Ge en gåva
Ge en gåva

Kategori: Infrastruktur

Trafiken måste fungera i ängelholmarnas vardag (HD/NST 11/2)

Posted on by Robin Holmberg

Är det verkligen så här vi vill ha det i Ängelholm? Så reagerar troligtvis många när de satt sig in i Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag till vision för trafikens utveckling i centrala Ängelholm.

S och MP föreslår nämligen att stadens centrum ska bli ”i princip bilfritt”. Endast de som bor i stan ska tillåtas köra inom den zon som markeras med ett ilsket rött streck. Vad detta kan komma att få för konsekvenser för handeln, restaurangerna och de andra verksamheterna i Ängelholms centrum inser nog de flesta. Och hur blir det med tillgången till havet, stationen, Råbocka Camping och andra målpunkter när matarlederna samtidigt smalnas av och tillgängligheten minskar?

Treklövern delar i grunden synen att våra transporter måste bli mer miljövänliga, mer effektiva och att rätt trafikslag (bil, buss, cykel eller gång) ska användas för den aktuella resan. Vi accepterar dock inte det av S och MP nu föreslagna trafikexperimentet då det är allt för långtgående.

Utgångspunkten för trafiken och infrastrukturen måste alltid vara att den ska fungera i ängelholmarnas vardag. Därför föreslår Treklövern en annan väg för trafikens utveckling byggd på fyra viktiga principer:

  •  Det ska vara lätt att göra rätt i Ängelholm – hållbara trafikslag som buss och cykel ska uppmuntras och förstärkas. Vi är övertygade att människor vill göra smarta val om tillgängligheten är god och utbudet attraktivt.
  • Ett centrum tillgängligt för alla ängelholmare – alla boende i Ängelholms kommun ska garanteras tillgång till centrum. Det är särskilt viktigt för de ängelholmare som inte bor i stan.
  • Infrastrukturplaneringen måste utgå från människans behov – det tycks finnas en övertro till att politiker med kommunala beslut kan förändra ”oönskade” beteenden. Treklövern anser istället att infrastrukturen ska användas för att lösa problem i människors vardag.
  • Värna Ängelholms centrum som handelsplats – Ängelholms centrum är trevligt och har ett bra utbud av butiker, restauranger och kaféer. Stadens centrum måste ges goda förutsättningar även i framtiden med välfungerande och hållbar infrastruktur med god tillgänglighet.

Treklövern vill se ett Ängelholm där trafiken utvecklas så att den möjliggör både bostadsbyggande och ett levande centrum. Då måste framtidens trafiksystem vara funktionellt och ändamålsenligt med god tillgänglighet för alla i Ängelholms kommun. Kan vi kombinera detta med fler hållbara resor ges Ängelholms tätort möjlighet att utvecklas på ett balanserat sätt med respekt för såväl miljön som för ängelholmarnas möjligheter att få ihop livspusslet.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Liss Böcker Sellgren (C)
gruppledare

Lennart Engström (KD)
gruppledare

Fler snabba och stabila internetuppkopplingar i Ängelholms kommun

Posted on by Robin Holmberg

Nya M
PRESSMEDDELANDE 2014-08-27

Betydelsen av snabba och stabila bredbandsuppkopplingar ökar. Väl utbyggd infrastruktur är avgörande för möjligheterna att bo, verka och exempelvis driva företag i hela Ängelholms kommun i framtiden. Samtidigt förändrar ny teknik beteenden och förväntningar. Allt fler företag och privatpersoner vill göra kommunala ärenden framför datorn på tider som passar dem. Moderaterna vill därför genomföra en kraftig satsning på IT i Ängelholm och höja ambitionen i både utbyggnadstakten av infrastruktur samt utvecklandet av digitala tjänster.

Moderaternas IT-satsning tar sin utgångspunkt i de mål som fastställts i Ängelholms bredbandsstrategi 2012-2020. År 2015 ska 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med en hastighet av minst 100 Mbit/s och år 2020 ska 95 procent ha tillgång till en snabb uppkoppling. För att uppnå dessa mål föreslår Moderaterna att ambitionsnivån för utbyggnadstakten inom fiber, 4G-uppkoppling och wifi höjs.

Skolan i Ängelholm ligger i framkant inom IT. Ängelholms kommun har genomfört en av de första och största ”en till en”-satsningarna i skolan. Det innebär att alla elever i alla årskurser från och med höstterminen 2014 har en egen dator att använda i skolarbetet och att trådlöst bredband finns i alla skolbyggnader. De goda erfarenheterna av IT-utbyggnaden i skolan visar att även andra delar av kommunens verksamhet kan intensifiera sitt arbete med IT och modern teknik. Det kan handla om e-tjänster, att tillgängliggöra kommunal data samt andra digitala tjänster.

– När fler ängelholmare får tillgång till snabbt och stabilt bredband minskar avstånden i samhället och mellan människor. Det gagnar tillväxten av nya företag samt utbyte av erfarenheter och kulturer. Väl utbyggd infrastruktur i hela kommunen gör det även möjligt för invånare på landsbygden att kommunicera på samma villkor som de som bor mer centralt, säger Daniel Jönsson (M).

Moderaterna vill genomföra följande satsningar på IT i Ängelholms kommun:

1) Uppdrag till Ängelholmshem och Ängelholmslokaler
AB Ängelholmshem får i uppdrag att förse alla sina fastigheter med bredband via fiber senast den 31 december 2015. AB Ängelholmslokaler ska förse alla fastigheter som barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden bedriver verksamhet i med bredband via fiber. I samband med detta ska det säkerställas att leverantören informerar och ger möjlighet till andra fastighetsägare, såväl privatpersoner som företag i närområdet, att ansluta sig.

2) Mobilt bredband
Ängelholms kommun ska genomföra mobiltäckningsmätningar likt Växjö kommun. Genom mätutrustning monterat på någon av kommunens fordon kan Ängelholms kommun kontinuerligt mäta faktisk täckning för mobilt bredband. Resultatet ska publiceras på kommunens hemsida så att alla invånare kan få en oberoende jämförelse av de olika operatörernas täckning. Genom att visa på den reella täckningen är vi övertygade om att leverantörerna av mobilt bredband påskyndar utbyggnaden, speciellt på landsbygden.

3) Wifi
Ängelholms kommun ska fortsätta bygga ut öppet och fritt wifi. Alla kommunens bibliotek ska införa öppen wifi utan krav på inloggning. Moderaterna vill även att wifi ska vara lika självklart på ett äldreboende som på en skola då en ny generation äldre förväntar sig tillgång till internet. I förlängningen bör även fler allmänna ytor där människor ofta vistas, exempelvis stadsparken, vara utrustade med fritt wifi likt surfzonen på Stortorget.

4) Bredbandsportal
Ängelholms kommun ska inrätta en bredbandsportal på engelholm.se med möjlighet för invånarna att anmäla intresse för fiber (till respektive leverantör) samt med tydliga kartor som visar var fiber finns i dag.
Det finns många leverantörer av bredband via fiber, men som invånare är det svårt att få information om vilka de är samt var de finns. Genom att tydliggöra detta och tillhandahålla kontaktinformation kan ängelholmarna enkelt se om de har möjlighet att ansluta till fiber.

5) E-tjänster
Ängelholms kommun erbjuder redan i dag många e-tjänster, men många fler ska skapas. Ambitionen ska vara att allt som inte kräver personlig kontakt på sikt ska kunna skötas via kommunens hemsida. Vinsterna är många, både för den enskilde och för kommunen.

6) Mina meddelanden
Ängelholms kommun ska ansluta sig till tjänsten ”Mina meddelanden”. Detta är en digital brevlåda administrerad av Skatteverket som möjliggör för kommunen att på ett säkert sätt skicka meddelande till invånare som föredrar digital kommunikation framför papper. Det innebär även en vinst för miljön genom minskad mängd papper och posttransporter.

7) Felanmälansapp
Ängelholms kommun ska utarbeta en applikation till mobila enheter för att rapportera in fel och brister i den fysiska miljön. Genom att göra det enkelt för invånarna att rapportera in fel kan alla hjälpas åt att få ett bättre Ängelholm där dessa upptäcks och åtgärdas snabbare.

8) Öppen data
Moderaterna vill att Ängelholms kommun utreder vilken kommunal data som kan tillgängliggöras för allmänheten. Det bidrar till ökad öppenhet och demokrati då fler kan ta del av den information som kommunens verksamheter besitter. Datan kan även användas för att producera appar, webbapplikationer med mer till nytta för invånarna. I utredningen av vilken data som ska tillgängliggöras ska hänsyn tas till frågor om integritet.

Mer information:
Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande
Daniel Jönsson (M)

MP ett hot mot Nordvästskåne (HD/NST 11/8)

Posted on by Robin Holmberg

Slutreplik till Karl-Otto Rosenqvist (MP) som skrev 5 augusti:

Infrastruktur och den nordvästskånska flygplatsen i Ängelholm är av mycket stor betydelse för regionen. Det handlar om förutsättningar för jobb och tillväxt. En stängning av Bromma och införandet av en riktad flygskatt, såsom miljöpartiet vill, får allvarliga konsekvenser.

I sitt svar gör Karl-Otto Rosenqvist en tankemässig looping. Han pläderar för en stängning av Bromma av miljöskäl för att sedan hävda att dagens trafik med fördel kan överföras till Arlanda. För det första är företag inte schackpjäser flyttbara av politiker. Affärsmässiga överväganden ligger till grund för besluten att etablera verksamhet, inte att man blir beordrad. För det andra: Har Arlanda kapacitet att hantera ökad volym under de morgon- och eftermiddagstider då flest önskar starta och landa? För det tredje om nu verksamheten kan flyttas så minskar ju inte de samlade utsläppen!

Bromma är inte en flygplats för Stockholm utan för regionerna utanför. Den är viktig för Skåne! Konkurrens och utbud gör det möjligt för en flygplats som den i Ängelholm att gå runt utan subventioner eller skattefinansierat stöd. Minskar trafiken hotas ekonomin.

Att på detta lägga en extra flygskatt som MP vill kommer att göra resandet dyrare. Sverige är ett avlångt land och sådana pålagor skulle troligtvis slå hårdare mot privatresenärer som besöker familj, vänner eller turistar än mot dem vars resor är kopplade till jobbet. Risken är också stor att fördyringarna leder till att investeringar i nya mer bränslesnåla och miljöanpassade plan skjuts framåt.

Karl-Otto Rosenqvist citerar dessutom dåligt när han försöker återge vad andra skrivit. Jag tycker det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ett föregångsland inom miljö- och klimatpolitiken! Däremot tror jag inte att en stängning av Bromma kommer att betyda något för världens samlade koldioxidutsläpp. Det får dock konsekvenser, mycket negativa sådana, för Nordvästskåne.

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)

En marginell krusning (HD/NST 27/7)

Posted on by Robin Holmberg

Svar till Karl-Otto Rosenqvist (MP) NST/HD 8 juli:

Miljöfrågan är avgörande för världens utveckling och framtid. Därför måste alla goda krafter komma till tals eftersom det inte är ena sidans åsikter, förslag eller åtgärder som löser klimatfrågan utan det är genom samverkan som vi når fram till effektiva åtgärder.

Visst kan vi få miljömässiga fördelar genom att förbjuda, avveckla och flytta verksamheter, men dessa vinster blir då endast kortsiktiga. För mig är det viktigare att de åtgärder vi genomför får en bestående effekt.

Sveriges utsläpp av växthusgaser är bland de lägsta inom OECD och EU oberoende om man räknar som andel av BNP eller per person. Sveriges utsläpp av koldioxid är en halv procent av världens samlade – Kina är störst med 25 procent och därefter USA på 14. I det sammanhanget är det mindre än en marginell krusning ifall MP får sin vilja igenom och stänger Bromma.

Men ur nordvästskånskt och svenskt perspektiv skulle en sådan åtgärd få allvarliga konsekvenser för näringsliv och flygbolag vilket hotar tillväxt och jobb. Inför dessa konsekvenser tycks Karl-Otto Rosenqvist vara helt likgiltig. Det är tack vare bra kommunikationer Ängelholm och Nordvästskåne haft en god utveckling. Bromma och Arlanda skapar i sig förutsättningar för konkurrens och därmed två bolag som med förhållandevis god turtäthet kan använda sig av flygplatsen i Ängelholm och medverka till att den blir kvar. Sverige är ett avlångt land där flygresor hjälper till att hålla ihop familjer och underlättar för den besöksnäring alla säger sig slå vakt om.

Karl-Otto Rosenqvist är i vart fall tydlig med vad miljöpartiet önskar. För egen del hoppas jag att det inte blir regeringspolitik.

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M), Norra och Östra Skåne

24 000 jobb hotas om Bromma flygplats läggs ned

Posted on by Daniel Jönsson

Bromma flygplats spelar en utomordentligt viktig roll för näringslivet i hela Sverige. Om Bromma läggs ner kommer många orter att få försämrade förbindelser med Stockholm. Många företag kommer att få svårt att ha kvar sin verksamhet på de orter som trafikerar Bromma. Pendlare kommer att tvingas se sig om efter andra jobb. Försämrad flygtillgänglighet slår hårt mot jobb och tillväxt i många delar av Sverige. Med utgångspunkt från beräkningsmetoder som kvantifierar flygplatsers betydelse för regional tillväxt (RUT-3 modellen) har vi gjort uppskattningar om hur en nedläggning av Bromma skulle slå mot jobben i våra regioner. Lågt räknat hotas uppemot 24 000 jobb i hela Sverige. Jobbförlusten drabbar i huvudsak orter utanför Stockholm som trafikerar Bromma.

Av de resor som görs till och från Bromma är 90 procent arbetsrelaterade. Det handlar om personer som arbetspendlar mellan Stockholm och andra orter i Sverige och det handlar om affärsresor mellan företag i olika delar av landet. Brommas stora fördel är dess litenhet och smidighet. Incheckning, bagagehantering och säkerhetskontroll går snabbt och smidigt på Bromma. Det citynära läget gör att man snabbt tar sig till de centrala delarna av Stockholm, liksom till Kista, Solna och Sundbyberg med sina många och stora företagsetableringar. Från Sundbyberg är det praktiskt taget gångavstånd till Bromma. Det går också snabbt att byta flyg på Bromma om man ska ta sig till exempel från Umeå till Malmö.

Sedan trafikflyget utvecklades på Bromma har de delar av Sverige som vi representerar fått förbättrade flygförbindelser med Stockholmsregionen. Tack vare Bromma har konkurrensen inom flyget ökat, vilket har gett lägre biljettpriser. De inrikesdestinationer som trafikeras från Bromma är Umeå, Östersund, Sundsvall, Kalmar, Ronneby, Ängelholm, Trollhättan, Halmstad, Göteborg, Malmö, Växjö och Visby. Bromma har kommit att utvecklas till en viktig destination för inrikestrafiken och många flygplatser i Sverige står och faller med Bromma.

Bromma har i dag 2 miljoner passagerare och är en utpräglad peakflygplats, där de flesta flygrörelser sker morgon och kväll. Arlanda är redan nu nära sitt kapacitetstak i högtrafiktid. Det finns därför ingen möjlighet att flytta över Brommas flygtrafik till Arlanda. I sammanhanget bör även nämnas att Arlandas nuvarande miljötillstånd innebär förbud mot att flyga över Upplands Väsby från 2018. Swedavia har ansökt om ett nytt miljötillstånd, men utslaget i första instans innebär att överflygningsförbudet i princip ligger kvar. Om ingen ändring sker i Mark- och miljööverdomstolen blir konsekvensen att flygkapaciteten i högtrafik på Arlanda måste minskas med 40 procent 2018. Eller annorlunda uttryckt: var fjärde resenär kommer på sikt inte att kunna flyga till eller från flygplatsen.

Så vad skulle hända om Bromma läggs ned? Det skulle drabba de orter som är beroende av goda kommunikationer med Stockholm. Det skulle också medföra sämre konkurrens inom flyget och därmed högre priser och sämre service. Många av de flygplatser runtom i Sverige som idag brottas med dålig lönsamhet skulle får svårt att överleva. Detta skulle bli ett hårt slag mot de orter i Sverige som har stora avstånd till huvudstadsregionen.

Trots att Bromma är avsevärt mindre än Arlanda är det ändå Sveriges tredje största flygplats. Den är av utomordentligt stor betydelse för jobb och tillväxt i hela Sverige. Dessutom har ett antal statliga utredningar konstaterat att Stockholm behöver två flygplatser.

Sverige är ett av världens mest exportberoende länder och det land i EU som har det längsta avståndet mellan olika landsändar. Flygets betydelse för att Sverige ska kunna vara internationellt konkurrenskraftigt kan därför inte nog understrykas.

Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare
Jörgen Berglund, kommunstyrelsens ordförande (M), Sundsvall
Krister Olsson, grundare, Balticgruppen
Mattias Bergman, vd, Nevs
Sten Nordin, kommunstyrelsens ordförande (M), Stockholms stad
Bo Frank, kommunstyrelsens ordförande (M), Växjö
Johan Persson, kommunstyrelsens ordförande (S), Kalmar
Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande (M), Ronneby
Åke Svensson, regionstyrelsens ordförande (S), Gotland
Robin Holmberg, kommunstyrelsens ordförande (M), Ängelholm
Leif Nord, kommunstyrelsens ordförande (M), Åre
Ann-Sofie Andersson, kommunstyrelsens ordförande (S), Östersund
Lennart Holmlund, kommunstyrelsens ordförande (S), Umeå
Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande (M) i Helsingborg
Dick Jansson, vd, Handelskammaren Mittsverige
Jan Bergmark, vd, Västerbottens Handelskammare
Stephan Müchler, vd Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren
Per-Olof Hansers, vd, Mellansvenska Handelskammaren
Johan Karlström, vd, Skanska
Carl Fredrik Graf, kommunstyrelsens ordförande (M), Halmstad
Erik Paulsson, entreprenör
Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

Oärligt att använda gamla trafiksiffror (20/5)

Posted on by Daniel Jönsson

De antal fordon som du uppger passerar Skolgatan och Nybron är från mätningar som gjordes 2010, inte 2011 som du uppger. Det antal fordon som jag nämner är från Rambölls trafikutredning och anger hur trafikutvecklingen beräknas utvecklas fram till år 2020. Karl-Otto använder inaktuella tal, vilket jag anser är oärligt.

Att använda gårdagens trafikflöde för att planera framtidens infrastruktur är ju inte heller särskilt framåtsyftande.

De tal som Ramböll anger är, om vi inte förlänger Klippanvägen över Rönneå, att dagligen kommer 10900 fordon att passera Nybron.

Om vi förlänger Klippanvägen kommer 6100 av dessa fordon att välja Klippanvägens förlängning i stället för att passera Stadsparken och Nybron.

Jag förlitar mig på de siffror som Rambölls har kommit fram till. Att fordonstrafiken kommer att öka i framtiden är otvivelaktigt.

Förlängning av Klippanvägen är den lösning som bör komma först, för att lösa dagen trafiksituation kring Skolgatan och Nybron. I framtiden kan andra trafiklösningar komma i fråga, exempelvis när södra Ängelholm utvecklas med nya bostäder. Då bör man överväga hur förbindelsen väster om järnvägen från Kulltorp till Havsbadsvägen skall lösas.

Vad förlängningen av Klippanvägen kommer att kosta är ännu inte klart. Jämfört med ringledsalternativet, som dessutom inte löser dagens och morgondagens problem i centrum, kommer alternativet via Klippanvägen att bli mindre kostsamt.

Sedan kan ju undra vilka som skulle välja den vägen för att komma till Havsbaden och stationsområdet.
Räknat från den så kallade ”Brännbornsrondellen” till Havsbadsvägen via ytterleden ner till Kulltorp och vidare till Havsbadsvägen är sträckan ca 9,5 km. Detta skall jämföras med Klippanvägens förlängning. Från ”Brännbornsrondellen” fram till den planerade anslutningen till Havsbadsvägen är det ca 2,5 km. Alltså för att komma till Havsbadsvägen via Kulltorp, blir 7 km längre än via Klippanvägens förlängning, det lär definitivt påverka miljön i Ängelholm.

Rune Johansson (M)

Var finns långsiktigheten i Socialdemokraternas politik?

Posted on by Daniel Jönsson

BrittMarie Hansson (S) skriver den 30 mars om att Socialdemokraterna går till val på att stoppa den föreslagna förlängningen av Klippanvägen över Rönneå. Det är mycketolyckligt att Socialdemokraterna fortsätter motverka ett långsiktigt hållbart trafiksystem i centrala Ängelholm. Syftet med förlängningen av Klippanvägen är att möjliggöra framtida utveckling av Scantomten och stationsområdet, koppla staden närmare havet, avlasta centrumtrafiken och förbättra stadsmiljön. Vi vill skapa mer utrymme för människor i centrum genom att lyfta bort trafiken från Nybrogatan/Skolgatan och Järnvägsgatan. Då kan vi åstadkomma en mer attraktiv stad för alla där stadsparken och Storgatan kan komma mer till sin rätt och användas för fler mötesplatser. Samtidigt skapas ett trafiksystem som kanfungera över tid och möjliggöra stadens framtida utveckling.

Socialdemokraterna har historiskt tagit stort ansvar och varit drivande i att utveckla samhället. Som samhällsbärande parti har dess företrädare stått upp för vikten av att byggandet av samhället måste hänga ihop. Med detta i minne är det beklagligt att BrittMarie Hansson (S) både vill äta kakan och ha den kvar i frågan om stadens utveckling. Den 23 februari uttalar hon sig i NST om att hon vill bebygga och utveckla området kring stationen med nya bostäder och ett nytt badhus, men inte ett ord nämns om hur hon vill skapa en fungerande trafiklösning för denna del av staden. Alliansen står upp för att förlängningen av Klippanvägen behövs. Vi vill fortsätta utveckla vår kommun, men då behövs trovärdiga och långsiktiga trafiklösningar som faktiskt löser de problem som identifierats.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande
Liss Böcker Sellgren (C), kommunstyrelsens förste vice ordförande
Lennart Engström (KD), gruppledare

Nu måste dubbelspåret på Västkustbanan bli klart (GP 16/2)

Posted on by Daniel Jönsson

I Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 kan vi konstatera att de siste etapperna i Västkustbanan inte finns med. Att inte bygga klart Västkustbanan är som att springa 42 000 meter av ett maratonlopp och avbryta 195 meter före målsnöret. Vi hoppas att dubbelspåret på Västkustbanan blir klart innan 40 år har passerat sedan det ursprungliga beslutet togs, skriver bland andra Jonas Ransgård (M).

Västkustbanan spelar en central roll för västra och södra Sverige, både för godstrafik och för arbetspendling. Ur ett nationellt perspektiv knyter den samman landets västra delar med Sveriges viktigaste exportmarknad, Tyskland. Västkustbanan avlastar också E6:an, som i dag trafikeras av stora mängder tung lastbilstrafik. På det regionala planet binder banan samman 13 större orter mellan Göteborg och Malmö, en sträcka med sällsynt goda förutsättningar för arbetspendling centrum till centrum. En viktig förutsättning för nya jobb och tillväxt är just vidgade arbetsmarknadsregioner.

Regeringen fattade redan 1992/1993 det kloka och framsynta beslutet att bygga ut Västkustbanan. Då kallades projektet för den största järnvägssatsningen på över 100 år i Sverige. Målet var dubbelspår hela vägen mellan Göteborg och Lund, eller egentligen hela vägen Oslo-Göteborg-Halmstad-Malmö-Köpenhamn. En sträcka och ett avstånd som lämpar sig väl för tågtrafik. Medel till utbyggnaden skulle anvisas i den takt som krävdes. Trots alla goda förutsättningar blev det tyvärr inte så.

I Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 kan vi konstatera att utbyggnaden av Västkustbanans alla återstående deletapper inte finns med. Ändå tror många att Västkustbanan är färdigutbyggd den dag tunneln genom Hallandsås öppnar för trafik. I förslaget till den nya nationella planen finns sträckorna genom Varberg samt Ängelholm-Maria glädjande nog med. Däremot är sträckan Maria-Helsingborg C samt kapacitetsökning vid Halmstad C endast utpekad som kvarstående brist efter 2025 och inte planlagd för åtgärder under planperioden. Detta innebär att i bästa fall kommer Västkustbanan i sin helhet att vara klar tidigast år 2032, alltså 40 år efter att beslutet fattades. Men det finns en uppenbar risk att det kan ta ännu längre tid om inte den sista etappen Maria-Helsingborg C snarast utreds och planläggs. Dessutom är det av största vikt att de två etapper som nu ingår i planförslaget prioriteras och påskyndas för färdigställande. Denna långbänk måste få ett slut.

Skåne, Halland och Västra Götaland är transitregioner där en stor del av Sveriges godstrafik passerar. Fyra av Sveriges viktigaste hamnar finns här. Kapacitetsutredningen pekade tydligt ut de kvarvarande flaskhalsarna på Västkustbanan som angelägna brister att åtgärda.

Kommuner, regioner och näringsliv är överens om att bra kommunikationer är en nyckelfaktor för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas. Satsningar på infrastruktur i regioner med tillväxtpotential är kanske det effektivaste verktyget det offentliga har för att trygga tillväxt och skapa fler jobb.

En kedja är som bekant inte starkare än sin svagaste länk. Att inte bygga klart Västkustbanan är som att springa 42 000 meter av ett maratonlopp och avbryta 195 meter före målsnöret. Vi hoppas att dubbelspåret på Västkustbanan blir klart innan 40 år har passerat sedan det ursprungliga beslutet togs.

Jonas Ransgård (M), vice kommunstyrelseordförande i Göteborg
Per Ödman (M), kommunstyrelseordförande i Kungsbacka
Jörgen Warborn (M), kommunstyrelseordförande i Varberg
Carl Fredrik Graf (M), kommunstyrelseordförande i Halmstad
Gösta Bergenheim (M), regionstyrelseordförande i Halland
Kerstin Gustafsson (M), kommunstyrelseordförande i Båstad
Robin Holmberg (M), kommunstyrelseordförande i Ängelholm
Peter Danielsson (M), kommunstyrelseordförande i Helsingborg
Mats Helmfrid (M), kommunstyrelseordförande i Lund
Anja Sonesson (M) vice kommunstyrelseordförande i Malmö
Pia Kinhult (M), regionstyrelseordförande i Skåne