”Små kraftverk som gör stor skada ska bort” (HD 17/1)

Skånes landskapsfisk hotas av utrotning.

Ålen är ett tungt skäl till varför de tre vattenkraftverken i Klippan som stänger av Rönne å måste bort. Men bara ett skäl, även om det kan bli avgörande.

Ett argument som kanske är viktigare för kommunpolitiker är pengar. Besöksnäringen är en snabbväxande bransch. Många är beredda att lägga mycket pengar på upplevelser som gärna kopplas till natur. Att återskapa en flera kilometer lång forsande sträcka av Skånes största vattendrag är att skapa en besöksmagnet. En magnet som drar folk långt utanför Skånes gränser.

Ett annat ekonomiskt argument handlar om elpriser, driftskostnader och kommande investeringskrav för kraftverksägaren, Skånska Energi. De tre kraftverken är små och tillför inte det svenska kraftnätet mycket energi. Med dagens låga elpriser ger de ingen vinst. Ekonomin blir ännu sämre när de första av en rad kommande krav blir verklighet. För att hjälpa den utrotningshotade ålen måste det byggas en fångstanordning med finmaskigt galler åtminstone vid det översta kraftverket. Här ska de få nedvandrande ålarna tas om hand för att sedan åka bil några kilometer nedströms.

Men inga ålyngel kan vandra uppströms av egen kraft. Ändå har Länsstyrelsen klassat Rönne å som ett av de allra viktigaste vattendragen för ålproduktion. Ålfisket i Ringsjön har byggt på utsättning av ålyngel som fångats in långt borta.

Även om alltsom är tekniskt möjligt görs när det gäller fiskvägar klarar aldrig Rönne å det som myndigheterna kallar ”god ekologisk status”.

Inom en snar framtid blir det troligen en lagändring som innebär omprövning av de vattendomar som gäller vattenkraftverken i Rönne å.Då ska Miljödomstolen pröva om nyttan av elproduktionen är större än skadan enligt dagens miljöbalk. Det är en prövning som vattenkraftverken inte klarar.

Som en jämförelse kan nämnas att två moderna vindkraftverk ger mer el än de tre vattenkraftverken. Visserligen finns det de som anser att vindkraftverken är fula, eller stör på annat sätt, men skadan på naturen är obetydlig jämfört med effekterna av kraftverken i Rönne å.

Forsar är inte bara vackra att se på. De är också helt avgörande för laxfisk. Rönne å har trots alla problem en egen variant av atlantlaxen. Här finns dessutom havsöring. Om kraftverken försvinner skulle ytan som lämpar sig för laxarnas lek tiodubblas. Största delen av de nya lekbottnarna ligger i det som idag liknar kanaler och sjöar kring kraftverken.

På ett par år skulle Rönne å kunna bli ett attraktivt vatten för sportfiskare som är beredda att betala dyra fiskekort och förlägga några dagar till området med allt vad det innebär av boende och inköp. Att området sedan skulle locka forsrännare, vandrare, fågelskådare och andra naturintresserade är en självklarhet.

Vill Klippans kommun dra nytta av vinsten och skapa vattennära boendemiljöer lär markens värdestegring betala kraftverken flera gånger om.

Skånska Energi marknadsför sin el med att det är grön energi. Även om vattenkraft rent formellt är ”grön energi” så går det inte att med trovärdighet kalla elen som de tre vattenkraftverken i Klippan producerar för ”grön”. Ålar slås ihjäl, laxar hindras och hela ekosystemet påverkas på ett negativt sätt.

Någon bättre miljösatsning än de några tiotals miljoner kraftverksrivningarna skulle kosta går nog inte att hitta i Sverige.

Att vårt förslag inte är en utopi finns det flera exempel på. I Mörrumsån och i Ätran har gamla kraftverk rivits. Orsaken var densamma som vi kommit fram till: små kraftverk som gör stor skada ska bort.

Vad som nu behövs är att de politiker som har makten i Ängelholm, Klippan och Åstorp slår fast att deras kommuner ska medverka till en utredning om hur och när ”Klippans forsar” blir verklighet.

Lars Nyander (S), kommunstyrelsens ordförande Ängelholm
Kerstin Persson (S), kommunstyrelsens ordförande Klippan
Anders Davidsson (M), kommunpolitiker Ängelholm
Robin Holmberg (M), vice ordförande kommunstyrelsen Ängelholm
Kenneth Dådring (M), vice ordförande kommunstyrelsen Klippan
Michael Nemeti (S), ordförande kultur- och fritidsnämnden Klippan
Per-Arne Håkansson (S), riksdagsledamot, Åstorp
Sven Bergman (L), ordförande Rönneåns vattenråd

Riskabelt med höjd skatt på kärnkraften (SvD 14/1)

Vinterkylan har slagit klorna i Sverige. Även i Skåne har det blivit vinter. Vårt beroende av god tillgång till ren och trygg energi visar sig tydligt när det är så här kallt. Men egentligen är det inte annorlunda under andra delar av året. Vår industri är beroende av energi året om. Det handlar om många arbetstillfällen.

En central fråga för svensk konkurrenskraft är att säkra industrins energiförsörjning. En trygg försörjning förutsätter i dagsläget kärnkraft som baskraft och vattenkraft som både bas- och reglerkraft.

Den rödgröna regeringen har nu höjt effektskatten på svensk kärnkraft. Detta har fått till följd att statliga Vattenfall allvarligt funderar på att avbryta sitt investeringsprogram i de svenska kärnkraftverken och därmed planera för en förtida avveckling av minst fyra av de tio reaktorerna. Inom en femårsperiod kan samtliga reaktorer vara hotade. En sådan avveckling skulle innebära att vi kommer att öka förbrukningen och importen av el som är producerad med olja och kol, samt innebära en stor risk för elbrist. Det kommer även att driva energipriset i Sverige uppåt, vilket kraftigt riskerar många arbetstillfällen i Sverige. För att säkerställa en trygg försörjning av kärnkraft bör därför effektskatten sänkas och dess utformning ses över. I Moderaternas budgetmotion i höstas föreslogs en sänkning av effektskatten med 250 miljoner kronor, samt att en översyn av dess utformning görs.

En annan viktig konkurrensnackdel inom landet är den indelning i elområden som gjordes 2011. Efter att Barsebäcksverken stängts 1999 och 2005 uppstod ett stort elunderskott i Sydsverige då överföringskapaciteten från Norrland var otillräcklig. Det ledde till att Sverige för att inte få elbrist inom landet ibland begränsade exporten av el.
De socialdemokratiska regeringar som drev igenom stängningen av Barsebäck bär ett tungt ansvar för att inte ha tagit de följdbeslut som var nödvändiga. Man borde ha investerat i mer överföringskapacitet och ny elproduktion.

2010 krävde EU-kommissionen att Sverige skulle hantera överföringsbegränsningen till Danmark. Sverige delades då in i fyra elområden. Skåne tillhör område 4. Det innebär att vi betalar ett högre elpris jämfört med övriga delar av landet. Skillnaden varierar och under 2015 har justeringen i elområde 4 varit allt mellan några öre till över fem kronor per kWh. Således är det sydsvenska elkonsumenter som med högre elpriser betalar för stängningen av Barsebäck, en stängning som skåningarna inte har beslutat om.

Om vi ska fortsätta vara en industrination i framkant kan vi inte gå åt fel håll i energi- och klimatfrågan. Sverige ökade förra året effekten i kärnkraftverken med 175 MW. Globalt byggs det nytt. Under 2015 togs tio nya kärnkraftverk i drift runt om i världen, ytterligare 67 reaktorer är under byggnation. Världens tillväxtländer satsar på ren och säker kärnkraft för att minska användningen av kol.

Sverige behöver en regering som inte går åt motsatt håll jämfört med omvärlden. För Skånes och skånska företags skull borde Sverige utveckla kärnkraften i stället för att avveckla den i förtid. Sverige kan bättre!

Henrik Wöhlecke, Eslöv
Linda Allansson Wester, Svedala
Pia Almström, Kävlinge
Anders Berngarn, Lomma
Ulf Bingsgård, Trelleborg
Johan Bolinder, Skurup
Peter Danielsson, Helsingborg
Kenneth Dådring, Klippan
Kerstin Gustafsson, Båstad
Robin Holmberg, Ängelholm
Peter Johansson, Kristianstad
Lars Johnson, Burlöv
Anders Johnsson, Simrishamn
Pontus Lindberg, Region Skåne
Ninnie Lindell, Bjuv
Stefan Lundgren, Sjöbo
Anna Palm, Höör
Pär Palmgren, Hässleholm
Birgitta Persson, Landskrona
Carl Johan Sonesson, Region Skåne
Christian Sonesson, Staffanstorp
Patrik Ströbeck, Perstorp
Torbjörn Tegnhammar, Malmö
Olof Röstin, Svalöv
Christer Wallin, Lund
Carina Wutzler, Vellinge
Carina Zachau, Örkelljunga

ID-kontrollerna äventyrar en hel gränsregion (DN 4/1)

Tågbyte för id-kontroll, högre priser och förlängd restid. Halverade tågset och halverad mängd avgångar. Kaoset på Kastrup från och med i dag, måndag (4/1), gör att det blir besvärligare för tusentals pendlare, turister och affärsresenärer att resa mellan Sverige och Danmark. Det råder det ingen tvekan om.

Och det är inte heller en liten bagatell, som regeringen tycks tro.

På längre sikt blir detta förödande för det samarbete som så framgångsrikt har byggts upp i Öresundsregionen. Skåne var fram till beslutet om transportörsansvar och id-kontroller en naturlig del av Köpenhamn. Forskning och utveckling, näringslivskontakter och handel, jobb och fritid. Kärlek.

Redan 1993 bildades Öresundskommittén, en samarbetsorganisation mellan Skåne och Själland som sedan dess har arbetat för att riva ned gränshinder och skapa en gemensam arbetsmarknadsregion. Samarbetet har under året fördjupats genom ombildandet till Greater Copenhagen and Skåne committe. Nu upplever vi en tvångsskilsmässa, framtvingad av en oförstående svensk huvudstad.

Vi både förstår och ser positivt på åtgärder som begränsar höstens flyktingström. Vi kan till och med försvara användandet av en bestämmelse om transportörsansvar, i rätt sammanhang. Sverige införde en variant av detta redan för hundra år sedan. Men det var onekligen både på ett annat sätt och i en annan tid. Före både nordisk passfrihet och EU-medlemskap.

Samarbetet inom Norden har sedan 1950-talets slopade passtvång för resa mellan länderna till stor del handlat om att undanröja gränshinder. Det har inte alltid gått så fort som vi i den största sammanhängande nordiska arbetsmarknadsregionen har önskat. Men medvetenheten om att fri rörlighet gynnar handel och kunskapsutbyte, som ger den tillväxt som bygger välfärd, har varit stark.

EU-medlemskapet 1995 hade samma inriktning. Rivna murar, mer individuell frihet och större möjligheter för var och en att förverkliga sina idéer. Inom unionen hålls de fyra friheterna högt: fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. De utgör basen för den inre marknaden.

Sedan Sveriges anslutning till Schengen 2001 har transportörsansvaret gällt vid våra yttre gränser på flygplatserna. I oktober i år utvidgades det till att gälla även färjor till Sverige från ett land inom Schengenområdet. Den 17 december beslöt riksdagen att transportörsansvaret skulle utvidgas ytterligare: till bussar och tåg som passerar gränsen.

Då passerade man gränsen för det rimliga. Att kräva samma ansvar för trafikbolagen att göra id-kontroller inom Schengenområdet – och mellan de nordiska länderna – som vid kontroll av passagerare som har passerat områdets yttre gräns, är väsensskilt.

Och att besluta om det utan att ens genomföra en trovärdig remissomgång, som Lagrådet har påpekat, är anmärkningsvärt. Vi – politiker som dagligen arbetar för att stärka förutsättningarna för den skånska utvecklingen – tillfrågades aldrig om hur vi såg på effekterna. Regeringens hafsverk äventyrar en hel gränsregion.

Hade regeringen frågat oss kunde vi till exempel ha tryckt på för att id-kontroller ska ske under färd. Då hade inverkan på det dagliga livet runt Sundet som vi känner det blivit minimal, men med maximal effekt. Bäst hade varit om transportörsansvaret och id-kontrollerna aldrig hade införts i en funktionell arbetsmarknadsregion. Alternativet att direktavvisa alla asylsökande som kommer från ett annat EU-land borde också ha prövats mer seriöst.

Det gränslösa Europa får inte vara en dröm reserverad för tider av världsfred. Den europeiska integrationen med transnationella regioner, som vår kring Öresund, är värd att skydda då den skapar förutsättningar för interaktion och innovativt företagande med frihet för mer interagerande människor emellan – oavsett var bostaden eller arbetsplatsen råkar vara belägen. De nationsgränser som skyddar i tider av oro, och som bäst upprätthålls mot länder vars värderingar vi inte fullt ut delar, är skadliga när de i stället klyver sammanvuxna och funktionella arbetsmarknadsregioner. Som vår.

Kostnaderna är både mänskliga och ekonomiska. Utöver de uppenbara hos trafikbolagen, den miljon om dagen som DSB beräknas få lägga ut eller de 15 miljoner kronor i månaden som Skånetrafiken tror sig förlora, handlar det om en samhällsekonomisk förlust av betydande storlek. Vi talar om miljardbelopp om begränsningarna för fri rörlighet blir kvar länge. Näringslivsföreträdare har påpekat att id-kontrollerna med sina fördröjningar och fördyrningar kan påverka attraktiviteten för både Sverige och Danmark som investeringsländer. Sedan bär det bara utför.

Skåne har Sveriges lägsta sysselsättningsgrad, trots relativt stark sysselsättningstillväxt. Arbetslösheten på 9,6 procent är högre nu än vad den var 2009, vilket var finanskrisens värsta år. Den kris som i sin tur var den värsta sedan 1930-talet. Denna paradoxala situation – hög arbetslöshet trots stark jobbtillväxt – visar att Skånes arbetsmarknad är tudelad. De sociala klyftorna är större i Skåne än i andra jämförbara län. Arbetsförmedlingens prognoser visade samtidigt, redan före panikbeslutet om id-kontroller, att tillväxten av arbetstillfällen i Skåne är lägre än i övriga storstadsregioner.

Detta manar till snar handling, inte minst för en fortsatt fördjupad integration av arbetsmarknaden i Öresundsregionen. Kostnaden för att göra tvärtom är en nationell angelägenhet. Regeringen måste ta sitt ansvar – för hela Sverige.

Carl Johan Sonesson (M), regionråd, Region Skåne
Lars-Ingvar Ljungman (M), förbundsordförande i Skåne
Pontus Lindberg (M), regionråd, Region Skåne
Torbjörn Tegnhammar (M), kommunalråd, Malmö
Christer Wallin (M), kommunalråd, Lund
Anna Palm (M), kommunalråd, Höör
Christian Sonesson (M), ordförande kommunstyrelsen, Staffanstorp
Linda Allansson-Wester (M), ordförande kommunstyrelsen, Svedala
Pia Almström (M), ordförande kommun­styrelsen, Kävlinge
Kristina Bendz (M), kommunalråd, Ystad
Anders Berngarn (M), ordförande kommun­styrelsen, Lomma
Ulf Bingsgård (M), kommunalråd, Trelleborg
Johan Bolinder (M), kommunalråd, Skurup
Kenneth Dådring (M), kommunalråd, Klippan
Kerstin Gustafsson (M), kommunalråd, Båstad
Robin Holmberg (M), kommunalråd, Ängelholm
Peter Johansson (M), kommunalråd, Kristianstad
Anders Johnson (M), kommunalråd, Simrishamn
Lars Johnson (M), kommunalråd, Burlöv
Ninnie Lindell (M), kommunalråd, Bjuv
Stefan Lundgren (M), ordförande kommun­styrelsen, Sjöbo
Pär Palmgren (M), kommunalråd, Hässleholm
Olof Röstin (M), kommunalråd, Svalöv
Henrik Wöhlecke (M), kommunalråd, Eslöv
Patric Åberg (M), ordförande kommunstyrelsen, Östra Göinge

Treklöverns förslag till budget för 2016

Treklövern ledareI dag (16/11) presenterade Treklövern (M, C och KD) sitt gemensamma förslag till budget för Ängelholms kommun för år 2016. Årets budget är Treklöverns andra i opposition och den enda budget som ligger på kommunfullmäktiges bord som förhandlats fram gemensamt av flera partier.

I budgetförslaget tar Treklövern sikter på att stärka Ängelholm inom en rad områden. Nedan följer ett axplock av våra förslag. Hela budgeten finns att ta del av HÄR.

Budget 2016:

  • Starkt resultat, 1 % av skatter och statsbidrag, dvs. ca 19,7 miljoner kronor.
  • Förslag till effektiviseringar av kommunala verksamheter
  • Över 3 miljoner kronor till underhåll av våra gemensamma tillgång (belysning, lekplatser, vinterväghållning, strandunderhåll)
  • Längre öppethållande av offentliga toaletter längs stränderna
  • Cirka 1,2 miljoner kronor till näringslivs- och destinationsutveckling
  • Aktivitet förebygger kvar i oförändrad form
  • Avslag till besparingsförslag avseende maten i skola och förskola samt tillskot av 500 000 kronor (totalt 1,5 mnkr mer än S-förslaget till skolmaten)
  • Införande av Ung omsorg och föräldrarådgivningscheck
  • Permanentande av trygghetsskapande vakter i centrum på helgkvällarna
  • Ny gång- och cykelväg över Rönneå vid Haradal från 2018

Skär inte brett i välfärden (NST 11/9)

Kommunens ekonomiska läge är bekymmersamt. Utvecklingen i omvärlden kombinerat med en god, men otillräcklig, befolkningsutveckling sätter Ängelholms kommuns ekonomi under hård press.

Situationen ska tas på stort allvar. Politik handlar om att våga prioritera och väga kostnader mot varandra i syfte att garantera mesta möjliga välfärd till lägsta kostnad för Ängelholms kommuninvånare.

Treklövern anser dock att S och EP:s försök att visa handlingskraft landar fel. De målar med alldeles för bred pensel och vill utreda vad konsekvenserna av att skära ned upp till fem procent i kommunens samtliga verksamheter skulle bli. Vi är säkra på att alla förstår vad konsekvenserna riskerar bli av en sådan nedskärning: färre händer i vården, större barngrupper i förskolan och sämre service på landsbygden.

Treklövern motsätter sig därför utredningen. Vi är övertygade om att den sprider stor oro i vår kommun – på skolor, på äldreboenden och i skötseln av allas våra gemensamma tillgångar. Den nya kommunledningen måste visa ledarskap i en ekonomiskt svår period, inte utreda sparbeting som slår brett mot välfärdens kärna.

Än mer anmärkningsvärd blir situationen när den ses i ljuset av att S och EP inför 2015 gjorde gemensam sak och höjde ängelholmarnas skatt med drygt 20 miljoner kronor. Istället för att stärka kommunens ekonomi satte de sprätt på pengarna och nu tycks nedskärningar vara den enda vägen.

Företrädare för kommunledningen vill ”sända en signal”. Det är vi övertygade om att de gör. Men det är fel signal. Ängelholm ska inte skära brett i välfärden. Genom en ansvarsfull ekonomisk politik byggd på fortsatt tillväxt med fler invånare och fler företag kan Ängelholm hamna på rätt köl igen.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Liss Böcker Sellgren (C)
gruppledare

Lennart Engström (KD)
gruppledare

Ett ovärdigt hattande (NST 8/6)

Vintern 2014 fattade kultur- och fritidsnämnden beslut i stor politisk enighet om ett konstverk i samband med firandet av Ängelholms 500-årsjubileum. Beslutet togs efter två års brett och seriöst arbete i nämnden. Endast S var emot.

Konstverket var tänkt att bli ett minnesmärke över Ängelholms historia och över märkesåret 2016. Något som skapade stolthet för Ängelholm och något att samla nuvarande och kommande generationer ängelholmare kring. Inriktningen var tydlig, men samtidigt öppen för konstnärlig frihet och kreativitet. Platsen var Tingstorget. Det konstnärliga intrycket var markbunden konst – tillgänglig för alla. Inriktningen var att fånga Ängelholms själ.

Så tog Socialdemokraterna makten i Ängelholms kommun. Då var det uppenbarligen viktigt att visa politisk makt och riva upp tidigare beslut. Detta trots en retorik som talade om samarbete och vikten av bred politisk förankring.

Platsen ansågs vara fel. Det konstnärliga uttrycket var fel. EP hävdade felaktigt att pengarna inte fanns i budgeten. Vad ville då S och EP ha istället? Vi fick inget svar.

Två månader senare återkommer styret med ett förslag som innebär samma plats, samma pengar, dock utan en tydlig önskan om vilket konstnärligt uttryck konstverket ska ha. Två månader av viktig tid för att förverkliga projektet har gått till spillo i en ren maktdemonstration. S och EP:s förslag blev till slut likvärdigt det tidigare, men mindre tydligt och med mindre utrymme för konstnärlig frihet.

S och EP:s hattande i frågan var alltså onödigt. Vi kan inte tolka det på annat sätt än att kortsiktiga segrar och viljan att tvunget få sin vilja igenom är viktigare än den breda politiska samsyn S talat så varmt om. Konstverket riskerar nu att antingen inte blir klart till jubileumsdagen 2016 eller i värsta fall blir ett hastverk.

Det är inte ett värdigt sätt att minnas Ängelholms historia.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Liss Böcker Sellgren (C)
gruppledare

Lennart Engström (KD)
gruppledare

En stark opposition för Ängelholms bästa (NST 23/5)

Treklövern ledareHösten 2014 bildade Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna tillsammans Treklövern. Idén är enkel: vi får mer politiskt inflytande och kan genomföra mer av den politik våra väljare röstat på om vi samarbetar. Det gäller särskilt i ett läge där politiken i Ängelholm präglas av ett oklart parlamentariskt läge och ett nytt styre som gjort icke-samarbete till politisk doktrin.

När vi nu ser tillbaka på de sju första månaderna med Treklövern kan det konstateras att denna idé var rätt. Genom att tillsammans diskutera, ge och ta, kompromissa och finna lösningar – grunderna i demokrati – har vi kunnat få igenom många av våra förslag och idéer.

Under vintern och våren har Treklövern till exempel skapat majoritet för att återuppta arbetet med det viktiga statsutvecklingsprojektet Stationsområdet. Vi har även fått igenom fyra konkreta förslag för bättre myndighetsutövning gentemot företag och enskilda ängelholmare samt en motion om ett giftfritt Ängelholm. Vi har kunnat stoppa dåligt genomarbetade ärenden med oklara konsekvenser och finansiering samt hindrat direkta inskränkningar av enskilda ängelholmares äganderätt.

Vi tänker dock inte nöja oss med det utan kommer arbeta vidare för Ängelholms bästa. I en demokrati behövs en aktiv opposition. Under mandatperioden kommer vi därför möta väljarna för att diskutera viktiga frågor av olika slag. I dag, lördag, finns Treklövern gemensamt på Stortorget för att prata äldrepolitik med ängelholmarna. Omsorg när den behövs och livskvalitet för äldre i bredare bemärkelse är viktiga frågor som engagerar många. Här står Ängelholms kommun inför en rad utmaningar. Välkommen att bidra med dina förslag, synpunkter och erfarenheter.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Liss Böcker Sellgren (C)
gruppledare

Lennart Engström (KD)
gruppledare

S måste göra om – och göra rätt (NST 9/2)

Den 17 november 2014 avskaffade Socialdemokraterna, Engelholmspartiet och Sverigedemokraterna vårdnadsbidraget i Ängelholms kommun med den kortfattade budgettexten: ”inga nya vårdnadsbidrag beviljas”. Då försvann möjligheten för familjerna att själva välja hur barnomsorgen för just deras familj ska se ut. Så enkelt gick det att kasta planering och livspussel över ända för många familjer i Ängelholm.

Utan utredning, utan konsekvensbeskrivning och utan tydliga direktiv till kommunens förvaltning (som tvingas genomföra beslutet) avskaffades vårdnadsbidraget. Det är tydligt att S är mer intresserade av en snabb ideologisk seger än att bry sig om att undersöka hur det drabbar de familjer som planerat början av sitt föräldraskap för att kunna vara hemma lite längre med sina barn.

Socialdemokraternas ordförande i välfärdsnämnden slår ifrån sig kritiken med argumentet att S gick till val på att avskaffa vårdnadsbidraget. Därmed menar S att nyblivna föräldrar förutsätts läsa igenom partiernas valprogram innan de bestämmer hur deras föräldraledighet ska se ut. Det tyder på en närmast arrogant övertro på hur stor roll politiken spelar och bör spela i människors liv.

Moderaterna har under de senaste veckorna varit i kontakt med flera föräldrar som är upprörda över hur detta ärende skötts från det nya S-styret. Det enda rimliga är att Socialdemokraterna gör om och gör rätt. Vi förstår att ni vill avskaffa vårdnadsbidraget av ideologiska skäl, men avveckla det åtminstone på ett sätt som gör att familjer och barn inte kommer i kläm.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Sven-Ingvar Borgquist (M)
2:e vice ordförande välfärdsnämnden

Varför far Lars Nyander (S) med osanning? (NST 27/1)

Svar till Lars Nyander (S) och Marianne Larsson angående ny bro till sjukhusområdet.

Kommunstyrelsens nye ordförande hävdar i ett insändarsvar den 11 januari att Socialdemokraterna ”hade ingen kännedom om denna bro förrän sent 2014”. Det är direkt felaktigt.

Både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige (Nyander var själv med och röstade om ärendet den 19 december 2011) har hanterat och fattat demokratiska beslut om avtalet mellan Hälsostaden och Ängelholms kommun gällande ny bro till sjukhusområdet. Den som vill läsa avtalet eller se beslutsgången kan hos kommunen begära ut handlingarna som finns i ärendet (diarienummer 2010/96). Att Lars Nyander (S) far med osanning om detta kan endast bero på två saker: antingen är han dåligt påläst eller så vill han medvetet misstänkliggöra och svartmåla den tidigare majoriteten.

Nyander (S) ondgör sig över avtalets utformning (eftersom han inte kostnadsfritt kan riva upp det). När två parter tecknar avtal skrivs villkor in som skyddar dem. För mig är det viktigt att kommunen är en trovärdig avtalspartner, oavsett vilka partier som styr och vilka beslut de fattar. Jag kommer att fortsätta hävda vikten av seriöst avtalsskrivande, även om jag inte håller med i eventuella beslut som (S) kan fatta som grund för avtalen.

Varför vill då Lars Nyander (S) misstänkliggöra och svartmåla? Antagligen beror det på att verkligheten håller på att hinna ikapp Socialdemokraterna. De lovade saker i valet de visste att de inte kunde hålla och nu måste de hitta någon att skylla på.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Medlemsbrev januari 2015

Robin_litenTill moderata medlemmar och sympatisörer i Ängelholms kommun

Valet i september och konsekvenser därav

Låt mig inledningsvis vara tydlig. Resultatet i kommunvalet den 14 september var mycket dåligt för Moderaterna i Ängelholm. Trots en organisatoriskt mycket väl genomförd valrörelse nådde vi i det här valet inte fram. Moderaterna backade med sju mandat i kommunfullmäktige och gick därmed från 20 platser till 13. Som en konsekvens av detta, och att ett av de tidigare allianspartierna bytte sida, tappade vi makten till en löst sammansatt vänsterkoalition med Socialdemokraterna som största parti. Denna koalition har gjort icke-samarbete till politisk idé och styrande ideologi i Ängelholms kommun. Effekterna av denna politik börjar redan märkas några få dagar in på den nya mandatperioden.

Att göra ett dåligt val får inte bara konsekvenser för möjligheterna att få genomslag för sina idéer och genomföra politik – det innebär också minskade ekonomiska marginaler för partiet. Kretsen har beslutat att i första hand prioritera vår mötesplats M-lokalen och vårt veckoliga lördagskafé. Hädanefter kommer därför information i första hand att sändas ut via e-post och andra digitala kanaler. Se därför till att meddela kansliet om du byter e-postadress.

Eftervalsanalysgruppens arbete

Med anledning av valet tillsatte kretsstyrelsen en eftervalsanalysgrupp under ledning av Hans Wallmark. Under hösten intervjuade gruppen personer som varit aktiva i valrörelsen för att skapa sig en bild kampanjen, budskapen och politikutvecklingsarbetet. Den färdiga rapporten finns att rekvirera från kansliet (angelholm@moderat.se).

Jag delar i stort sett samtliga slutsatser som eftervalsanalysgruppen landade i. Under de senaste fyra åren har Moderaterna i Ängelholm gått i otakt med väljarna. Vi har fattat beslut som vi ansett vara nödvändiga för kommunens utveckling, men samtidigt tappat förankringen hos många väljare – och därmed legitimiteten – för vår politik. Allra tydligast tog detta kanske sig i uttryck i hantering av frågan om en ny väg över Rönneå vid Pyttebron. Denna fråga var inte allena avgörande för valresultatet, men blev symbolfråga för väljarnas känsla av att Moderaterna och Alliansen inte lyssnade.

Trots en mycket väl genomförd valrörelse med många engagerade moderata medlemmar, kanske fler än någonsin tidigare, sattes agendan av andra. Våra förslag om bättre skola, tryggare kommun samt ordning och reda i kommunens ekonomi och styrning nådde inte igenom bruset av Pyttebroar och badhusdiskussioner. Vi har all anledning att vara självkritiska och lära av de misstag vi gjort, men samtidigt känna ödmjukhet inför de 25,29 procent, drygt 6700 personer, som röstade på Moderaterna. Vi behövs och våra väljare förväntar sig att vi håller den moderata fanan högt, även i opposition.

Fyra arbetsgrupper för en moderat nystart

Att förlora ett val är dock inte enbart av ondo. Det ger oss också chans att börja om och få en nystart med nya företrädare, förslag och idéer. Kretsstyrelsen har tillsatt fyra arbetsgrupper med deltagare från den nya fullmäktigegruppen. Uppgiften är att diskutera och lägga förslag för hur Moderaterna i Ängelholm ska utvecklas de kommande åren. Grupperna är som följer:

1. Politik (leds av undertecknad)
Hur ska den moderata politiken utformas på kort sikt, inför kommande val och kommande mandatperioder? Målet är att ha en slagkraftig oppositionspolitik samtidigt som vi behöver en politik för den kommande mandatperioden. Denna politik ska leda till maktskifte 2018 och behöver vara både trovärdig och offensiv. Gruppen ska utveckla formerna för politikutveckling och möjliggöra för alla medlemmar att delta.

2. Oppositionsrollen (leds av Elisabeth Sandberg Kullenberg)
Hur ska Moderaterna agera i rollen som ledande oppositionsparti och hur ska vi på bästa sätt få genomslag för vår politiska plattform. Här spelar Treklövern, det vill säga samarbetet mellan Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, en avgörande roll. Moderaterna ska vara en aktiv opposition med motioner, interpellationer och seriöst arbete i nämnder och beredningar. För detta behövs en väl uttänkt strategi och plan.

3. Kommunikation (leds av Anders Davidsson)
Gruppens uppdrag består i att utveckla Moderaternas kommunikativa arbete. Det handlar både om den externa kommunikationen med väljarna, men också om bättre möjligheter att synas i den lokala pressen. Vi behöver se över hur vi kampanjar samt vilken profil och framtoning Moderaterna i Ängelholm har.

4. Effektivt resursutnyttjande (leds av Tomas Fjellner)
Gruppen kommer att diskutera om Moderaterna använder tillgängliga resurser på bästa sätt. Det kan handla om föreningsstrukturen och om vi tar hand om befintliga och nya medlemmar på rätt sätt. Gruppens arbete är främst organisatoriskt och internt, men är samtidigt avgörande för att vi ska ha rätt förutsättningar att genomföra en lyckad valrörelse 2018.

Vägen framåt

De senaste månaderna har Moderaterna i Ängelholm sett en positiv medlemstillströmning. Det finns många som brinner för Moderaternas politik och som genom sitt medlemskap och engagemang vill bidra. Vägen framåt är inte enkel och för många av oss är oppositionsrollen ny. Jag är dock övertygad om att vi har idéerna och kraften att återkomma starkare och mer redo att ta ansvar för Ängelholms kommun efter 2018, tillsammans med våra kollegor i Treklövern. Jag vill passa på att rikta ett varmt tack till alla de medlemmar som deltagit i valrörelsen, som pratat moderat politik vid middagsbjudningarna och som på andra sätt bidragit till att drygt var fjärde ängelholmare röstade på oss den 14 september.

Under den kommande mandatperioden kommer Moderaterna som jag nämnt fortsätta genomföra politikutveckling med sikte på valet 2018. Jag vill bjuda in alla medlemmar att delta i detta arbete. Det kan handla om att delta i workshops (inbjudningar kommer längre fram), besöka vårt lördagskafé (som ska utökas med mer politiskt innehåll utöver den trevliga samvaron) eller skicka ett mail till mig med synpunkter eller idéer. Alla kan bidra med sina kunskaper och förslag.

Med önskan om ett gott 2015!

Robin Holmberg
gruppledare/oppositionsråd