instans innebär att överflygningsförbudet i princip ligger kvar. Om ingen ändring sker i Mark- och miljööverdomstolen blir konsekvensen att flygkapaciteten i högtrafik på Arlanda måste minskas med 40 procent 2018. Eller annorlunda uttryckt: var fjärde resenär kommer på sikt inte att kunna flyga till eller från flygplatsen.

Så vad skulle hända om Bromma läggs ned? Det skulle drabba de orter som är beroende av goda kommunikationer med Stockholm. Det skulle också medföra sämre konkurrens inom flyget och därmed högre priser och sämre service. Många av de flygplatser runtom i Sverige som idag brottas med dålig lönsamhet skulle får svårt att överleva. Detta skulle bli ett hårt slag mot de orter i Sverige som har stora avstånd till huvudstadsregionen.

Trots att Bromma är avsevärt mindre än Arlanda är det ändå Sveriges tredje största flygplats. Den är av utomordentligt stor betydelse för jobb och tillväxt i hela Sverige. Dessutom har ett antal statliga utredningar konstaterat att Stockholm behöver två flygplatser.

Sverige är ett av världens mest exportberoende länder och det land i EU som har det längsta avståndet mellan olika landsändar. Flygets betydelse för att Sverige ska kunna vara internationellt konkurrenskraftigt kan därför inte nog understrykas.

Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare
Jörgen Berglund, kommunstyrelsens ordförande (M), Sundsvall
Krister Olsson, grundare, Balticgruppen
Mattias Bergman, vd, Nevs
Sten Nordin, kommunstyrelsens ordförande (M), Stockholms stad
Bo Frank, kommunstyrelsens ordförande (M), Växjö
Johan Persson, kommunstyrelsens ordförande (S), Kalmar
Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande (M), Ronneby
Åke Svensson, regionstyrelsens ordförande (S), Gotland
Robin Holmberg, kommunstyrelsens ordförande (M), Ängelholm
Leif Nord, kommunstyrelsens ordförande (M), Åre
Ann-Sofie Andersson, kommunstyrelsens ordförande (S), Östersund
Lennart Holmlund, kommunstyrelsens ordförande (S), Umeå
Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande (M) i Helsingborg
Dick Jansson, vd, Handelskammaren Mittsverige
Jan Bergmark, vd, Västerbottens Handelskammare
Stephan Müchler, vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren
Per-Olof Hansers, vd, Mellansvenska Handelskammaren
Johan Karlström, vd, Skanska
Carl Fredrik Graf, kommunstyrelsens ordförande (M), Halmstad
Erik Paulsson, entreprenör
Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

Fler jobb är utmaningen

Posted on by Daniel Jönsson

Jobben är vår viktigaste fråga. Det är jobben som lägger grund för allt vad vi vill göra med Sverige. När fler får jobb kan fler stå på egna ben, försörja sig själva och forma sina egna liv.

Genom att ta ansvar för ordning och reda i ekonomin har Sverige, som ett av få länder, kunnat stötta ekonomin genom snart sju år av kris och lågkonjunktur. Detta har gjort att vi har kunnat lägga grunden för att 200 000 fler personer arbetar i dag jämfört med när alliansregeringen tillträdde 2006. Samtidigt har vi kunnat styra undan från de flesta av krisens härjningar som nedskärningar och växande statsskuld, i stället är Sverige det enda EU-land vars statskuld väntas minska mellan 2006 och 2014.

När vi nu blickar framåt mot kommande mandatperiod väntas ekonomin gradvis förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin. Den ekonomiska politiken går därmed in i en ny fas där fokus flyttar från krisårens stimulanser – med långsiktigt riktiga skattesänkningar och utgiftsökningar – till att vi återigen ska bygga upp överskott i de offentliga finanserna. Det är viktigt att vi samlar ordentligt i ladorna under bättre tider, för att vi igen ska ha möjlighet att skydda och stötta ekonomin när nästa kris slår in över Sverige.

Det betyder i sin tur att alla reformer i närtid ska vara fullt finansierade, krona för krona, antingen genom utgiftsminskningar eller skattehöjningar. Vi föreslår dock inte några skattehöjningar på jobben, eftersom det skulle hota en stabil återhämtning och framväxten av nya jobb.

Att se till att jobben blir fler och kommer fler till del i en tid av växande global konkurrens är en av Sveriges viktigaste framtidsutmaningar. Vi vill därför fortsätta med reformer för mer kunskap, för bättre och tidigare stöd till elever och för att lärare och rektorer ska kunna göra ett ännu bättre jobb. Vi vill göra mer för att öka jobbchanserna för de människor som står längre bort från arbetsmarknaden. Vi vill också ytterligare stärka den svenska konkurrenskraften. I takt med att den internationella konkurrensen hårdnar, när allt fler länder träder in på världsmarknaden, är det viktigt att Sverige hänger med. Det är bara genom goda förutsättningar för utbildning, jobb, företagande, entreprenörskap och handel med omvärlden som Sverige kan fortsätta gå i rätt riktning.

Grunden för att vi har råd med de reformer som fortsätter att bygga Sverige starkt är att vi tar ansvar för ordning och reda i ekonomin. En bristande kontroll över de offentliga finanserna skulle slå som hårdast mot dem som behöver samhällets stöd allra mest. När vi nu möter ett skifte i ekonomin är det viktigt att vi fortsätter på den ansvarsfulla vägen. Vi ska säkerställa återhämtningen och gradvis vända de offentliga finanserna till balans och överskott.

Hans Wallmark (M)
Anette Åkesson (M)
Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Thomas Finnborg (M)
riksdagsledamöter från Nordvästskåne

Nu måste dubbelspåret på Västkustbanan bli klart (GP 16/2)

Posted on by Daniel Jönsson

I Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 kan vi konstatera att de siste etapperna i Västkustbanan inte finns med. Att inte bygga klart Västkustbanan är som att springa 42 000 meter av ett maratonlopp och avbryta 195 meter före målsnöret. Vi hoppas att dubbelspåret på Västkustbanan blir klart innan 40 år har passerat sedan det ursprungliga beslutet togs, skriver bland andra Jonas Ransgård (M).

Västkustbanan spelar en central roll för västra och södra Sverige, både för godstrafik och för arbetspendling. Ur ett nationellt perspektiv knyter den samman landets västra delar med Sveriges viktigaste exportmarknad, Tyskland. Västkustbanan avlastar också E6:an, som i dag trafikeras av stora mängder tung lastbilstrafik. På det regionala planet binder banan samman 13 större orter mellan Göteborg och Malmö, en sträcka med sällsynt goda förutsättningar för arbetspendling centrum till centrum. En viktig förutsättning för nya jobb och tillväxt är just vidgade arbetsmarknadsregioner.

Regeringen fattade redan 1992/1993 det kloka och framsynta beslutet att bygga ut Västkustbanan. Då kallades projektet för den största järnvägssatsningen på över 100 år i Sverige. Målet var dubbelspår hela vägen mellan Göteborg och Lund, eller egentligen hela vägen Oslo-Göteborg-Halmstad-Malmö-Köpenhamn. En sträcka och ett avstånd som lämpar sig väl för tågtrafik. Medel till utbyggnaden skulle anvisas i den takt som krävdes. Trots alla goda förutsättningar blev det tyvärr inte så.

I Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 kan vi konstatera att utbyggnaden av Västkustbanans alla återstående deletapper inte finns med. Ändå tror många att Västkustbanan är färdigutbyggd den dag tunneln genom Hallandsås öppnar för trafik. I förslaget till den nya nationella planen finns sträckorna genom Varberg samt Ängelholm-Maria glädjande nog med. Däremot är sträckan Maria-Helsingborg C samt kapacitetsökning vid Halmstad C endast utpekad som kvarstående brist efter 2025 och inte planlagd för åtgärder under planperioden. Detta innebär att i bästa fall kommer Västkustbanan i sin helhet att vara klar tidigast år 2032, alltså 40 år efter att beslutet fattades. Men det finns en uppenbar risk att det kan ta ännu längre tid om inte den sista etappen Maria-Helsingborg C snarast utreds och planläggs. Dessutom är det av största vikt att de två etapper som nu ingår i planförslaget prioriteras och påskyndas för färdigställande. Denna långbänk måste få ett slut.

Skåne, Halland och Västra Götaland är transitregioner där en stor del av Sveriges godstrafik passerar. Fyra av Sveriges viktigaste hamnar finns här. Kapacitetsutredningen pekade tydligt ut de kvarvarande flaskhalsarna på Västkustbanan som angelägna brister att åtgärda.

Kommuner, regioner och näringsliv är överens om att bra kommunikationer är en nyckelfaktor för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas. Satsningar på infrastruktur i regioner med tillväxtpotential är kanske det effektivaste verktyget det offentliga har för att trygga tillväxt och skapa fler jobb.

En kedja är som bekant inte starkare än sin svagaste länk. Att inte bygga klart Västkustbanan är som att springa 42 000 meter av ett maratonlopp och avbryta 195 meter före målsnöret. Vi hoppas att dubbelspåret på Västkustbanan blir klart innan 40 år har passerat sedan det ursprungliga beslutet togs.

Jonas Ransgård (M), vice kommunstyrelseordförande i Göteborg
Per Ödman (M), kommunstyrelseordförande i Kungsbacka
Jörgen Warborn (M), kommunstyrelseordförande i Varberg
Carl Fredrik Graf (M), kommunstyrelseordförande i Halmstad
Gösta Bergenheim (M), regionstyrelseordförande i Halland
Kerstin Gustafsson (M), kommunstyrelseordförande i Båstad
Robin Holmberg (M), kommunstyrelseordförande i Ängelholm
Peter Danielsson (M), kommunstyrelseordförande i Helsingborg
Mats Helmfrid (M), kommunstyrelseordförande i Lund
Anja Sonesson (M) vice kommunstyrelseordförande i Malmö
Pia Kinhult (M), regionstyrelseordförande i Skåne

Vilket är alternativet? (HD 13/8)

Posted on by Daniel Jönsson

I sin replik (Debatt 6 augusti) målar Jan Andersson (S) upp en nattsvart bild av Sverige och påstår att allt var bättre förr när S hade makten.

Vad han inte nämner är att ett stort antal människor gömdes undan i olika åtgärder för att förbättra arbetslöshetsstatistiken. Som mest förtidspensionerades uppemot 140 människor varje dag.

Nog är det ett ganska rimligt antagande att det blir svårare för ungdomar att skaffa sig ett jobb om det blir dyrare att anställda dem såsom S vill. Den halverade arbetsgivaravgiften som alliansregeringen infört har haft effekt.

Enligt branschorganisationen Visita har den sänkta restaurangmomsen dessutom resulterat i ungefär 6 000 helårsanställningar och många av dessa jobb har kommit ungdomar till del. Hur ska det bli fler jobb när det blir dyrare att anställa? Vilka skatter ska höjas för att bekosta alla de åtgärder som Jan Andersson föreslår?

Vad än S tycker om saken finns det inget direkt samband mellan en ökad befolkning och ökad sysselsättning. I dag har 200 000 fler personer ett arbete att gå till jämfört med när S styrde landet. Detta trots den värsta finanskrisen sedan 1920- och 30-talet.

Avslutningsvis: Jan Andersson menar att en regering efter valet ska ledas av Socialdemokraterna. Med vilka fler partier ska ett alternativ formas? Och kring vilken gemensam politik?

Nästa år går alliansen för tredje gången till val som det enda regeringsalternativet i svensk politik. Kommer S, V och MP ens att kunna prestera ett budgetalternativ tillsammans till hösten?

Hans Wallmark (M)
riksdagsledamot

Robin Holmberg (M)
kommunfullmäktigeledamot i Ängelholm