Ge en gåva
Ge en gåva

Kategori: Nyhet

Interpellation om sänkta ersättningar för ensamkommande unga

Posted on by Robin Holmberg

I juni presenterade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) ett förslag om sänkta ersättningar till kommunerna för mottagandet av ensamkommande unga. Förslaget innebär att dagens ersättningsnivå om 1900 kronor per ungdom och dag sänks till 1350 kronor.

Syftet med förändringen sägs vara att effektivisera kommunernas kostnader för mottagandet. Det är i grunden lovvärt och det är nog uppenbart för alla som satt sig in i frågan att kostnaderna behöver minska. Kritiken mot förslaget har dock främst handlat om att sänkningen av ersättningarna forceras fram. Kommunerna kommer inte att hinna sänka sina kostnader i samma takt som statens bidrag minskar. Risken är därmed uppenbar att kommunerna kommer att få stå för mellanskillnaden.

Oavsett om regeringen genomför förändringen eller ej behöver Ängelholms kommun effektivisera mottagandet och helst göra det innan kommunen tvingas till det genom sänkta ersättningar. Ett sätt att minska kommunens kostnader för mottagandet av ensamkommande unga är att ställa om boendet från HVB-boende till s.k. stödboende. Tanken med stödboende är att ungdomarna ska klara sig mer själva och att behovet av personal minskar vilket leder till minskade kostnader.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till välfärdsnämndens ordförande BrittMarie Hansson (S):

1. Vad innebär det i kronor för Ängelholms kommun om regeringen sänker ersättningsnivåerna från 1900 kronor till 1350 kronor per ungdom och dag?

2. Hur arbetar Ängelholms kommun med att ställa om från HVB-boenden till mer kostnadseffektiva stödboenden?

Ängelholm 2016-08-22

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Helt orealistiskt att hinna omställningen till årsskiftet

Posted on by Robin Holmberg

Vi minns nog alla sommaren och hösten för ett år sedan. Enorma mängder av människor vandrade genom Europa för att söka asyl, främsta länder för deras mål var Tyskland och Sverige. Enligt statsminister Stefan Löfven skulle Sverige ta sitt ansvar och tillsammans skulle Sverige klara detta.

Sammantaget sökte 35 369 ensamkommande barn och unga asyl i Sverige år 2015. Det kan jämföras med år 2014 då drygt 7 000 ensamkommande barn och unga sökte asyl, vilket också var en historiskt mycket hög siffra. Ser man tillbaka cirka ett decennium låg de årliga siffrorna kring 400-500 ensamkommande barn per år. Efter hand insåg även regeringen att volymerna blev hanterbara.

Kommuner pressades från olika håll och kanter och det nyanserade debattklimatet saknades. Ställde man inte upp så pekades kommunen, partiet eller den enskilda företrädaren ut av media eller av regeringsföreträdare. Flyktingkrisen jämfördes med löjliga argument som att konsumtionen till jul var större än kostnaderna för flyktingmottagandet och det handlade egentligen bara om två pizzor, ett Netflixabonnemang och en Fanta per person.

Otaliga gånger har företrädare för regeringen och statens verk stått vid journalisters mikrofoner och krävt att samtliga kommuner ska ta ”sitt ansvar” och att staten står för kostnaderna. Skepsisen har varit stor i många kommuner. En del kommuner har brottats med bostadsbrist, andra med brist på vettig sysselsättning och några kommuner har tagit emot så pass många flyktingar att det både saknats lärare och skolor. Gång på gång har staten garanterat kommunerna att så länge kommunerna bara ställer upp med det praktiska så står staten för kostnaderna.

För ganska precis ett år sedan utlovande migrationsminister Morgan Johansson (S) ett resurstillskott till de kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn. I en artikel i Aftonbladet den 20 augusti förra året citeras han: ”Vi viker mer pengar till de kommuner som tar emot många asylsökande och flyktingar. De får ett rejält resurstillskott 2016. Det är en del av budgetförhandlingen som jag är mycket nöjd med.”

En månad senare bjöd statsministern in olika samhällsaktörer till ”Sverige tillsammans”, Kommuner, företag, aktörer från civilsamhället, fackliga organisationer, forskare med flera, träffades den 12 oktober för att tillsammans diskutera hur ”vi alla, oavsett var vi kommer ifrån, kan fortsätta bygga ett Sverige som är starkt tillsammans” som Stefan Löfven uttryckte det i inbjudan.

Signalerna kunde knappast misstolkas. Mer pengar till kommunerna, krafttag tillsammans och en beslutsam statsminister. Men signalerna visade sig vara röksignaler som snabbt kom att skingras med vinden.

Regeringen har nu lanserat ett förslag om ändrat ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga den 1 januari 2017. I förslaget sänks dygnsersättningen från 1 900 kr till 1 350 kr per barn och ung i åldern 8-17 år och från 1 900 kr till 750 kr per ung i åldern 18-20 år. Procentuellt handlar det om sänkningar på 29 procent respektive 61 procent. Det handlar alltså inte om mindre justeringar i ett system, utan om helt nya förutsättningar för kommunerna.

I promemorian (daterad 2016-06-21) med de nya förslagen står det skrivet i konsekvensanalysen (s. 48) att ”utgifterna för mottagandet av ensamkommande barn och unga kan inte tillåtas öka okontrollerat och måste också ställas i relation till andra prioriterade områden. Skattemedel ska användas på ett kostnadseffektivit sätt och omotiverat höga kostnadsökningar måste motverkas”. Det är lätt att instämma i det.

Moderaterna är givetvis för att ersättningar och kostnader för migration minskar, men det får inte ske på det sätt som nu föreslås av regeringen. Nu trampar staten på landets kommuner när man med närmast maffialiknande metoder föreslår förändringar i ersättning till kommunerna för ensamkommande barn. Med ena handen lagstiftar staten i form av riksdagen om att alla kommuner ska ta emot och att staten avgör hur många per kommun, med andra handen väljer regeringen sedan att sänka ersättningarna. I samma promemoria står det vidare att läsa att de gjorda bedömningarna ”innebär att kommunen får drivkrafter att hitta så kostnadseffektiva lösningar som möjligt” (s. 54). Det är ett cyniskt sätt att säga att staten anser att kommunerna använder för mycket pengar till att sköta det som i grunden är en statlig angelägenhet.

För att integration och mottagande ska fungera krävs det en tilltro och en ömsesidig respekt. Kommunerna måste veta att förutsättningarna inte ändras i avtal som ingåtts med staten. Denna tilltro är grundläggande och bör vara en naturlig utgångspunkt för vilken regering som helst. I alla fall för en regering som vill att landet ska vara funktionellt, för utan Sveriges 290 kommuner är det inte mycket i det vardagliga som fungerar.

Omställning tar tid och det måste regeringen förstå. Kommunernas avtal med familjehem och HVB-hem måste omförhandlas eller avslutas och nya platser måste skapas. De kommuner som själva byggt och driver egna HVB-hem måste anpassa dessa, det handlar såväl om anpassning av byggnaderna som anpassning av personaltätheten.

Det är helt orealistiskt att hinna genomföra dessa omställningar till årsskiftet. Vi menar att kommunerna behöver längre omställningstid och delar Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömning att nytt ersättningssystem tidigast kan träda i kraft den 1 januari 2018.

Det är hisnande stora belopp för kommunerna att hantera. Som exempel kan nämnas att det för Staffanstorps kommun handlar om nästan 30 miljoner kronor för bara år 2017 och för Kävlinge kommun blir intäktsbortfallet 40 miljoner kronor. Vilket i båda kommunerna motsvarar en skattehöjning på över 50 öre per intjänad hundralapp, eller kraftfulla besparingar på annan typ av kommunal verksamhet.

För majoriteten av landets kommuner blir effekterna påtagliga, i absoluta tal kommer större kommuner att få intäktsbortfall som är betydligt större än i exempelkommunerna. Sammantaget handlar det om miljardbelopp.

Frågorna som infinner sig är om det går att lita på staten i framtiden och är det nu vi börjar skönja hur regeringen vältrar över statens kostnader på landets kommuner?

Anders Berngarn (M), Kommunstyrelsens ordf Lomma
Pia Almström (M), Kommunstyrelsens ordf Kävlinge
Kristina Bendz (M), Kommunstyr. 2:e vice ordf Ystad
Ulf Bingsgård (M), oppositionsråd Trelleborg
Johan Bolinder (M), kommunstyrelsens vice ordf Skurup
Kenneth Dådring (M), oppositionsråd Klippan
Peter Danielsson (M), kommunstyrels. ordf Helsingborg
Kerstin Gustafsson (M), ledamot kommunstyr. Båstad
Robin Holmberg (M), oppositionsråd Ängelholm
Peter Johansson (M), oppositionsråd Kristianstad
Lars Johnson (M), oppositionsråd Burlöv
Anders Johnsson (M), oppositionsråd Simrishamn
Péter Kovács (M), kommunstyrelsens ordf Höganäs
Ninnie Lindell (M), oppositionsråd Bjuv
Eva Lindholm (M), gruppledare Hörby
Stefan Lundgren (M), kommunstyrelsens ordf Sjöbo
Carl-Magnus Nilsson (M), gruppledare Osby
Patrik Ottosson (M), gruppledare Bromölla
Anna Palm (M), kommunalråd Höör
Pär Palmgren (M), oppositionsråd Hässleholm
Birgitta Persson (M), kommunalråd Landskrona
Pontus Pålsson (M), gruppledare Åstorp
Olof Röstin (M), kommunalråd Svalöv
Christian Sonesson (M), kommunstyr. ordf Staffanstorp
Patrik Ströbeck (M), kommunstyr. 1:e vice ordf Perstorp
Per-Martin Svensson (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordf Tomelilla
Torbjörn Tegnhammar (M), oppositionsråd Malmö
Christer Wallin (M), oppositionsråd Lund
Linda Allansson Wester (M), kommunstyr. ordf Svedala
Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordf Vellinge
Henrik Wöhlecke (M), kommunalråd Eslöv
Carina Zachau (M), kommunstyrelsens ordf Örkelljunga
Patric Åberg (M), kommunstyrelsens ordf Östra Göinge

Motion om minne över musikfesten Tullakrok

Posted on by Robin Holmberg

Tullakrok, ängen mellan Hembygdsparken och Rönne å har nog aldrig varit så fin som nu. Nya bänkar, trädplanteringar med fina skyltar, soptunnor och till och med färdighuggen ved till grillplatserna. Här har kommunen gjort en fin insats som glädjer många ängelholmare. Vackra sommarkvällar är platsen ofta mycket välbesökt.

Men något fattas. Tullakrok var platsen för en av landets mest långlivade musikfester. Tullkroksfestivalen startade 1975 med då ganska nybildade Engelholms Musikforum som arrangör. Festivalen var inte någon av de stora och ej heller bland de mest välorganiserade.

Ängen förvandlades ofta till gyttja och det kunde vara stora problem med tekniken. Ändå är Tullkroksfestivalen känd och bevarad som ett kärt minne bland många. Trots den ständiga bristen på pengar lyckades arrangörerna locka många av de svenska band som senare blev riktigt stora. Bland dem som spelat på den enkla scenen vid ån finns The Cardigans, The Hives, The Ark, Petter, the Sounds, Backayard Babies, Wilmer X, Torsson och många fler. Stående inslag var Little Stalin Bluesband med rötterna i Ängelholm.

2008 var året för den sista riktiga festivalen och trots försök att återuppliva 70- och 80-talens musikfester i Tullakrok har det inte gått. Istället finns många nostalgiska minnen. Några av de minnena återupplevdes på samma plats 2012 då det blev en picknick på platsen med flera av musikfestens veteraner.

Med anledning av ovanstående föreslår Nya Moderaterna i Ängelholm:

att Ängelholms kommun sätter upp en stor minnestavla med text och någon bild från en av de tidiga musikfesterna. Tavlan placeras där scenen brukade stå.

att Ängelholms kommun söker hjälp hos någon av de tidiga arrangörerna och försöker få med några av dem på en invigning av minnesplatsen då det självklart ska spelas 70-talsmusik.

Ängelholm 2016-08-16

Anders Davidsson
Tomas Fjellner
Ingela Sylwander

Bjud ängelholmarna på en ordentlig sommarfest!

Posted on by Robin Holmberg

PRESSMEDDELANDE 2016-06-23

ÄNGELHOLM 500 ÅR. Moderaterna föreslår att ängelholmarna bjuds på sommarfest under en helg i sommar som en del i kommunens pågående 500-årsjubileum. När det nu tycks finnas möjlighet att prioritera om delar budgeten menar Moderaterna att kommunen bör satsa på en ordentlig folkfest på Stortorget.

Sedan några veckor står jubileumsscenen på Stortorget i Ängelholm. Många ängelholmare är nyfikna på vilka evenemang som ska hållas där under sommaren. I kalendariet kan man konstatera att scenen börjar fyllas med evenemang, men det saknas fortfarande ett större arrangemang. Mot denna bakgrund och det faktum att det tycks finnas utrymme att ombudgetera delar av jubileumsmedlen föreslår Moderaterna att kommunen ger ängelholmarna en riktig folkfest på Stortorget under en helg i sommar.

– Moderaterna vill att Ängelholms 500-årsjubileum ska bli ett minne såväl hos ängelholmarna som hos besökande turister och gäster. Vi tycker därför det vore lämpligt att stärka jubileumsåret med ett sommararrangemang på torget med musik, glädje och god gemenskap, säger Robin Holmberg (M), oppositionsråd.

Det kan exempelvis handla om musik, standupkomedi eller andra framträdanden med lokala eller inhyrda artister. Det kan även innebära enklare servering av mat, fika eller annat i likhet med det som skedde när Ängelholms kommun under 2014 firade 40 000 invånare.

– Hittills har jubileumsåret bestått i mindre arrangemang riktade mot olika intressen. Jubileumskonserten på Skånebil och vänortskonserten på torget visar dock att musiken väcker intresse och lockar ängelholmarna. När det nu tycks finnas möjligheter att planera om delar av budgeten menar Moderaterna att vi bör ta chansen att genomföra ytterligare ett större sommararrangemang, säger Ola Carlsson (M), 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige.

Ett sådant arrangemang kräver dock att ordföranden för styrgruppen för 500-årsjubileet, kommunfullmäktiges ordförande Bengt Sävström (S), tar initiativ till en diskussion omgående.

Mer information:
Robin Holmberg (M), oppositionsråd, 072-988 70 00
Ola Carlsson (M), 2:e vice ordförande kommunfullmäktige, 070-623 09 59

Motion angående nytt trygghetsboende i Ängelholm

Posted on by Robin Holmberg

Trygghetsboende erbjuder hyresgästen ett ordinarie boende med utökad service. I Ängelholms kommun ingår trygghetslarm i hyran och hyresgästen får samtidigt tillgång till gemensamma utrymmen och aktiviteter. I närheten av kommunens nuvarande trygghetsboenden finns dessutom restauranger som drivs av kommunens måltidsservice där den boende kan köpa frukost, lunch, eftermiddagskaffe och kvällsmål.

Trygghetsboende skiljer sig från vårdboende då alla som fyllt 70 år kan ansöka om en lägenhet. Således krävs inget biståndsbeslut för att bli aktuell för en boendeplats.

Att det finns en stor efterfrågan på trygghetsboende råder det inte något tvivel om. I dagsläget finns fyra trygghetsboenden i Ängelholms kommun. För tre av dessa sköts uthyrningen av Kundtjänst respektive Ängelholmshem. Köerna för dessa boenden är per den 9 juni 2016 som följer:

Willans trygghetsboende: 230 personer
Viktoriagårdens trygghetsboende: 130 personer
Willan 7 (Ängelholmshem): ca 260 personer

Moderaterna anser mot bakgrund av intresset för trygghetsboenden att Ängelholms kommun bör göra mer för att tillskapa fler lägenheter inom denna boendeform. Detta bör göras i två steg där det första handlar om att genom en analys skapa en bild över hur behovet av trygghetsboenden ser ut nu och i framtiden. Det andra steget handlar om att redan nu ta fram en tomt för byggnation av ytterligare ett nytt trygghetsboende.

Fler trygghetsboenden i Ängelholms kommun skapar ökad trygghet men bidrar också till att skapa flyttkedjor när personer över 70 år flyttar till ett trygghetsboende. Då ges andra på bostadsmarknaden möjlighet att flytta in i den nu tillgängliga villan eller lägenheten.

Nya Moderaterna i Ängelholm yrkar med anledning av det ovanstående:

att Ängelholms kommun analyserar det nuvarande och framtida behovet av trygghetsboenden.

att Ängelholms kommun med bakgrund i ovanstående analys arbetar fram en strategi för att skapa fler trygghetsboenden.

att Ängelholms kommun tar fram förslag på lämpliga tomter för byggnation av nytt trygghetsboende.

att Ängelholms kommun genom markanvisningstävling eller annan exploateringsmodell tillskapar ett nytt trygghetsboende på den utvalda tomten.

Ängelholm 2016-06-14

Robin Holmberg
Ola Carlsson
Elisabeth Kullenberg
Christina Hanstål
Göran Larsson
Sven-Ingvar Borgquist
Tomas Fjellner
Maija Rampe

Så vill vi skapa Sveriges bästa företagsklimat (NST 10/6)

Posted on by Robin Holmberg

Treklövern ledareVäxande företag och drivna entreprenörer är avgörande för utvecklingen av Ängelholm. Treklövern vill att fler företag ska välja Ängelholm och att redan etablerade företag ska kunna växa här.

I företagen skapas jobb och tillväxt. Det ger skatteintäkter som finansierar vår gemensamma välfärd. Men ett aktivt och växande näringsliv betyder mycket mer än tillskott i den samhällsekonomiska kalkylen. I företagen skapas innovationer och nya lösningar växer fram. Här finns kreativitet och engagemang.

Treklövern ser vikten av ett starkt och växande näringsliv i Ängelholms kommun. Vi vill därför ge företagen bättre förutsättningar att fortsätta utvecklas. I vårt Ängelholm siktar kommunen på Sveriges bästa företagsklimat. För att uppnå detta vill vi:

• Inrätta en lokal näringslivskommitté med tät dialog mellan kommun och näringsliv där aktuella frågor diskuteras och där de problem företagen möter löses i samförstånd.
• Utveckla Företagslotsen med stärkt mandat att samordna myndighetskontakter och lösa problem företagaren kan möta i kontakten med kommunen.
• Stärka kommunens och företagens gemensamma näringslivsbolag så att mer kraft kan läggas på att marknadsföra Ängelholm som plats att etablera företag på.
• Öka servicen i myndighetsutövningen och korta handläggningstiderna. Företagen ska ha rätt att ställa krav på snabb och god service.
• Satsa på entreprenörskap i skolan, exempelvis genom Ung företagsamhet även i de praktiska programmen och Sommarlovsentreprenörer.
• Stärk kommunens satsningar på den växande turism- och besöksnäringen.

Företagen och entreprenörerna är viktiga för Ängelholm och kommunens utveckling. Ängelholms kommun måste fortsätta arbeta hårt för att bevara och stärka det goda lokala företagsklimatet. I Treklöverns Ängelholm växer företagen och fler etablerar sig här. Här engagera sig kommunen och näringslivet tillsammans i samhällsbygget. Tillsammans gör vi Ängelholm till en bättre kommun att leva och verka på.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Liss Böcker Sellgren (C)

Lennart Engström (KD)

Treklöverns yttrande över grönstrukturplanen

Posted on by Robin Holmberg

MCKDÄngelholms kommun arbetar sedan en tid tillbaka med att ta fram en ny grönstrukturplan för kommunen. Planen behandlas tillsammans med och ses som ett komplement till översiktsplan 2035.

Treklövern – Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna – har gemensamt tagit fram ett yttrande med våra kommentarer och synpunkter på planen.

Läs mer genom att klicka på länken nedan:

Treklöverns yttrande

Motion angående översyn av Ängelholms kommuns webbdiarium

Posted on by Robin Holmberg

Ängelholms kommun arbetar sedan ett antal år efter värdegrunden öppenhet, omtanke och handlingskraft. Öppenhet kan stå för många saker, men för Moderaterna betyder det bland annat att kommunens handlingar ska vara allmänna och lätt tillgängliga för intresserade medborgare att ta del av.

På Ängelholms kommuns hemsida finns sedan flera år ett webbdiarium där det enligt informationen på sidan ska vara möjligt att hitta enskilda handlingar (t.ex. skrivelser som inkommit till kommunen) såväl som kompletta ärenden där alla aktiviteter som skett i ett särskilt ärende redovisas.

Webbdiariet kan dock upplevas som svårarbetat vilket gör det svårt att hitta information, särskilt om man inte är fullt ut bevandrad i det kommunala språkbruket eller den kommunala organisationen. I diariet saknas dessutom många handlingar kopplade till ett ärende. Ibland syns handlingen som en länk som inte går att öppna. Ofta får den som söker i diariet bara ett besked om att ”fil saknas” trots att diarienoteringen är om en specifik handling.

För att göra det lättare för den som söker information via webben att faktiskt hitta den föreslår Moderaterna att en större översyn av webbdiariet görs. Det kan handla om att se över den tekniska lösningen (och om det så behövs planera för att köpa in en ny), revidera rutinerna för hur handlingar tillgängliggörs i diariet samt andra åtgärder i syfte att förbättra funktionen.

Ett välfungerande och tillgängligt diarium kan förutom att stärka öppenheten i Ängelholms kommun även bidra till att minska arbetsbördan för kommunens administratörer. Om medborgarna själva kan hitta den information de vill ha spar det arbetstid i Stadshuset.

Med anledning av ovanstående yrkar Nya Moderaterna i Ängelholm:

att en översyn och förbättring av kommunens webdiarium snarast genomförs.

Ängelholm 2016-05-23

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Anders Davidsson (M)

Alliansen vill skydda Hälsostaden Ängelholm

Posted on by Robin Holmberg

Alliansen i Region Skåne vill låta Hälsostaden Ängelholm fortsätta som det framgångsrika projekt det fungerat som under två och ett halvt år.

När dåvarande Femklövern i Region Skåne tillsammans med Ängelholms kommun drog igång projektet 2013 var målen högt ställda: Projektet skulle förbättra samarbetet mellan kommunal omsorg, primärvård och specialistvård; patienterna skulle få rätt vård vid rätt tillfälle och inte hamna mellan stolarna. Tillgängligheten skulle dessutom öka.

Hälsostaden fick 600 anställda: 500 från Ängelholms sjukhus, 35 från primärvården och 65 från Ängelholms kommun.

– När verksamheten nu utvärderas ett halvår innan den treåriga projekttiden går ut finner man att förhoppningarna i hög grad infriats. Ekonomin klaras bättre än på andra håll, och man har klarat sig utan att öka användningen av hyrpersonal som skett på andra håll, säger Carl Johan Sonesson (M).

– På regionstyrelsens möte i nästa vecka vill Styret trots de tidigare framgångarna föra in projektet under sjukvårdsförvaltningen Sund, och dessutom planera att använda metoderna endast några få av våra övriga sjukhus. Det är fel väg att gå, säger Gilbert Tribo (L).

– Det är bra att man försöker använda framgången. Vi ser dock stora risker med att nu föra in den fungerande Hälsostaden i en förvaltning med ansträngd ekonomi. Vi ser heller inte att utvecklingen avstannat, vi behöver fortfarande sådana här spetsprojekt, både för nya metoder och som kunskapsbank när erfarenheterna tas tillvara i hela regionen, säger Birte Sandberg (C).

– Förslaget om att nu föra in Hälsostaden Ängelholm i Sunds verksamhet har redan lett till oro bland personalen. Genom ett för fyrkantigt agerande riskerar Styret ett av de mest positiva framstegen inom regionen, säger Birgitta Södertun (KD).

De borgerliga partierna i Ängelholm är också kritiska till förslaget från Styret. Projektet har hittills varit ett exempel på gott samarbete med kommunen, och Styrets förslag bryter nu detta.

Mer information och kommentarer

Carl Johan Sonesson (M)
oppositionsledare, Region Skåne
Tel: 044-309 32 33

Gilbert Tribo (L)
gruppledare, Region Skåne

Birte Sandberg (C)
gruppledare, Region Skåne

Birgitta Södertun (KD)
gruppledare, Region Skåne

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd, Ängelholms kommun
072-988 70 00

Liss Böcker (C)
Ängelholms kommun

Lennart Engström (KD)
Ängelholms kommun

Eva Kullenberg (L)
Ängelholms kommun

Ta sjukvården in i framtiden (Norra Skåne 13/5)

Posted on by Robin Holmberg

I går beslutade regionstyrelsen i Region Skåne om att anta en e-hälsostrategi för att ta sjukvården i Skåne in i framtiden.

Sjukvården i Region Skåne ska styras och utföras med patienten i fokus. Därför måste också utgångspunkten för all e-hälsoutveckling vara en personcentrerad vård med fokus på nyttan för patienten. Det är också viktigt att det finns möjligheter för verksamheter att gå före och testa nya idéer, så att nya lösningar inte försenas på grund av överdriven byråkrati.

Flera inslag av e-hälsa har många skåningar redan tagit del av. Att använda aktivitetsarmband eller att läsa sin journal på nätet är två exempel på hur tekniken hjälper oss att hålla koll på vår hälsa. Men det kan vara så mycket mer, och det kan i grunden förändra hur vi får sjukvård framöver. Snabbare, flexiblare, och till lägre kostnad för skattebetalarna vilket i sin tur innebär att vi kan ta hand om fler patienter.

Moderaterna och våra kollegor i Alliansen har länge agerat för att införa en modernare sjukvård där internet och nya innovationer utnyttjas bättre.

I sjukvårdsnämnden för Skånes universitetssjukvård har vi till exempel lagt fram förslag om att distansuppföljning av pacemakers ska ske i stor skala. Pacemakern kan själv signalera när batteriet börjar ta slut och kan dessutom upptäcka hjärtrytmrubbningar som patienten inte själv märkt. Patienten kan känna sig trygg och behöver mycket färre kontrollbesök på sjukhuset.

Patienter med diabetes utbildas sedan länge så att de kan ta ett stort ansvar för hanteringen av sin sjukdom. Nu vill vi gå vidare till andra typer av kroniska sjukdomar som KOL och hjärtsvikt så att även dessa patienter kan känna att de har kontroll över sin egen sjukdom. Det kräver förstås lätthanterad teknisk utrustning men framför allt handlar det om ett ändrat arbetssätt med större patientinflytande.

Samtidigt som vi förbättrar de tekniska möjligheterna för skånsk sjukvård att moderniseras så behöver vi bli bättre på att ta till oss och sprida de organisatoriska förbättringar som finns på olika håll.

Ett exempel är Hälsostaden Ängelholm, som Alliansen startade som ett treårigt projekt för två och ett halvt år sedan. Inom Hälsostaden har flera stora förbättringar gjorts för bland annat kroniker och de mest sjuka, genom till exempel mobila akutteam och närsjukvårdsteam. De vänder sig främst till äldre sköra eller multisjuka patienter som är i behov av akuta punktinsatser i hemmet. Då kan personal ge en snabbare bedömning i samband med akut sjukdom och undvika onödiga inskrivningar på sjukhuset.

För att få bukt med vårdplatsproblematiken har också en kommunal korttidsavdelning införts, för att rehabilitera patienter som skrivits ut från slutenvården på Ängelholms sjukhus. Därifrån ordnas vårdplanering så att patienten får en trygg miljö i en vanlig hemmiljö eller på särskilt boende.

När projektet Hälsostaden nu går mot sitt slut är det avgörande att de goda erfarenheter som dragits inte glöms bort, precis som det är av yttersta vikt att teknik inom sjukvården inte blir ett hinder på grund av ökad administration.

Stefan Lamme (M)
Andre vice ordförande i beredningen för framtidens sjukvård, Region Skåne

Robin Holmberg (M)
Andre vice ordförande i kommunstyrelsen, Ängelholm