”Läget börjar bli akut: Den svenska flyginfrastrukturen måste säkerställas”

De regionala flygplatserna vill vara nyckelspelare i omställningen och samhällsbygget, men kämpar med akuta utmaningar. Vi presenterar här fyra konkreta förslag som skulle ändra spelplanen, skriver Sobonas vd och flera kommun- och regionstyrelseordföranden med flera.

Samtidigt som svenskt flyg ställer om för framtiden, med elflyg och fossilfritt bränsle, slår pandemin oerhört hårt mot regionala flygplatser. Det hotar omställningen till ett mer hållbart transportslag och ambitionen att hela Sverige ska leva. 

Under pandemin har regionala flygplatser drabbats av lågt antal resande, och ekonomiska stöd har varit otillräckliga. Att utdelning till ägarna diskvalificerar från korttidsstöd är rimligt och säkerställer att skattebetalarnas pengar gör mest nytta. Dock ingår många regionala flygplatser i en koncern, där något företag i koncernen har gett utdelning, vilket då diskvalificerar flygplatserna från korttidsstöd, men som i verkligheten har stora ekonomiska underskott och stort behov av korttidspermittering. Ytterligare en ekonomisk mina är det extra driftstöd som endast har gått till de regionala flygplatser som fått driftstöd innan. Men pandemin har drabbat alla regionala flygplatser.

Framtidens resmönster är svåra att sia om. Digitaliseringen lär ge minskat resande samtidigt som stora investeringar runt om i Sverige innebär ökat resande för bland annat kompetens- och arbetskraftförflyttning. Ökat distansarbete i framtiden kan göra flyget än viktigare för att kunna bo på en plats och arbeta på en annan. Men för att kunna erbjuda goda flygkommunikationer även i framtiden måste det ekonomiska stödet ses över. Läget börjar bli akut.

De regionala flygplatserna kostar cirka 600 miljoner kronor per år, där ägarkommunerna står för 500 miljoner kronor, och staten för drygt 100 miljoner via driftstöd. För att kunna fortsätta driva flygets klimatomställning och säkra ett sammanhållet Sverige måste driftstödets omfattning ses över. Staten tar det ekonomiska ansvaret för både vägar och järnvägar, men inte för flyginfrastrukturen. Det är inte rimligt att kommunerna ska bekosta den i så stor utsträckning.

Till följd av pandemin uppdagades svagheter i systemet med beredskapsflygplatser, som är beredda att ta emot samhällsviktiga transporter, såsom ambulansflyg och militärflyg, dygnet runt. Om vi går tillbaka till det normalläge som rådde före pandemin kommer många av de flygplatser som tidigare på frivillig basis haft beredskap, behöva upphöra med detta. Det innebär en reell försämring av akutsjukvården. 

Att erbjuda en jämlik akutsjukvård i hela landet borde vara grundläggande i ett modernt Sverige. Men med få beredskapsflygplatser går det inte att uppnå. Om det är något pandemin har lärt oss så är det att vi behöver ett mer robust system i Sverige och att beredskapen måste höjas.

För att hela Sverige ska kunna leva på riktigt, och för att kunna fortsätta vår omställning till fossilfria flygresor behövs därför följande:

■ Ett förlängt korttidsstöd, som tar hänsyn till de regionala flygplatsernas förutsättningar kopplat till deras koncerntillhörighet

■ Ett extra driftstöd som tillfaller alla regionala flygplatser

■ En utökning av driftstödet till de regionala flygplatserna så att vi kan möta morgondagens behov av klimatsmarta flygförbindelser i hela landet

■  Minst 27 flygplatser blir beredskapsflygplatser 

De regionala flygplatserna spelar roll för möjligheterna att bo i hela landet, för arbetstillfällen, för företagsetableringar även utanför storstäderna och för Sveriges internationella konkurrenskraft. Vi samlas därför över partipolitiken, från norr till söder, och uppmanar nu till handlingskraft. Det är läge att prioritera så att dessa fyra punkter finns med i höstens politiska arbete för en fungerande och hållbar flygtrafik i framtiden!

Per Nordenstam Vd, Sobona, kommunala företagens arbetsgivarorganisation
Robin Holmberg Kommunstyrelsens ordförande (M) Ängelholm Anna Hed Kommunstyrelsens ordförande (C) Mora kommun
Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande (S) Region Örebro län
Erik Ciardi Kommunalråd (C) Kalmar kommun
Hans Unander Kommunstyrelsens ordförande (S) Malung-Sälen
Johan Olsson Swanstein Kommunstyrelsens ordförande (M) Båstad
Lars Gunnar Nordlander Kommunstyrelsens ordförande (S) Härjedalens kommun
Mikael Henrysson Kommunstyrelsens ordförande (SD) Bjuv
Mikael Johansson Regionstyrelsens ordförande (M) Region Kronoberg
Per-Samuel Nisser Kommunstyrelsens ordförande (M) Karlstad
Peter Danielsson Kommunstyrelsens ordförande (M) Helsingborg
Tomas Mörtsell Kommunstyrelsens ordförande (C) Storumans kommun
Tony Ring Kommunstyrelsens ordförande (M) Karlskoga
Ulf Berg Regionstyrelsens ordförande (M) Region Dalarna
Jan Bohman Kommunstyrelsens ordförande (S) Borlänge kommun
Joakim Storck Kommunstyrelsens ordförande (C) Falu kommun

Syftet är att hushålla med kommunens resurser (NST 30/1)

Svar till Karin Stenholm och Anders Bengtsson

Jag instämmer i att god utemiljö på våra skolor är en viktigt. Tyvärr tycks insändarskribenterna fokusera mer på antalet kvadratmeter istället för på kvalitet och innehåll. Det blir lätt så när det finns stelbenta riktlinjer och nyckeltal från statliga myndigheter att förhålla sig till.

Frågan om skolornas friytor och skolgårdarnas storlek har väckts internt i kommunen med anledning av att den långsiktiga lokalförsörjningsplanen innehållande fem nya skolor och tio förskolor kommunfullmäktige beslutat om nu ska genomföras. Boverkets riktlinjer om 30 kvadratmeter friyta per elev riskerar vid nyetableringar av skolor leda till att stora ytor iordningsställs som skolgård för att sedan stå oanvända och kosta kommunens skattebetalare pengar. Det innebär också att värdefull mark – både för exploatering och naturvärden – tas i anspråk i onödan.

Kommunstyrelsen gav därför kommunens tjänstemän i uppdrag att utreda en modell för skolors friytor som tar hänsyn till lokala förhållanden. Eftersom Internationella Engelska Skolan uttryckt önskan om att etablera sig i Ängelholms kommun gjordes i ett första skede en förstudie på den aktuella tomten på Fridhem.

Den modell som nu föreslås ligga till grund för framtida skoletableringar – både för kommunala skolor och friskolor – utgår från att varje elev ska ha tillgång till 30 kvadratmeter friyta varav minst 15 kvadratmeter ska vara traditionell skolgård. Därutöver kan lokala förutsättningar på den aktuella platsen tas hänsyn till. Om det till exempel finns grönområden, parkmark eller allmän plats som kan samnyttjas med skolan kan detta utgöra hela eller delar av de återstående 15 kvadratmetrarna. 

Syftet är att hushålla med kommunens resurser, både mark och ekonomi. Detta är något som åtminstone en av insändarskribenterna framhäver vikten av i andra lokala frågor. Tyvärr anas istället ett illa dolt ideologiskt motstånd mot friskolor, trots att vi vet att detta efterfrågas både av kommuninvånare och från företag som lockar internationell kompetens till Ängelholm.

Robin Holmberg (M)
Kommunstyrelsens ordförande
Ängelholms kommun



Hotet mot inrikesflyget (Debatt NST/HD 1 juli)

Glädjande noterar Nordvästskånes flygplats i Ängelholm en god passagerarutveckling. Arbete läggs ned på att komplettera den viktiga inrikestrafiken med utrikescharter. Ett större underlag som ger intäkter och därmed medverkar till stabilitet samtidigt som ett breddat utbud lockar.

För drygt tio år sedan tog Ängelholms kommun tillsammans med Region Skåne strid för att flygplatsen skulle godkännas för internationell verksamhet i samband med att Schengenreglerna infördes. Det var inte utan kamp och politiska påtryckningar det lyckades.

Valrörelsen 2006 kom lokalt också att märkas av socialdemokraternas förslag om införandet av en speciell flygskatt på inrikes resor. En idé S-ledamöter kraftfullt försvarade men som skrotades i och med Alliansens första budget efter regeringsskiftet.. Flygbolag kom därmed att ändra tidigare beslut om neddragningar eller helt avvecklad verksamhet i Sverige.

Nu är det dags igen att hantera de hot som finns mot flyget.

Ett av de tilltänkta regeringspartierna i en eventuell rödgrön ministär, Miljöpartiet, har dammat av de gamla tankarna på en speciell skatt. 110 kronor för varje resa inom Sverige och EU och 270 för allt utanför EU. Fördyringar som kommer att leda till att färre reser men också ytterligare begränsar möjligheter för en redan hårt prispressad bransch att skaffa en modernare flygplansflotta.

Till det kommer att miljöpartiet med stor hängivenhet driver kravet på att Bromma ska stängas. För Ängelholms flygplats är det viktigt med flera destinationer för att säkra passagerarunderlaget och därmed långsiktigt överlevnaden. SAS och Kullaflyg kompletterar varandra och möjliggör en förhållandevis bra turtäthet. För näringslivet i Nordvästskåne är det av stor betydelse att kunna nå Stockholm, och för den delen ta sig tillbaka söderut, på runt en timme. Till det kommer att Sverige är ett avlångt land där just flyget för många möjliggör familjeträffar men också arbete, kulturbesök, turism, idrott och andra upplevelser.

De senaste 20 åren har det svenska inrikesflyget minskat sina utsläpp med 35 procent. Sju miljoner inrikesresor och knappt 24 miljoner utrikesresor genomfördes 2012.

Den som är intresserad av Nordvästskånes tillväxt och utveckling borde således med kraft försöka förhindra införandet av en speciell flygskatt och en stängning av Bromma. Det kanske mest effektiva sättet är att se till att det inte blir rödgrönt skifte efter valet i september med Miljöpartiet i en S-ledd regering.

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M), Ängelholm

Kvällsposten 12/4

1900-talets Europa kom att slitas sönder och förblödas av två världskrig. Men det blev också kontinenten för formandet av en gemenskap och union präglad av samarbete och samverkan med mål att uppnå fred. Väpnade konflikter mellan demokratier är ytterst ovanliga. Däremot kan dessa markera mot och rent av vända vapen mot diktaturer och förtryckande regimer. En annan starkt fredsbringande faktor är handel. EU är därför historiens mest framgångsrika välstånds- och fredsprojekt och väl värt att försvara. Det både förklarar och motiverar att EU tilldelats Nobels fredspris.

2014 är det ett sekel sedan första världskrigets utbrott. Det går en linje från Flanderns skyttegravar till Bryssels EU-korridorer. Och det är en utveckling i rätt riktning!

Det har funnits en tid då ekonomiskt välstånd huvudsakligen ordnades via angreppskrig mot grannar och med hjälp av kolonier, men efter andra världskrigets ruiner valde många länder entydigt frihandel som välståndsgenerator. Fredlig handel har visat sig vara långt mer värdefull än kolonisering och angreppskrig.

Bildandet av den europeiska gemenskapen kan därför ses som ett viktigt skifte. Tidigare arvfiender hamnade nu sida vid sida istället för mot varandra. Integrerade ekonomier och övergivandet av kriget som politiskt instrument har gett ett oöverträffat ekonomiskt välstånd för de inblandade.

EUs fredsbevarande funktion måste således betonas. Sedan Karl den Stores dagar på 800-talet fram till 1945 hade Frankrike och Tyskland utkämpat drygt 30 krig mot varandra. Storbritannien och Frankrike hade krigat över fyrtiotalet gånger de senaste 1 000 åren och sedan Kalmarunionen 1397 hade Sverige och Danmark varit i luven på varandra närmare 30 gånger – även som Sverige drog det längsta strået genom de freder som säkrade Skåne…

Den som vill vara med och påverka måste också delta i den demokratiska processen. Den som föredrar sofflocket framför valurnan gör därför inte sin röst hörd. Valet till Europaparlamentet är alltså viktigt för alla som bryr sig om hur EU och Sverige är på väg – eller inte är på väg.

Åres europaval är därför viktigt även utifrån ett jobbperspektiv. Med en fördjupad inre marknad och ett EU som tar täten för att ingå internationella frihandels- och investeringsavtal skapas förutsättningar för ekonomiskt tillväxt. Ett av världens mer exportberoende länder mår bra av att handelshinder rivs. Det finns ett tydligt samband som förtjänar att upprepas: Mer frihandelsavtal där – fler nya jobb här!

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Ordförande Moderaternas Europaplattformsgrupp

Dags för Sverige att ta Nato-debatten (GP 7/4)

Nå, varför är ni icke med i Nato? De direkta frågande orden riktade av en socialdemokratisk försvarsminister i Danmark till en delegation av riksdagsledamöter från Sverige klingar fortfarande i mina öron.

Mitt inryck är att de som argumenterar emot en anslutning allt mindre formulerar hållbara och tydliga motargument utan istället bemöter frågeställningen med tystnad.

Men det finns all anledning att åtminstone försöka inleda ett bredare och öppnare samtal och meningsutbyte kring Sverige och Nato. För egen del representerar jag ett parti som klart uttalat sig för medlemskap. För att direkt citera ur moderaternas handlingsprogram: ”Vi vill verka för en svensk anslutning till Nato. Ett medlemskap ger Sverige större möjligheter att ta ansvar för och påverka en organisation som är central för vår egen och Europas säkerhet.”

Samtidigt konstaterar vi att detta måste ske i nära dialog och helst tillsammans med Finland. Det måste även i Sverige finnas en opinion för ett sådant viktigt steg och en bred parlamentarisk förankring. Inte minst Nato självt brukar kräva en tydlig uppbackning vilket gör att folkomröstningar i flera fall bekräftat medlemskapet.

Med Jens Stoltenberg som ny Nato-chef finns möjligheter att den svenska Nato-debatten kan komma att förändras. Den nuvarande innehavaren är Anders Fogh Rasmussen från Danmark. Båda visar att mellanstora nordiska länder kan ta för sig. Det finns ingen anledning att tro att inte Sverige skulle ha samma goda möjligheter att bli en respekterad och konstruktiv röst på samma sätt som Danmark och Norge redan är det. Med möjligheter till inflytande går det också att forma utvecklingen och inriktningen.

Som socialdemokrat har Jens Stoltenberg säkert lättare att tala med politiskt likasinnade i Sverige. För hur kommer det sig att det som är ett självklart fundament för S-märkt försvars- och säkerhetspolitik i Danmark och Norge är något politiskt oberörbart norr om Öresund och öster om Svinesund?

Svensk debatt är för närvarande helt renons på tyngre socialdemokratiska röster som ens kan resonera kring ett svenskt Nato-medlemskap. Möjligheterna att från borgerligt håll puffa, knuffa eller förmå S att ta steg i denna riktning ska nog ses som begränsat. I värsta fall kan det rent av motverka sitt syfte. Däremot finns det skäl att tro att det är lättare ifall en socialdemokrat talar med en annan. Jens Stoltenberg kan därmed komma att göra skillnad.

Även i Finland rör det på sig. För några veckor sedan skrev ett antal tidigare försvarsministrar – Stefan Wallin, Jan-Erik Enestam, Ole Norrback, Elisabeth Rehn och Carl Olaf Homén – ett debattinlägg där det pläderades för en mer frimodig debatt. Varför skulle inte ett medlemskap vara aktuellt? Nato har förändrats och endast en medlem kan säkert räkna med militärt stöd vid en kris.

Som en reaktion på händelseutvecklingen mellan Ryssland och Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim har ett antal länder med USA i spetsen tydligt visat de tre baltiska republikerna på andra sidan Östersjön att säkerhetsgarantierna gäller. Det talas både om möjligheter till utplacering av materiel och manskap.

Allt detta ökar intresset av samarbete och samverkan. Långsiktigt finns skäl att tro att det också kan påverka synen på Nato. I ljuset av detta ska nog andra mätningar i Finland läsas. Enligt en gjord gallup är 53 procent av de tillfrågade för och 34 procent mot ett Nato-medlemskap om statsledningen också är för ett sådant. Och YLE, Finlands public service, kunde visa på stark uppbackning för någon form av försvarsallians med Sverige, 54 procent för och 36 procent mot.

Både med anledning av det som nu sker i vårt närområde som att norrmannen Jens Stoltenberg träder till som ny Nato-chef efter dansken Anders Fogh Rasmussen visar på att det är nödvändigt att föra en seriös Nato-debatt även i Sverige. Och i den är det högst önskvärt att även socialdemokraterna deltar!

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Försvarsutskottet, Försvarsberedningen

Pressmeddelande: Moderata förslag för fysisk utveckling av Ängelholm

VALPROGRAM 2014-2018Nya M

Ängelholm är en fantastisk kommun med stor potential att fortsätta växa och utvecklas med nya invånare och fler företag. Moderaterna i Ängelholm presenterar inför valet 2014 nu flera förslag för att möjliggöra och underlätta ansvarsfull utveckling av den fysiska miljön i hela Ängelholms kommun under kommande mandatperiod.

Moderaterna verkar för att hela Ängelholms kommun ska leva. Det innebär balans i satsningarna mellan staden och de omkringliggande orterna. Varje del i kommunen ska erbjuda attraktivt boende och god kommunal service. Moderaterna vill att Ängelholm ska fortsätta växa och utvecklas, minst i samma takt som övriga Skåne, för alla behövs i bygget av ett bättre Ängelholm.

– Att vi blir fler ängelholmare är viktigt för att garantera och utveckla välfärdstjänster med hög kvalitet och god tillgänglighet. Ett attraktivt utbud av butiker, restauranger och kaféer förutsätter också ett underlag av människor som bor, handlar och umgås i vår kommun, säger Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande och gruppledare.

– I Ängelholms kommun finns fantastisk natur där havet, skogarna, sjöarna, åarna och jordbruksmarken skapar en attraktiv helhet. När Ängelholm växer ska det därför ske på ett hållbart sätt med hänsyn till miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter, säger Sven-Ingvar Borgquist (M), ordförande för Moderaterna i Ängelholm.

Vid framtida bebyggelse vill Moderaterna verka för mer effektivt markutnyttjande genom förtätning och byggnation på höjden. Moderaterna vill även verka för att möjliggöra bostadsbyggande i kollektivtrafiknära lägen för att underlätta resande med tåg och buss, även om det ibland måste ske på åkermark.

Ett urval av moderata förslag för perioden 2014-2018:
• Verka för att hela Ängelholms kommun ska leva med attraktivt boende och god service.
• Verka för fortsatt befolkningstillväxt.
• Verka för förbättrat underhåll av gator, cykelvägar och parker.
• Verka för förtätning där det är lämpligt samt bebyggelse på höjden.
• Förbättra kommunens cykelvägar och koppla dem samman till större stråk.
• Verka för Klippanvägens förlängning över Rönneå. Syftet är att avlasta trafiken i city och möjliggöra utveckling av bland annat stationsområdet.
• Förbättre servicen vid bygglovsansökningar.
• Påbörja den första etappen av den nya stadsdelen på stationsområdet: Scantomten.
• Utveckla Stortorget till en attraktiv mötesplats året om.
• Utreda hur Nya torg ska kan utvecklas till en mer attraktiv plats.
• Införa en felanmälningsapp för enklare inrapportering av fel och brister.
• Förbättra skyltningen till havet och andra attraktiva platser.
• Verka och driva opinion för att beslut ska fattas om en HH-förbindelse under kommande mandatperiod.
• Verka för att beslut fattas om färdigställande av Västkustbanans dubbelspår.
• Underlätta för flygplatsens utveckling, bland genom byggandet av pågatågstation och nytt bostadsområde i Barkåkra.

Mer information:
Robin Holmberg, robin.holmberg@moderat.se
Sven-Ingvar Borgquist, slottet67@gmail.com

Provvalsresultat

Resultatet för Ängelholmsmoderaternas provval är idag fastställt. 182 giltiga röster av totalt 351 röstberättigade medlemmar ger ett fantastiskt valdeltagande på 54%.

Robin Holmberg, nytillträdd kommunstyrelseordförande, fick flest kryss. 162 av de 182 giltiga rösterna hade valt att kryssa honom.

Robin skriver idag på Facebook: ”Nåddes precis av att jag vunnit Ängelholmsmoderaternas provval. Är stolt och tacksam över att ha fått 162 markeringar av totalt 182 röstande medlemmar. Valdeltagandet landade in på 54,13 % vilket tyder på stort engagemang bland medlemmarna kring vilka som ska representera Moderaterna i kommunfullmäktige 2014-18.”

Så här ser resultatet ut för de tio första platserna:

1 Robin Holmberg
2 Åsa Herbst
3 Sven-Ingvar Borgquist
4 Daniel Jönsson
5 Ola Carlsson
6 Elisabeth Sandberg Kullenberg
7 Rune Johansson
8 Christina Hanstål
9 Göran Larsson
10 Christer Örning

Resultatet i sin helhet går att ladda ner här: Provvalsresultat Ängelholmsmoderaterna

Kretsens traditionella våravslutning

Onsdagen den 13 juni 19:00 arrangerar Munka Ljungbyföreningen kretsens traditionella våravslutning i Tåssjö församlingshem. Som vanligt serveras det sill, potatis och jordgubbstårta till självkostnadspris.

Anmälan om deltagande görs på lista i M-lokalen, eller till Marianne på 0431-189 00 senast den 12 juni.

Alla önskas hjärtligt välkomna!

Wallmark i HD/NST om (S) vårbudget

Socialdemokraternas vårbudget innebär höjda avgifter på ungdomsjobb vilket skulle riskera soldatjobb i Skåne som Revingehed och Hästveda.

Alliansregeringen förstärker i år Försvarsmaktens förbandsverksamhet med nära en kvarts miljard kronor. Regeringen har även lagt ett särskilt förslag till riksdagen om effektiviseringar i försvarets logistik som ska ge över 700 miljoner till förbandsverksamheten kommande år. Pengar som behövs för att förverkliga den nya insatsorganisationen för att nå ett flexibelt, tillgängligt och användbart försvar.

S föreslår återigen en dubblering av arbetsgivaravgifterna för unga under 26 år. I takt med att Försvarsmakten nu anställer soldater blir myndigheten en av Sveriges största ungdomsarbetsgivare. Förslaget slår hårt mot försvaret vars lönekostnader kan komma att öka med drygt 300 miljoner kronor per år. Det motsvarar kostnaden för 450 heltidssoldater och 2200 tidvis tjänstgörande.

Allianregeringen har tillsammans med ansvarig myndighet skapat ordning i försvarets ekonomi. Medan flera europeiska länder tvingas till nedskärningar kan Sverige i stället stärka försvarsförmågan tack vare stabila statsfinanser.

Med det nya försvaret får vi fler soldater, som är bättre utrustade och övade än idag, och som mycket snabbare kan användas om Sverige hotas. Intresset är stort och de frivilligt sökande har gjort bättre ifrån sig i tester och utvärderingar än de senaste årens värnpliktiga.

Revingehed i Skåne är en av de förbandsorter som gynnas mest av det nya försvaret. Enligt Försvarsmaktens planering ska omkring 400 soldater anställas på heltid och 900 för tidvis tjänstgöring. Men allt detta förutsatt att försvarets finansiering inte urholkas!

S har accepterat försvarets nya inriktning vilket återspeglas i ett antal överenskommelser som träffats med alliansregeringen under hösten och våren. Förslaget om höjda arbetsgivaravgifter för unga riskerar om det realiseras att skapa nya svarta hål i försvarsbudgeten.

Frågan är om socialdemokraterna kommer att kompensera Försvarsmakten och andra myndigheter för ökade kostnader i sin vårbudget för den dubblerade arbetsgivaravgiften för unga? Om inte, är det Revingeheds och andra skånska soldater som försvinner?

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M), Norra och Östra Skåne

Anders Hansson
Riksdagsledamot (M), Skåne län Södra
Försvarsutskottet