Ge en gåva
Ge en gåva

Etikett: Hans Wallmark

Förberedelser i en osäker tid (HD/NST 10/7)

Posted on by Daniel Jönsson

Den tolv personer starka Försvarsberedningen har till regeringen överlämnat den försvarspolitiska rapporten Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid. Det finns en bred politisk samsyn att stärka försvaret ytterligare och beredningen presenterar konkreta förslag för att höja försvarets förmågor. Satsningarna uppgår till 27 miljarder kronor extra under nästa försvarsinriktningsperiod. De ökade resurserna ska bland annat användas till satsningar på personal, ny materiel och utökad övningsverksamhet.

Den försvarspolitiska rapporten utgör tillsammans med Försvarsberedningens säkerhetspolitiska analys viktiga underlag inför nästa försvarsbeslut våren 2015. Försvarsberedningen konstaterar i den säkerhetspolitiska bedömningen att ett enskilt väpnat militärt angrepp direkt mot Sverige fortsatt är osannolikt. Men den ryska aggressionen mot Ukraina har lett till en förändrad säkerhetsmiljö och risken för kriser, incidenter eller väpnade konflikter har ökat.

Försvaret av Sverige börjar i Sverige och det kräver professionella förband, samövade, tillgängliga med hög kvalité som är tillgängliga. Det enskilt viktigaste som utgör effekten av alla förslag beredningen föreslår är att öka krigsförbandens operativa förmåga och säkerställa den samlade operativa effekten hos Försvarsmakten.

Bland förmågehöjande förslag som Försvarsberedningen lägger fram ingår att personal och resurser ska tillföras för att öka övningsverksamhet. Övningar ska i ökad utsträckning genomföras i strategiskt viktiga områden som runt Östersjön. Försvarsberedningen föreslår att dagens grundläggande militära utbildning ska slås samman med befattningsutbildningen och utgöra en sammanhållen grundutbildning. Försvaret bör tillföras ytterligare mer kontinuerligt anställd personal.

Den materiella uppgraderingen och förnyelsen krävs för att höja försvarsförmågan. Utöka antalet nästa generation Jas Gripen från dagens beslutade 60 till 70 samt utrusta dem med fjärrstridsmedel, stärka ubåtsförmågan genom att öka antalet ubåtar från fyra till fem och anskaffa ett nytt medelräckviddigt luftvärn. Vi vill även utrusta hemvärnet med granatkastare och burna luftvärnsrobotar för att det kunna lösa mer kvalificerade uppgifter.

Sveriges försvarsförmåga stärks stegvis i takt med att alliansregeringens försvarsreform genomförs. Genom reformen får Sverige ett modernt och effektiv försvar som kan möta dagens och morgondagens utmaningar. Nu föreslår Försvarsberedningen i bred samsyn ytterligare åtgärder för att snabba på reformen och höja försvarets operativa förmåga. Så förbereder vi Sverige för en osäker tid.

Cecilia Widegren
Riksdagsledamot (M)
Försvarsberedningens ordförande

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Ledamot av Försvarsberedningen

EU har skapat unik mobilitet (NST 21/5)

Posted on by Daniel Jönsson

Sverige har två parlament – ett i Stockholm och ett i Bryssel. I år får vi svenskar välja ledamöter i båda. En rättighet som vi kan tycka vara självklar är något andra är beredda att kämpa för och offra sina liv för. Samma dag som vi får rösta i Sverige nu den 25 maj ska Ukrainas folk under hot från Ryssland utse en ny president.

Runt hälften av våra lagar kommer från eller påverkas av EU. Inte minst av den anledningen finns det också skäl att rösta i Europavalet. Det påverkar även oss i Ängelholm.

Sverige har all anledning att vara en tydlig röst. Vi har en stolt tradition av att stå upp för tolerans, mångfald, frihandel och mänskliga rättigheter. Så har vi gjort i FN och så gör vi även i EU. Hur främjas dessa värden genom att stå utanför eller vid sidan av?

Sverige är starkt beroende av omvärlden för vårt välstånd. I dag kommer motsvarande hälften av vår BNP via handel varav en avsevärd andel kommer från handel med just EU, inte minst våra nära grannar runt Östersjön och i Nordeuropa. Varje dag handlar vi med EU för 3,5 miljarder. Två månaders EU-handel motsvarar alltså hela vårt socialförsäkringssystem – pensioner, vab, sjuklön, föräldrapeng, arbetslöshetsförsäkring. Det är därför som frihandel är så viktigt för vårt välstånd och vår välfärd.

EU är också symbolen för europeisk fred och frihet. Tidigare ärkefiender är nu varandras bästa handelspartners. Krig mellan EU-medlemmar är lika otänkbart som krig mellan Sverige och Danmark – som vi tidigare utkämpat krig över 30 krig med. Och när friheten hyllas på Majdantorget i Kiev, Ukraina, samlas man under EU-flaggor.

Få ifrågasätter att vi kan bo, studera och arbeta var vi vill i Sverige. Möjligheten att flytta dit utbildning, jobb, familj och intressen finns är naturlig och fantastisk. Märkligt nog har vissa svårt att tänka detsamma när det gäller EU. Genom EU kan vi bo, studera och arbeta var vi vill inom EU:s 28 medlemsländer. Denna mobilitet är unik i världshistorien.

EU är världens största inhemska marknad, inte USA eller Kina. EU är världens mest framgångsrika fredsprojekt. EU har fått tidigare fiender att samarbeta för fred och frihet och har lyckats skapa stort välstånd. Men den framtida utvecklingen beror på politiska beslut. Dessa beslut fattas av politiker som väljs av medborgarna. Den möjligheten gäller det att använda den 25 maj.

Hans Wallmark (M)
riksdagsledamot Norra och Östra Skåne

Robin Holmberg (M)
kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm

SvD Brännpunkt 18/4

Posted on by Daniel Jönsson

Händelserna i Ukraina har förändrat Europa. Det går att tala om en tid före Rysslands illegala annektering av Krim och om en efter. Ett nytt säkerhetspolitiskt landskap kan skönjas. Det får självfallet betydelse för det svenska försvaret.

Sverige ska ha ett starkt försvar med hög beredskap och modern materiel som kan möta eventuella kriser och konflikter. Vi behöver en bred politisk uppgörelse om försvaret som håller över tid, med partier som är beredda att betala vad det kostar och axla det ansvar som krävs. Oroväckande är att Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill göra nedskärningar i miljardklassen. Hur ställer sig socialdemokraterna och Stefan Löfven till dessa krav givet utvecklingen i Ukraina?

De senaste åren har S tagit rygg på Alliansen och lagt sig på samma nivå på försvarsanslaget som regeringen. Detta trots ett högt tonläge i debatten. Peter Hultqvist (S) kallade det senaste tillskottet till försvaret för ”en puts i marginalen”. Det har dock inte följts av mer pengar!

I samband med att 2014-års budget behandlades lade MP neddragningsförslag på drygt sju miljarder de närmsta fyra åren och V vill minska med över tre miljarder de kommande tre åren. Miljöpartiet säger nej till nästa generations Jas Gripen och Vänsterpartiet vill skära ner på anslaget för signalspaning och riva upp det samarbete som finns med Natoländerna.

I samband med valet 2010 – då de rödgröna gick fram med ett gemensamt manifest – krävdes minskade försvarsanslag med två miljarder.

Sammantaget är detta bekymmersamt. I en tid när osäkerheten ökar är det viktigt att vi inte bara har en bred överenskommelse om innehållet i försvarspolitiken, vi måste också ha regeringsalternativ som är beredda att betala vad en höjd försvarsförmåga kostar. I dagsläget måste det konstateras att oppositionssidan saknar ett sådant alternativ. Istället är S, V och MP splittrade och saknar svar på vad man tycker gemensamt inom försvarspolitiken. Inget parti kan ensamt bilda regering och därför förtjänar väljarna svar från Stefan Löfven och socialdemokraterna på hur stora försvarsneddragningarna blir med en rödgrön regering.

Alliansregeringen har de senaste åren börjat tillföra mer resurser till försvaret, såväl när det gäller materiel som personal. Sammanlagt är det fråga om cirka 6,5 miljarder extra över en tioårsperiod. Det finns dessutom tydliga öppningar för att vi är beredda att skjuta till ytterligare medel, förutsatt att det går att ordna inom ramen för en ansvarsfull finansiering.

De flesta torde vara överens om att utvecklingen i Ukraina och i landets närområde visar hur viktigt det är att ha ett användbart försvar med hög beredskap. Det är de egenskaperna som är kärnan i alliansregeringens försvarsreform. Införandet av en frivillig personalförsörjning ger oss kompetenta soldater och sjömän i välövade förband som kan hållas samman över tid och kan användas för försvaret av Sverige, i vårt närområde och i internationella insatser. Överbefälhavare Sverker Göranson har den senaste tiden både på debattplats som i Ekots lördagsintervju understrukit vikten av att försvarsreformen fullföljs.

Det är ett viktigt vägval och en tyngdpunktsavvägning mellan kvalitet och kvantitet som måste göras. Det måste handla om förslag som ytterligare stärker försvarets operativa förmåga både på kort och lång sikt. Det kan exempelvis vara fråga om att här och nu förbättra incidentberedskapen och öka antalet flygtimmar. På längre sikt vill vi även utöka antalet nästa generations Jas Gripenplan till 70 stycken, stärka luftvärnet samt stärka vår ubåtsförmåga.

Räknar man samman detta är min bedömning att det kommer att krävas mer resurser än vad som hittills planerats. Vi måste vara beredda att finansiera detta i kommande försvarsbudgetar.

Det är en ny tid vi befinner oss i och det kräver att rätt konklusioner dras. Sverige behöver en bred uppgörelse kring försvaret med partier som också är beredda att ta det ekonomiska ansvar som behövs.

I dag kan tydliga skillnader i synen på pengar till försvaret märkas mellan S å ena sidan och V och MP å den andra. Kommer Stefan Löfven och socialdemokraterna kunna förlika sig med V och MP kring ett gemensamt alternativ ifråga om politik och finansiering inom ett av de viktigaste områdena för en regering: Sveriges försvar.

Hans Wallmark (M)
Försvarsutskottet, Försvarsberedningen

Samverkan för säkerhet (HD 14/4)

Posted on by Daniel Jönsson

Kustbevakningen genomför varje dag viktiga insatser längs Sveriges kuster. De senaste åren har nya uppgifter medfört att myndigheten förnyat sin flotta med flygplan, kombinationsfartyg och mindre patrullfartyg. Tack vare de nya fartygen har Kustbevakningen kunnat stärka sin kapacitet gällande miljöräddning och övervakning.

Nyligen har Kustbevakningen fattat beslut om att koncentrera sin verksamhet i Öresund till Malmö. Beslutet är inte politiskt utan har fattats av myndigheten. Bakgrunden är inte besparingar utan en ambition att använda resurser på effektivast möjliga sätt. Att Kustbevakningens fartyg kan tillbringa mer tid ute till havs spelar större roll för säkerheten än var de ligger i hamn.

Samtidigt vill vi understryka att med sitt geografiska läge utgör Öresund en nyckelpunkt. Det är positivt att Öresundsregionen växer, men det medför också att sjötrafiken ökar. Därför är det avgörande att Kustbevakningen också framöver har god förmåga att lösa sina uppgifter. Vi kommer såväl lokalt som nationellt fortsätta framföra detta budskap till Kustbevakningen.

Det är välkänt att myndigheten under flera år har dragits med ekonomiska utmaningar. En viktig orsak är att investeringsbeslut som fattades innan 2006 inte fullt ut tog höjd för ökade kostnader. Kustbevakningen och regeringen har påbörjat ett samlat arbete för att nå balans i ekonomin. Det arbetet fortsätter och regeringen avser återkomma i höstbudgeten gällande Kustbevakningen.

Ett steg på vägen är att Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Trafikverket och Försvarsmakten fått i uppdrag att samordna sina verksamheter exempelvis när det kommer till hamnar och kajplatser. Samhällets samlade resurser ska användas så effektivt som möjligt. En viktig del är möjligheterna till ökad samverkan.

Av allt att döma vill Socialdemokraterna i Helsingborg göra Kustbevakningen till en valfråga. Det är bra att myndighetens viktiga verksamhet fortsätter att belysas. Men det är samtidigt viktigt att så sker utifrån fakta. Det är därför märkligt att läsa till exempel Kent Härstedt (S) beskriva Socialdemokraternas politik på området som satsningar.

I själva verket mötte de rödgröna partierna så sent som 2010 väljarna med besparingar på Kustbevakningen på 35 miljoner – varje år. Det vore klädsamt om Kent Härstedt kunde beskriva för Helsingborgsborna hur de besparingar han själv gick till val på, hade gjort
Kustbevakningens nuvarande situation bättre. Vi noterar också att Socialdemokraterna under innevarande mandatperiod, trots åtskilliga möjligheter, inte valt att tillföra några extra medel i sin budgetmotion.

Vi välkomnar en fortsatt diskussion om Sveriges försvar och krisberedskap. Genom att värna arbetslinjen och föra en ansvarsfull ekonomisk politik, har Alliansen förmått att göra satsningar på statens kärnuppgifter. Såväl statsministern som försvarsministern har aviserat att Moderaterna ser framför sig ytterligare ekonomiska tillskott till försvaret. Precis som för fyra år sedan kommer Alliansen att möta väljarna med ett gemensamt och finansierat valmanifest.

På andra sidan finns ett rödgrönt regeringsalternativ där två av tre partier vill genomföra miljardbesparingar på försvaret. Vilka konsekvenser skulle det få för Kustbevakningen?

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)

Johan Forssell
Riksdagsledamot (M)

Kristianstadbladet 10/4

Posted on by Daniel Jönsson

Igår presenterades årets vårbudget med offensiva satsningar på infrastruktur och utbildning. För Skånes unga innebär det över 1 000 nya högskoleplatser och för skånsk infrastruktur elva olika satsningar på vägar och järnvägen.

Allianseregeringen lägger 255 nya högskoleplatser till Kristianstad. Totalt 1 029 nya högskoleplatser till Skåne. Flertalet av dessa handlar om olika former av lärarutbildningar, vilket understryker vårt fokus på skolans roll och betydelse.

Dessutom ökas kapaciteten på den skånska järnvägen via satsningar på Södra stambanan, kust till kustbanan, Skånebanan, Blekingekustbanan, Markarydsbanan samt Pågatågen i Nordost. För Skånes vägar innebär vårpropositionen bland annat E22-satsning genom färdigställande av sträckan Fjälkinge och Gualöv.

Allt är fullt finansierat – krona för krona. Vi tar ansvar medan oppositionens olika partier allt mer tycks lova allt till alla utan en tanke på finansiering eller stabilitet. De rödgrönas vidlyftighet innebär cirka 90 miljarder i ökade skatter – motsvarande en skatteökning på 10 000 per svensk och år. Vi i Alliansen väljer en annan väg, en väg som kantas av ansvarstagande.

Utan ordning och reda i statsfinanserna finns inga möjligheter till några satsningar alls. Detta inses lätt om vi jämför med länder i vår närhet. När andra tvingas skära ner, försämra och avstå kan vi i Sverige satsa, underhålla och bygga ut – fullt finansierat och utan att inteckna framtiden för våra unga.

Det är mycket märkligt att de rödgröna inte förstår betydelsen av finansiellt ansvar. Det går inte att ha lönehelg varje dag i månaden!

Utan ansvar – inga satsningar. Så enkelt är det.

Därmed inte sagt att vi är nöjda, tvärtom – det finns åtskilligt kvar att göra. Därför ber vi väljarna om fortsatt förtroende. Vårbudgeten lovar inte allt till alla, men det vi inom Alliansen har lovat det vi har hållit och vi kommer att fortsätta hålla det vi lovat. Arbets- och kunskapslinjen kommer fortsatt att vara det centrala för vår gemensamma politik!

Hans Wallmark (M)
Christer Nylander (FP)
Per-Ingvar Johnsson (C)
Tuve Skånberg (KD)

Riksdagsledamöter för Norra och Östra Skåne

Politik för fler jobb (HD/NST 2/4)

Posted on by Daniel Jönsson

Över 200 000 fler har sedan Alliansen vann valet 2006 ett jobb att gå till. Bara i Skåne län har 50 000 fler ett arbete. Det är inte en slump utan ett resultat av vår politik. Vi prioriterar att fler människor ska känna den trygghet, frihet och känsla av menig som ett jobb ger.

Ledande socialdemokratiska företrädare menar envist att jobben blivit fler för att Sveriges befolkning ökat. Vi ser nu runtom i Europa att detta inte stämmer. Nederländerna och Spanien har likt Sverige haft en befolkningstillväxt på drygt 400 000 personer sedan 2006. Men i Nederländerna har sysselsättningen ökat med endast 70 000 personer, och i Spanien har sysselsättningen minskat med närmare tre miljoner. I vårt grannland Danmark ökade befolkningen med 200 000, men trots detta minskade sysselsättningen med 130 000 personer mellan 2006 och 2013.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Att Socialdemokraterna tror att det räcker med en ökad befolkning för att få fler jobb visar att de inte förstått hur jobben växer fram.

Sveriges arbetsmarknad står sig i dag väl i jämförelse med de flesta andra länder. Trots krisen har Sverige lyckats bryta en lång trend med ett växande utanförskap och avsaknad av jobbtillväxt i privat sektor. Vi tillhör de länder i Europa som har högst sysselsättningsgrad och lägst långtidsarbetslöshet. Men det innebär inte att vi lutar oss tillbaka, vi fortsätter att lägga förslag för att jobben ska bli fler och komma fler till del.

I mitten av januari öppnades regeringen en helt ny väg in på arbetsmarknaden, YA-jobben, där unga får lära sig jobbet på jobbet. Till sommaren möjliggörr vi för äldre att skola om sig genom att höja åldern för studiestöd och vi förändrar arbetsgivaravgifterna för unga så att de sänks för den yngre åldersgrupp där det gör mest nytta. Vi gör också en bred översyn av Arbetsförmedlingen för att vässa insatserna och bättra matchningen.

Vårt mål är att alla som kan arbeta ska ha ett jobb att gå till. Till skillnad från Socialdemokraterna tror vi att det kräver ett målmedvetet arbete. Jobben växter inte till per automatik – bara med en ansvarsfull jobbpolitik.

Elisabeth Svantesson
Arbetsmarknadsminister (M)

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)

Fler jobb är utmaningen

Posted on by Daniel Jönsson

Jobben är vår viktigaste fråga. Det är jobben som lägger grund för allt vad vi vill göra med Sverige. När fler får jobb kan fler stå på egna ben, försörja sig själva och forma sina egna liv.

Genom att ta ansvar för ordning och reda i ekonomin har Sverige, som ett av få länder, kunnat stötta ekonomin genom snart sju år av kris och lågkonjunktur. Detta har gjort att vi har kunnat lägga grunden för att 200 000 fler personer arbetar i dag jämfört med när alliansregeringen tillträdde 2006. Samtidigt har vi kunnat styra undan från de flesta av krisens härjningar som nedskärningar och växande statsskuld, i stället är Sverige det enda EU-land vars statskuld väntas minska mellan 2006 och 2014.

När vi nu blickar framåt mot kommande mandatperiod väntas ekonomin gradvis förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin. Den ekonomiska politiken går därmed in i en ny fas där fokus flyttar från krisårens stimulanser – med långsiktigt riktiga skattesänkningar och utgiftsökningar – till att vi återigen ska bygga upp överskott i de offentliga finanserna. Det är viktigt att vi samlar ordentligt i ladorna under bättre tider, för att vi igen ska ha möjlighet att skydda och stötta ekonomin när nästa kris slår in över Sverige.

Det betyder i sin tur att alla reformer i närtid ska vara fullt finansierade, krona för krona, antingen genom utgiftsminskningar eller skattehöjningar. Vi föreslår dock inte några skattehöjningar på jobben, eftersom det skulle hota en stabil återhämtning och framväxten av nya jobb.

Att se till att jobben blir fler och kommer fler till del i en tid av växande global konkurrens är en av Sveriges viktigaste framtidsutmaningar. Vi vill därför fortsätta med reformer för mer kunskap, för bättre och tidigare stöd till elever och för att lärare och rektorer ska kunna göra ett ännu bättre jobb. Vi vill göra mer för att öka jobbchanserna för de människor som står längre bort från arbetsmarknaden. Vi vill också ytterligare stärka den svenska konkurrenskraften. I takt med att den internationella konkurrensen hårdnar, när allt fler länder träder in på världsmarknaden, är det viktigt att Sverige hänger med. Det är bara genom goda förutsättningar för utbildning, jobb, företagande, entreprenörskap och handel med omvärlden som Sverige kan fortsätta gå i rätt riktning.

Grunden för att vi har råd med de reformer som fortsätter att bygga Sverige starkt är att vi tar ansvar för ordning och reda i ekonomin. En bristande kontroll över de offentliga finanserna skulle slå som hårdast mot dem som behöver samhällets stöd allra mest. När vi nu möter ett skifte i ekonomin är det viktigt att vi fortsätter på den ansvarsfulla vägen. Vi ska säkerställa återhämtningen och gradvis vända de offentliga finanserna till balans och överskott.

Hans Wallmark (M)
Anette Åkesson (M)
Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Thomas Finnborg (M)
riksdagsledamöter från Nordvästskåne

Enström och Wallmark i Kvällsposten 3 februari

Posted on by Daniel Jönsson

Under de senaste månaderna har ett antal säkerhetspolitiska samtal ordnats landet runt. Det är bra. Idag måndag står Allmänna Försvarsföreningen och F10s Kamratförening värd för en försvarsdebatt i Ängelholm med inriktning på argumenten kring Sverige och Nato. Moderaterna kommer att företrädas av Hans Wallmark.

M arbetar för att stärka Sveriges försvar. Vi står mitt i en omfattande försvars-reform och Alliansen har nu två år i rad höjt försvarsanslaget. Vi fortsätter att ta ansvar och säkerställer att Sverige i fram-tiden har en stark försvarsförmåga. Vi är samtidigt ödmjuka inför uppgifterna.

Byggandet av försvarsförmåga innehåller många delar, men en betydande del handlar om att försvaret får möjlighet att öva mer. Regeringen har därför uppdragit åt Försvarsmakten att genomföra inledande mobiliseringsövningar och en större övning med förband från samtliga stridskrafter. Genom detta stärker vi ytterligare den nationella försvarsförmågan. Vi bygger också försvarsförmåga genom att öva tillsammans med andra. Sverige och Finland tar nu ytterligare steg i det fredstida samarbetet på försvarsområdet. Vi vill utöka samarbetet kring utbildning och övningar, förenkla utbytet och i vissa fall samordna användandet av våra militära resurser. Till exempel finns samarbetsmöjligheter på det marina området, där vi genom gemensamma övningar kan dra stor nytta av varandra.

En annan del i att bygga upp vår försvarsförmåga är att försvaret har bra materiel. Sedan 2006 har regeringen beslutat om uppgradering av befintlig materiel och tillförsel av ny materiel till försvaret, bland annat nästa generations JAS Gripen, nya Black Hawk-helikoptrar, uppgradering av stridsvagnar och stridsbåtar, anskaffning av splitterskyddade bandvagnar, nytt korträckviddigt luftvärnssystem och anskaffning av två nya ubåtar samt livstidsförlängning av två befintliga ubåtar av Gotlandsklass.

Förmåga byggs också med rätt avvägda resurser till Försvarsmakten. Alliansen har två år i rad höjt försvarsanslaget. Satsningarna innebär ett tillskott på cirka 6,5 miljarder under de kommande tio åren. Detta står i bjärt kontrast till oppositionspartierna. I senaste valet gick S – tillsammans med V och Mp – till val på att skära två miljarder på försvaret. S har nu att göra upp med V som vill skära 3,5 miljarder och MP som vill skära 7 miljarder på försvaret under de kommande åren. Till det kommer det senaste utspelet från S om nedskärningar på Sveriges största myndigheter. Försvarsmakten är Sveriges största myndighet – om man vill spara 10 miljarder på de största myndigheterna hur stora blir då nedskärningarna för de anställda i försvaret?

Försvarsmakten håller nu på att återta mycket av den nationella försvarsförmågan som gick förlorad då Socialdemokraterna avvecklade försvarsplaneringen och monterade ned krigsförbandsorganisationen i försvarsbesluten 2000 och 2004. Moderaterna har inlett arbetet med att stärka Sveriges försvar och vår försvarsförmåga. Det ser nästan ut som en tanke att kvällens debatt kommer att hållas på det tidigare flottiljområdet. För drygt tio år sedan var försvarspolitik nära på detsamma som förbandsnedläggningar. Det är enkelt uttryckt annorlunda nu.

Karin Enström
Försvarsminister (M)

Hans Wallmark
Riksdagsledamot, Försvarsutskottet (M)

De baltiska länderna bör i högre grad integreras, så blir samarbetet mer inflytelserikt och dynamiskt

Posted on by Daniel Jönsson

Med drastisk formulering i Berlingske Tidende om en dyr kaffeklubb har folketingsmedlemmen och tidigare ministern Karen Ellemann (Venstre) startat en viktig debatt om nordiskt samarbete.

Det finns anledning att skilja på spektakulär retorik och själva innehållet i Ellemanns debattinlägg.

Norden har en självklar särställning. Det finns en tydlig politisk önskan om att fördjupa samarbetet mellan de fem länderna och tre självstyrande områdena. Utöver delad historia och många gemensamma traditioner finns här ländernas viktigaste handelspartners. Det nordiska samarbetet utgår från en språklig gemenskap och vilar på ömsesidiga värderingar ifråga om demokrati, rättvisa och rättsstat. 2014 är det 200 år sedan något av de nordiska staterna befann sig i krig med varandra. Samarbetet spänner över de allra flesta samhällsområden och åtnjuter i allmänhet ett starkt stöd bland medborgarna.

Nordiska rådet har bidragit med mycket gott – passunionen och den gemensamma arbetsmarknaden är de främsta exemplen. Men utvecklingen måste fortsätta. Det finns behov av reformer för att vara fortsatt relevant. Självgodhet och bristande självinsikt är skadlig för alla organisationer, man måste våga se brister och problem för att kunna åtgärda dem. Karen Ellemann visar på flera problemområden som behöver hanteras för att både effektivisera och öka legitimiteten i det nordiska samarbetet.

Att ropa på en total nedläggning av dagens Nordiska råd är att slänga ut barnet med badvattnet. För även med dagens fel och brister så finns det i det formaliserade samarbetet en ordning och struktur som gagnar arbetet och som ger tillfällen till regelbundna möten, samtal och utbyten. Ytterst vilar allt på ett gemensamt traktat slutet mellan länderna, Helsingforsavtalet.

Men låt oss förändra och förbättra Nordiska rådets arbete. Även vi inser att formerna behöver uppdateras och moderniseras för att balansera uppgiften: att vara ett forum för idéer och samtal, och att leverera resultat.

Behovet av nordiskt samarbete har bytt karaktär då huvuddelen av de nordiska länderna numera är medlemmar i EU. Vidareutvecklingen av EU:s inre marknad är den viktigaste motorn för ett fördjupat nordiskt samarbete. Tillsammans utgör länderna också samlat världens tionde största ekonomi. Nordiska rådet är för närvarande illa utformat för att hantera denna förändrade situation.

Det finns av kostnads- och legitimitetsskäl starka skäl att se över budgeten för Nordiska rådet. Antalet representanter som ingår i Nordiska rådet bör kunna reduceras för att skapa effektivare mötesformer, tidsvinster och minskade omkostnader. Antalet mötestillfällen borde också kunna reduceras och till del ersättas av ett par bredare möten med ett så kallat Nordens politiska torg där ledande politiker – som partiledare, representanter för Europaparlamentet – och arbetsmarknadens parter kan delta.

Kan vi bli en arena, ett Nordens Almedalen eller Folkemøde?

De fem permanenta utskotten i Nordiska rådet bör läggas ned och ersättas av ett direkt parlamentariskt samarbete mellan relevanta utskott i de nordiska parlamenten. Det skulle stärka kompetensen och relevansen i det nordiska samarbetet. Avslutningsvis bör de baltiska länderna i högre grad integreras i Nordiska rådets arbete då det gör detta samarbete mer inflytelserikt och dynamiskt.

Idén om ett nordiskt samarbete är betydelsefull för att stärka de nordiska länderna i en global värld, men för att få bästa möjliga utfall behöver arbetsformer och organisation uppdateras för att möta dagens nordiska, europeiska och globala villkor. Se detta som konstruktiva förslag för att realisera de tankegångar Karen Ellemann har framfört.

Hans Wallmark

Michael Tetzschner

Norden – en spännande och framstående region (Expressen 31/10)

Posted on by Daniel Jönsson

Norden är en spännande och framstående region i en globaliserad värld. Helheten kan bli större än summan av de enskilda länderna. Det var tydligt under kulturfestivalen ”Nordic cool” – där nordisk konst, mat, design och scenkonst visades upp under en veckolång festival i Washington DC i våras. Norden fick en uppmärksamhet i den amerikanska huvudstadens kulturliv som inget av de enskilda länderna hade kunnat uppbåda på egen hand.

Norden behöver fortsätta att ta plats och visa upp sig som en kreativ tillväxtregion, i det hänseendet var tidskriften The Economist artiklar om fördelarna med den nordiska modellen ett välkommet inslag. Tillsammans har de nordiska länderna världens tionde största ekonomi, ett kreativt näringsliv och ett stimulerande kulturliv samt en välutbildad och språkkunnig befolkning. Vi behöver ta till vara på de möjligheter som Norden erbjuder men som de enskilda länderna inte kan utnyttja den fulla potentialen av.

Förhoppningsvis kan ytterligare några steg tas i den riktningen då Nordiska rådet nu genomför sin årliga session, denna gång i Oslo 29-31 oktober. Från och med årsskiftet övertar också Sverige ordförandeskapet under de kommande 12 månaderna.

Grunden för de nordiska ländernas styrka är att man kan agera gemensamt och att det finns en lång historia av förtroendefullt samarbete. Baserat på förtroende och en kulturell närhet kunde den nordiska passunionen införas under femtiotalet och förutsättningarna komma på plats för en gemensam nordisk arbetsmarknad. När människor får röra sig fritt och enkelt över gränserna, arbeta och lära känna varandra skapar man grogrunden för en stark gemenskap.

Sedan passunionen och den gemensamma arbetsmarknaden har de nordiska länderna arbetat med att riva gränshinder och underlätta för människor att flytta mellan länderna eller dags- och veckopendla över gränserna. Arbetet har skett fortlöpande och gett resultat när Norden allt oftare ses som en gemenskap av omvärlden. Det nordiska samarbetet har åstadkommit mycket gott men vi kan inte nöja oss med fornstora dagar. Blicken måste lyftas och se fram mot Nordens framtida funktion som gemenskap.

Erfarenheten från ”Nordic cool” visar en möjlig och intressant riktning. I den globala konkurrensen om kunskap, talang och kapital kan bilden av det kreativa och öppna Norden, utan gränser, fungera som en magnet som kompletterar och ger länderna ett mervärde och uppmärksamhet runt om i världen. Genom att fortsätta att stärka det nordiska samarbetet kan vi ta till vara på de värden som är uppbyggda i och med att Norden uppfattas som en kulturell, språklig och ekonomisk gemenskap. Det politiska arbetet i den nordiska gemenskapen bör sträva efter att göra gränserna så osynliga som möjligt för att utveckla det unika med Norden.

Design, IT, miljö- och energiteknik är alla framtidsområden där de enskilda nordiska länderna är framträdande. För att skapa förutsättningar för samarbeten och att ta till vara på en nordisk dynamik mellan olika kompetenser inom dessa områden behöver vi fortsätta att riva gränser och undanröja gränsproblem som kvarstår. Människor, kompetens och kreativitet måste kunna röra sig obehindrat över gränserna för att Norden ska utvecklas.

Cristina Husmark Pehrsson
Nordisk samarbetsminister 2006-10
Vice ordförande svenska delegationen Nordiska rådet 2010-13
Hans Wallmark
Vice ordförande svenska delegationen Nordiska rådet 2013-