Ge en gåva
Ge en gåva

Kategori: Nyhet

Det handlar om rätten att välja skola (NST 24/3)

Posted on by Hannes Petersson

Sven-Ingvar Borgquist (M) svarar på Lars Nyanders och Lars Carlssons (S) insändare (NST 16/3)

Lars Nyander och Lars Carlsson (S) skriver att lösningen finns i klassrummen och att det bl.a. handlar om anpassade barngrupper och ändamålsenliga lokaler. Visst är det viktigt att förstå vad andra säger men det är kanske ännu viktigare att handla efter vad man själv säger.

Av den anledningen behöver Socialdemokraterna påminna sig själva om att det första Moderaterna gjorde efter valet 2018 var att sätta igång arbetet med att bygga tre nya grundskolor. Trängseln på vissa skolor har varit och är för stor. Under mandatperioden har flera insatser gjort för att få trängsel under kontroll i avvaktan på att de tre skolorna blir klara. En fråga som Socialdemokraterna helt duckade för vid Nyanders tid som kommunalråd. Det fungerar inte att alltid att säga nej!

Nyander och Carlsson undrar hur de blågröna partierna säkerställer en kvalitetshöjning genom etablerandet av friskolor. För moderaterna handlar inte det här om en strukturell förklaringsmodell om marknadens varande eller icke varande. Det handlar först och främst om föräldras rätt att välja var deras barn ska gå i skola och vilken typ av utbildning de ska få genom att etablera en friförskola.

Idag finns det endast en friskola och i dialog säkerställer kommunen kvalitén och hjälper till att finna lösningar på de problem som kan uppstå. Sen säkerställer även Skolinspektionen en bra undervisning och att det finns en likvärdighet mellan skolorna i landet.

Den extra lokalersättningen som Socialdemokraterna refererar till tydliggör vad kommunen egentligen ersätter. Det bygger på att berörd verksamhet öppet och transparant redovisar sina faktiska lokalkostnader, och bedöms kostnaden som rimlig ersätter kommunen den. Det innebär också att risken för att lokalkostnaden äter upp utbildningskvalitén minskar. Något som svider så pass mycket hos Socialdemokraterna att de har valt att riskera en försening av en förskola för 90 barn.

Sven-Ingvar Borgquist (M), ordförande i Familje- och Utbildningsnämnden

Nya lösningar krävs för att utveckla skolan (11/3 i NST)

Posted on by Hannes Petersson

Lars Nyander (S) upprör sig över friskolor såväl i Ängelholm som i övriga Sverige. Nyander likt Socialdemokraterna i stort har en verklighetsbild som skiljer sig radikalt mot Moderaternas. För att förbättra skolan kan inte lösningen vara att lägga i backen och köra i full fart bakåt. Problemen i dagens skola ska inte lösas genom att återvända till de gamla problemen. För att utveckla skolan måste istället nya lösningar sökas.

Friskolereformen har funnits i ca 30 år, under den tiden har Socialdemokraterna haft regeringsmakten en övervägande del av tiden. Därmed har Socialdemokraterna haft möjlighet att ta initiativ till partiöverläggningar i frågan och på det viset kunnat skapa en långsiktighet i branschen.

Nyander upprepar mantrat ”Nej till vinster i välfärden”, och skriver att pengarna istället ska gå till att säkerställa kvalitén inom den kommunala skolan. Istället för att attackera den demokratiska rättighet att välja skola som elever och föräldrar har, bör Socialdemokraterna gå i bräschen för att driva idéer och förslag som säkerställer kvalitén i skolan.

Nyligen släppte Sveriges Elevkårer en rapport där det tydligt framkom att Sveriges gymnasieelever tycker att frågan om vem som driver skolan inte är det viktigaste. De prioriterar frågor som är mer grundläggande, t.ex. Elevhälsan, arbetsmiljön, bra och behöriga lärare.

En uppfattning som Moderaterna delar. Därför satsade Moderaterna tillsammans med de blågröna partierna i budgeten för 2022 bl.a.på Barn- och Elevhälsan genom skolkuratorer och skolsköterskor, att utöver ramförstärkningen satsat 4 miljoner på Individ- och Familjeomsorgs arbete och närvaro i skolan.

Sven-Ingvar Borgquist (M) Ordförande i Familje- och utbildningsnämnden

Anmärkningsvärt att Socialdemokraterna i Ängelholm går emot regeringen (16/12 i NST)

Posted on by Hannes Petersson

Ängelholm är en attraktiv kommun som människor väljer att flytta till, driva företag i och besöka. Från januari i år och fram till och med oktober har Ängelholm kommun vuxit med 627 invånare. Under 2022 kommer kommunen fortsätta att växa, fler hus och lägenheter blir klara för inflyttning. Fler invånare som jobbar och betalar skatt innebär ökade skatteintäkter för kommunen. I Ängelholm är det ordning och reda i ekonomin, nämnder och verksamheter håller sina budgetar och jobbar offensivt för att ha koll på kostnaderna. Sammantaget innebär det att kommunens ekonomi står stark. När pandemin lättar finns det utrymme att både satsa på välfärden, främst på skolan och äldreomsorgen, och sänka skatten.

Regeringen har under pandemin gett kommunerna omfattande statsbidrag. De hjälper förvisso kommunerna att göra satsningar som annars kanske inte hade blivit av, men redan nu ser vi att flera statsbidrag fasas ut i takt med att pandemin lättar. Att som det socialdemokratiska oppositionsrådet i Ängelholm, Lars Nyander, påstå att statsbidragen har möjliggjort den skattesänkning som vi inför efter årsskiftet och att effekterna av statsbidragen försvinner stämmer inte (Aktuella frågor 24/11). Vi ställer oss också undrande till varför det parti som Nyander företräder, Socialdemokraterna, själva hade med en skattesänkning i sitt budgetförslag. Nyander oroar sig för att privata
aktörer inom välfärden har blivit fler. Socialdemokraterna valde i sitt budgetförslag för Ängelholm att inte tilldela privata aktörer någon del av det
statsbidrag som går till förstärkt äldreomsorg. Det är anmärkningsvärt att
Socialdemokraterna i Ängelholm går emot den då S-ledda regeringen och
Socialstyrelsen som varit tydliga med att statsbidraget även ska komma privata utförare till del.

Vi i de blågröna partierna, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, tycker att det är bra att Ängelholms invånare kan välja mellan olika aktörer inom skola, vård och omsorg. När staten skjuter till pengar för att höja kvaliteten ska de komma alla till del. Att Socialdemokraterna i Ängelholm har en ideologisk låsning i detta fall är kontraproduktivt. Nyander påpekar att Socialdemokraterna också säger nej till Klippanvägens förlängning som skulle innebära att trafik flyttas från Ängelholms stadskärna till ytterkanten av centrum. Men det är inget nytt. Frågan är vilken som är partiets lösning för att trafiken inne i Ängelholm ska kunna ske på ett bättre sätt.

När Socialdemokraterna styrde i Ängelholm och Nyander var kommunalråd utreddes ett alternativ till Klippanvägens förlängning, ringvägen Västra länken grundligt och sedan skedde inget mer. Våra beräkningar visar att Västra länken skulle ta fem gånger mer grönska i anspråk än Klippanvägens förlängning samtidigt som de positiva effekterna på trafiken är små. Klippanvägens förlängning är det enda seriösa förslaget som visar på en tydlig förflyttning av biltrafiken från stadskärnan till ytterkanten av centrum och därigenom gör det möjligt att skapa en trivsam stadskärna med fokus på människor och möten.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm
Liss Böcker (C), kommunstyrelsens förste vice ordförande i Ängelholm
Charlotte Engblom Carlsson (L), gruppledare i Ängelholms kommunfullmäktige
Linda Persson (KD), ledamot iÄngelholms kommunstyrelse
Karl-Otto Rosenqvist (MP), ledamot iÄngelholms kommunstyrelse

Det kallar jag att göra det omöjliga möjligt (23/10)

Posted on by Hannes Petersson

Svar på insändaren ”Här görs det omöjliga möjligt” av Gunilla Elversson Angvar

Stationsområdet är ett av Ängelholms största omvandlingsområden. Ett stort projekt som handlar om mycket mer än att bygga ett stadshus. På sikt väntas det finnas 2700 bostäder här. Men arbetsplatser, ytor för lek och grönområden ska få ta plats. Nya gator dras fram och gamla industrigator blir kvartersgator.

Kollektivtrafiken som insändaren nämner är viktig för hela området. Stationsområdet ska vara en smidig, säker och tydlig knutpunkt för kollektivtrafik. Det främsta skälet till att flytta bussarna söder om stationen är dubbelspåret till Helsingborg. Flytten gör att resenärerna inte behöver gå över spåren för att ta sig till perrongen. Samtidigt blir det tryggare och tydligare att byta mellan buss och tåg.

Angående trafikbullret som insändaren nämner så kommer man inte kunna bygga bostäder mellan Järnvägen och Järnvägsgatans nya dragning. Där planeras istället parkeringshus för både boende i området och pendlare. Parkeringshusen bidrar även till att avskärma bullret från järnvägen vilket skapar bättre miljö för de boende i Stationsområdet.

Det finns flera anledningar till att ett nytt stadshus ska byggas, arbetsmiljön i det nuvarande stadshuset är en, behov av att möta invånarnas behov på ett bättre sätt är en annan. Läget precis intill tåg och buss stärker kommunens möjlighet att rekrytera den bästa kompetensen i regionen. Stadshuset kommer skapa liv och rörelse i den nya stadsdelen, det ger underlag för butiker och andra verksamheter i de centrala delarna av en stad.

Ett av stadens gamla industriområden omvandlas nu till ett hållbart bostadsområde, det kallar jag att göra det omöjliga möjligt.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholms kommun

”Läget börjar bli akut: Den svenska flyginfrastrukturen måste säkerställas”

Posted on by Hannes Petersson

De regionala flygplatserna vill vara nyckelspelare i omställningen och samhällsbygget, men kämpar med akuta utmaningar. Vi presenterar här fyra konkreta förslag som skulle ändra spelplanen, skriver Sobonas vd och flera kommun- och regionstyrelseordföranden med flera.

Samtidigt som svenskt flyg ställer om för framtiden, med elflyg och fossilfritt bränsle, slår pandemin oerhört hårt mot regionala flygplatser. Det hotar omställningen till ett mer hållbart transportslag och ambitionen att hela Sverige ska leva. 

Under pandemin har regionala flygplatser drabbats av lågt antal resande, och ekonomiska stöd har varit otillräckliga. Att utdelning till ägarna diskvalificerar från korttidsstöd är rimligt och säkerställer att skattebetalarnas pengar gör mest nytta. Dock ingår många regionala flygplatser i en koncern, där något företag i koncernen har gett utdelning, vilket då diskvalificerar flygplatserna från korttidsstöd, men som i verkligheten har stora ekonomiska underskott och stort behov av korttidspermittering. Ytterligare en ekonomisk mina är det extra driftstöd som endast har gått till de regionala flygplatser som fått driftstöd innan. Men pandemin har drabbat alla regionala flygplatser.

Framtidens resmönster är svåra att sia om. Digitaliseringen lär ge minskat resande samtidigt som stora investeringar runt om i Sverige innebär ökat resande för bland annat kompetens- och arbetskraftförflyttning. Ökat distansarbete i framtiden kan göra flyget än viktigare för att kunna bo på en plats och arbeta på en annan. Men för att kunna erbjuda goda flygkommunikationer även i framtiden måste det ekonomiska stödet ses över. Läget börjar bli akut.

De regionala flygplatserna kostar cirka 600 miljoner kronor per år, där ägarkommunerna står för 500 miljoner kronor, och staten för drygt 100 miljoner via driftstöd. För att kunna fortsätta driva flygets klimatomställning och säkra ett sammanhållet Sverige måste driftstödets omfattning ses över. Staten tar det ekonomiska ansvaret för både vägar och järnvägar, men inte för flyginfrastrukturen. Det är inte rimligt att kommunerna ska bekosta den i så stor utsträckning.

Till följd av pandemin uppdagades svagheter i systemet med beredskapsflygplatser, som är beredda att ta emot samhällsviktiga transporter, såsom ambulansflyg och militärflyg, dygnet runt. Om vi går tillbaka till det normalläge som rådde före pandemin kommer många av de flygplatser som tidigare på frivillig basis haft beredskap, behöva upphöra med detta. Det innebär en reell försämring av akutsjukvården. 

Att erbjuda en jämlik akutsjukvård i hela landet borde vara grundläggande i ett modernt Sverige. Men med få beredskapsflygplatser går det inte att uppnå. Om det är något pandemin har lärt oss så är det att vi behöver ett mer robust system i Sverige och att beredskapen måste höjas.

För att hela Sverige ska kunna leva på riktigt, och för att kunna fortsätta vår omställning till fossilfria flygresor behövs därför följande:

￭ Ett förlängt korttidsstöd, som tar hänsyn till de regionala flygplatsernas förutsättningar kopplat till deras koncerntillhörighet

￭ Ett extra driftstöd som tillfaller alla regionala flygplatser

￭ En utökning av driftstödet till de regionala flygplatserna så att vi kan möta morgondagens behov av klimatsmarta flygförbindelser i hela landet

￭  Minst 27 flygplatser blir beredskapsflygplatser 

De regionala flygplatserna spelar roll för möjligheterna att bo i hela landet, för arbetstillfällen, för företagsetableringar även utanför storstäderna och för Sveriges internationella konkurrenskraft. Vi samlas därför över partipolitiken, från norr till söder, och uppmanar nu till handlingskraft. Det är läge att prioritera så att dessa fyra punkter finns med i höstens politiska arbete för en fungerande och hållbar flygtrafik i framtiden!

Per Nordenstam Vd, Sobona, kommunala företagens arbetsgivarorganisation
Robin Holmberg Kommunstyrelsens ordförande (M) Ängelholm Anna Hed Kommunstyrelsens ordförande (C) Mora kommun
Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande (S) Region Örebro län
Erik Ciardi Kommunalråd (C) Kalmar kommun
Hans Unander Kommunstyrelsens ordförande (S) Malung-Sälen
Johan Olsson Swanstein Kommunstyrelsens ordförande (M) Båstad
Lars Gunnar Nordlander Kommunstyrelsens ordförande (S) Härjedalens kommun
Mikael Henrysson Kommunstyrelsens ordförande (SD) Bjuv
Mikael Johansson Regionstyrelsens ordförande (M) Region Kronoberg
Per-Samuel Nisser Kommunstyrelsens ordförande (M) Karlstad
Peter Danielsson Kommunstyrelsens ordförande (M) Helsingborg
Tomas Mörtsell Kommunstyrelsens ordförande (C) Storumans kommun
Tony Ring Kommunstyrelsens ordförande (M) Karlskoga
Ulf Berg Regionstyrelsens ordförande (M) Region Dalarna
Jan Bohman Kommunstyrelsens ordförande (S) Borlänge kommun
Joakim Storck Kommunstyrelsens ordförande (C) Falu kommun

Robin Holmberg i topp efter provvalet

Posted on by Hannes Petersson

Robin Holmberg har fortsatt starkt stöd bland medlemmarna som har röstat fram honom som förstanamn i provvalet till Moderaternas valsedel inför fullmäktigevalet 2022. Till andranamn på valsedeln vill moderatmedlemmarna se Sven-Ingvar Borgqvist som fick 54 röster.

Än så länge ställer 47 personer upp som kandidater till kommunfullmäktige för Moderaterna. Är du intresserad av att ställa upp i valet är det fortsatt möjligt att anmäla sitt intresse. Hur valsedeln slutligen ska se ut kommer bestämmas på nomineringsstämman i början av 2022.  Om stämman beslutar enligt provvalet innebär det att de tio första namnen på valsedeln blir enligt följande:

  1. Robin Holmberg – 72 röster
  2. Sven-Ingvar Borgqvist – 54 röster
  3. Christina Hanstål – 47 röster
  4. Elisabeth Kullenberg – 45 röster
  5. Tomas Fjellner – 42 röster
  6. Ola Carlsson – 41 röster
  7. Maija Rampe – 40 röster
  8. Ingela Sylwander – 34 röster
  9. Hannes Petersson – 31 röster
  10. Anders Davidsson – 24 röster

”Vi vill ta ansvar för att genomföra den regionala arbetsmarknadspolitiken”

Posted on by Hannes Petersson

Våra kommuner behöver göra allt de kan för att alla våra invånare ska få rätt förutsättningar för att bli en del av vår arbetsmarknad, skriver Familjen Helsingborgs styrelse.

Höstens budgetförhandlingar pågår som bäst och finansminister Magdalena Andersson (S) pekade nyligen tydligt på behovet av konkreta åtgärder för att bryta långtidsarbetslösheten. Arbetsförmedlingens arbete håller på att ställas om och fler privata utförare ska lösa problematiken, men få röster hörs om hur kommunerna ska bidra. Vi är övertygade om att kommunernas roll kopplat till långtidsarbetslösheten i stället borde stärkas för att lyckas få fler i arbete. 

Vi välkomnar regeringsbeslutet att Arbetsförmedlingen uppdrag ska reformeras i grunden. Den nya organiseringen av den statliga arbetsmarknadspolitiken, med fristående aktörer och digitala flöden, kommer säkert att vara framgångsrik för många. Tyvärr upplever vi just nu att de uppdrag Arbetsförmedlingen får mest fokuserar på att säkerställa att privata utförare kommer på plats och har många arbetssökande att arbeta med, på bekostnad av både lokal närvaro och samarbete med kommunen. 

Familjen Helsingborg är en dynamisk delregion med stark tillväxt och behov av kompetensförsörjning men också en delregion med många som står utanför arbetsmarknaden för att man inte har kompetenser som motsvarar de behov arbetsgivarna har. 

Långtidsarbetslösheten är större i Skåne än i riket och det är mycket angeläget för våra kommuner att minska den för att främja tillväxt men också för att öka integrationen. Många av dessa invånare behöver ansöka om ekonomiskt bistånd från kommunen, ofta i kombination med ersättning från arbetsförmedlingen. Det handlar om invånare som stat och kommun gemensamt har ansvar för. 

Vi vill komma överens om ett samarbete. Våra kommuner ser fram emot att samverka med de nya fristående aktörerna på flera områden men ser också att de som står längre ifrån arbetsmarknaden, som till exempel har utbildningsbehov, bristande språkkunskaper, behov av vägledning och introduktion till arbetslivet måste ta del av olika insatser parallellt för att minska risken för långtidsarbetslöshet.

Kommunen har ansvar för vuxenutbildning, SFI, samhällsinformation och sociala insatser som är viktiga pusselbitar i en sådan parallell planering. Familjen Helsingborg har sedan länge ett väl utvecklat samarbete inom en rad politikområden med fokus på att tillsammans främja tillväxt, effektivitet och utveckling. 

Vi vill ta ett ökat ansvar för våra invånare och våra arbetsgivare. Vi vill göra det i samspel med arbetsförmedlingen, den nya arbetsmarknadspolitiken och de fristående aktörerna. Vi har förslag på en modell som skulle göra det möjligt för oss att utföra arbetet med de angivna målgrupperna efter avtal med Arbetsförmedlingen.

Vi är beredda att ta ansvaret från 2022. Vi vill se en tydlig överenskommelse avseende målgrupper, för vilka kommunen redan har ett stort ansvar som gör det tydligare för såväl invånarna, de fristående leverantörer och Arbetsförmedlingen. 

Våra kommuner behöver göra allt vi kan för att inte kostnaderna för ekonomiskt bistånd ska fortsätta att öka, för att matchningsproblematiken ska minska och framför allt för att alla våra invånare ska få rätt förutsättningar för att bli en del av vår arbetsmarknad.

Låt oss komma överens om ett samarbete kring dem som uppbär ekonomiskt bistånd, de som är nyanlända och de unga som inte har avslutad gymnasieexamen. Det är en mindre del av alla arbetslösa i våra kommuner och resten tror vi kommer att omhändertas väl av de fristående leverantörerna. Tillsammans kan vi minska långtidsarbetslösheten och öka tillväxten.

Familjen Helsingborgs styrelse:
Mikael Henrysson
Kommunstyrelsens ordförande (SD) Bjuvs kommun
Anders Månsson
kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Bjuvs kommun
Johan Olsson Swanstein
Kommunstyrelsens ordförande (M) Båstads kommun
Bo Wendt
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (BP) Båstads kommun
Peter Danielsson
Kommunstyrelsens ordförande (M) Helsingborgs stad
Jan Björklund
Kommunstyrelsens vice ordförande (S) Helsingborgs stad
Peter Schölander
Kommunstyrelsens ordförande (M) Höganäs kommun
Lennart Nilsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Höganäs kommun
Hans Bertil Sinclair
Kommunstyrelsens ordförande (M) Klippans kommun
Åsa Edvardsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (SD) Klippans kommun
Torkild Strandberg
Kommunstyrelsens ordförande (L) Landskrona stad
Fatmir Azemi
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Landskrona stad
Torgny Lindau
Kommunstyrelsens ordförande (PF) Perstorps kommun
Ronny Nilsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Perstorps kommun
Teddy Nilsson
Kommunstyrelsens ordförande (SD) Svalövs kommun
Jan Zielinski
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Svalövs kommun
Ronny Sandberg
Kommunstyrelsens ordförande (S) Åstorps kommun
Roger Nielsen
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (M) Åstorps kommun
Robin Holmberg
Kommunstyrelsens ordförande (M) Ängelholms kommun
Lars Nyander
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Ängelholms kommun
Christian Larsson
Kommunstyrelsens ordförande (M) Örkelljunga kommun
Niclas Bengtsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (SD) Örkelljunga kommun

Är det ingen som vill spara på åkermark? (30/5)

Posted on by Hannes Petersson

Svar direkt till insändare skriven av Skattebetalande med samma rubrik.

Ängelholms är fint belagt mellan två halvöar med tillgång till stora variationer i landskapet. Till väst ligger havet och strax öster om staden ligger E6:an. Runtomkring i kommunen ligger byarna placerade. Mellan byarna och staden finns både skog och åkermark. Det innebär vissa utmaningar när Ängelholm växer, en av dem är vilken mark som ska tas i anspråk för att bebyggas. Diskussionen om att förvalta åkermarken är ständigt återkommande.

Visst får det byggas på åkermark enligt lagen, men det ska göras med anledning av att det ligger i allmänhetens intresse. För att skapa en riktning som tar vara på den goda åkermarken, säkrar kommunens utveckling och som håller över tid, har det blågröna styret i Ängelholm tillsatt en grupp som arbetar med den här frågan. Gruppen vänder och vrider på olika perspektiv för att se till fördelar och nackdelar.

En utgångspunkt kan vara att all åkermark ska bevaras. En annan kan vara att viss etablering kan tillåtas på åkermark. Den här diskussionens måste fortsatt föras, där olika synpunkter och kompromisser kommer behövas mellan partierna.

Tomas Fjellner (M), ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden

Hur ser en hållbar trafikmiljö egentligen ut? (16/5)

Posted on by Hannes Petersson

Direkt svar på insändare av Per Wiik med samma rubrik.

Det stämmer att Per Wiik och jag har olika syn på hur vi ska uppnå ett hållbart samhälle. Jag är övertygad om att vi behöver teknisk och ekonomisk utveckling som kombineras med minskning av koldioxidutsläppen för att skapa ett hållbart samhälle med bred politisk och folklig förankring.

Att trafiken ökar i framtiden som en konsekvens av att staden växer inser nog alla. Det visar om inte annat på varför Ängelholmspaketet – som tar ett helhetsgrepp om trafiken i staden – behövs. Nuvarande vägar, t.ex. vid Stadsparken, behöver avlastning. Ängelholmspaketet fördelar om trafik från stadens mest centrala gator och förenklar att ta sig till stationen, havet och Stationsområdets nya bostäder.

Ängelholmspaketet innebär mer än bara nya bilvägar. Ängelholms kommun planerar utbyggnad av gång- och cykelvägar, ny gång- och cykelbro i Haradal under 2022, Växthusparken som ny mötesplats och utveckling av åpromenaden från centrum till Skälderviken.

Även Stadsparken ingår i Ängelholmspaketet. I den trafikutredning Per Wiik hänvisar till tas dock inte hänsyn till framtida begränsningar av framkomligheten på Skolgatan, utan den förhåller sig enbart till nuvarande utformning av vägen och jämför framtida trafikscenarier med eller utan Klippanvägens förlängning. Utredningen visar att Klippanvägens förlängning kraftigt reducerar den framtida trafiken på Skolgatan och Nybron.

Exakt hur Stadsparken ska utvecklas är mycket riktigt inte bestämt än utan är öppet för tankar och idéer från kommuninvånarna. Kommunfullmäktige har beslutat att genomföra medborgardialog om Stadsparken, vilket kommer ske under 2021.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande

Förödande att lägga ned Bromma

Posted on by Hannes Petersson

Ett avlångt land som Sverige behöver en väl fungerande flyginfrastruktur för att hela landet ska leva. Beskedet från regeringen om nedläggning av Bromma flygplats är därför förödande och kommer att drabba samtliga regionala flygplatser i landet. I förlängningen får detta långtgående konsekvenser för såväl tillväxt och utveckling i stora delar av landet, som för Sveriges möjligheter till snabb återstart efter pandemin.

Hur en nedläggning av Bromma flygplats kan genomföras ska nu utredas med målsättningen att det ska finnas ett färdigt förslag i augusti. Vi tycker det är oansvarigt av regeringen att i nuvarande läge med den pågående coronapandemin skapa ytterligare osäkerhet för en hårt ansatt bransch.

Många regionala flygplatser saknar i dagsläget helt eller delvis trafik och kämpar för att överleva. För de flygplatser som fortfarande trafikeras är antalet flygrörelser så lågt som tio procent av den normala trafiken. Trots att coronapandemin innebär stora påfrestningar finns positiva signaler för tiden efter pandemin. Flygbolaget BRA återupptar flera av sina linjer till Bromma från mitten av maj och många flygplatser fortsätter arbeta aktivt med omställningen av flygplatsdriften och trafiken till att bli mer miljövänliga. Parallellt med detta pågår spännande utvecklingsarbete där svenska företag driver på elektrifieringen av flyget. Inrikesflyget står med andra ord på tröskeln till ett tekniksprång som kommer göra många av dagens invändningar mot flyget obsoleta.

Att regeringen i detta läge öppnar upp för att avveckla väl utbyggd infrastruktur är därför ett historiskt misstag. Regeringen lutar sig mot sekretessbelagt underlag från Swedavia som pekar på att Bromma flygplats inte är affärsmässigt lönsam och utgår från att effekterna av coronapandemin blir permanenta. Tvärtemot vad regeringen tycks tro är vi övertygade om att inrikesflyget kommer att spela en viktig roll även efter pandemin när samhället och ekonomin återstartar. Att hänvisa Bromma-flighter till Arlanda kommer inte fungera, framförallt inte under rusningstiden. Hur och när Arlanda kan byggas ut är också väldigt osäkert.

Frågan om Bromma är dock inte enbart en kapacitetsfråga utan också en fråga om konkurrens om pris och reseutbud. Fler destinationer och fler bolag skapar bättre priser för människor och företag som är beroende av flyget. På flygplatser som bara flyger till Bromma eller Arlanda är biljettpriserna oftast nästan dubbelt så höga som på de flygplatser där det finns konkurrens mellan två bolag som flyger till två olika flygplatser.
Regeringens besked är inte vad Sverige behöver. När landet ska återstartas efter det senaste årets nedstängningar levererar regeringen nedläggningsbesked som kommer att slå hårt mot tillgängligheten. Det påverkar tillväxten och framväxten av nya jobb negativt. I ett läge där arbetslösheten är hög och behovet är stort av att få igång turism- och besöksnäringen igen viker Socialdemokraterna ner sig för Miljöpartiet. Vi undrar vad socialdemokratiska kommunalråd ute i Sverige med kommunägda flygplatser som är beroende av Bromma egentligen tycker om regeringens stockholmsfixerade politik.

Om Moderaterna vinner valet 2022 kommer vi att stoppa avvecklingen av Bromma flygplats och genomföra en översyn av den svenska flygpolitiken. Det finns goda exempel ” från till exempel Norge på hur de regionala flygplatserna kan ges bättre förutsättningar att bidra till att hela landet ska kunna leva.
Vi är övertygade om att flyget kommer att vara en viktig del i Sveriges infrastruktur framöver och ha stor betydelse för tillväxt och livskvalitet.

Robin Holmberg (M) kommunstyrelsens ordförande Ängelholm
Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande Helsingborg
Anna Tenje (M) kommunstyrelsens ordförande Växjö
Jesper Skalberg Karlsson (M) regionråd Gotland
Andreas Löwenhöök (M) oppositionsråd Skellefteå
Peter Johansson (M) kommunalråd Kristianstad
Hanne Lindkvist (M) oppositionsråd Kalmar
Pär Jönsson (M) kommunalråd Östersund
Anders Ågren (M) kommunalråd Umeå
Roger Fredriksson (M) kommunstyrelsens ordförande Ronneby