Wallmark i Kvällsposten (21/3)

När jag i olika sammanhang den senaste tiden berättat att Socialdemokraterna i Sverige lagt ned tid och pengar på att varumärkesskydda begreppet ”den nordiska modellen” har en återkommande kommentar varit: Du skämtar?

Det är på riktigt. Under en tid har dokument och argument växlats mellan S och Patent- och Registreringsverket (PRV). Och för en tid sedan kunde från socialdemokratiskt håll med viss stolthet proklameras att uttrycket nu kontrolleras.

Fler reagerar. För någon dag sedan hade Washington Post på andra sidan Atlanten en artikel där reportern förundrat återgav den diskussion som förts. Både Nordiska rådet som Nordiska ministerrådet – alltså både den parlamentariska delen som samarbetsorganet regeringarna emellan – har lämnat in en formell protest till PRV.

Den isländske generalsekreteraren Halldór Ásgrimsson och råds­direktören Jan-Erik Enestam från Finland anför bland annat: ”Vidare framgår det av kontakten med PRV att om någon annan än varumärkesinnehavaren bedriver verksamhet med samma tjänster och kallar det för den nordiska modellen så kan varumärkesinnehavaren hävda att detta utgör ett varumärkesintrång. Om det då uppstår en tvist som inte kan lösas mellan parterna, är det till allmän domstol man kan vända sig för att lösa tvisten.”

Från nordiskt håll framhävs att gör man en allmän sökning på de hemsidor som finns så har Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet gett ut 171 publikationer där begreppet används och på den gemensamma hemsidan finns det med i 174 sammanhang exklusive nyheter där siffran är 265.

Det vore både klokt och klädsamt om Socialdemokraterna snabbt erkände hur fel partiet hamnat i den här frågan.

Den nordiska modellen är ju något som vuxit fram genom många decennier, som formats av politiska krafter och regeringar med olika ideologiska förtecken. Även om Sverige under lång tid från 1940- till 80-talet dominerades av socialdemokratin har ju detsamma inte gällt våra grannländer. Omfattande välfärdsambitioner utmärker hela Norden men där formerna och utförandet tar sig olika uttryck.

Ytterst vilar de nordiska välfärdssamhällena på ett fundament av värderingar. Bondesamhällena före industrialismen präglades av samarbete för att klara sådd och skördar och det fanns en viktig känsla av tillit som utgjort ett sammanhållande kitt in i vår tid. Att tänka på Norden utan att också peka på bildningstraditionen, nykterhetsrörelserna och 1800-talets frikyrklighet är inte bara att i partipolitisk nit göra det enkelt för sig utan innebär att viktiga historiska händelser snittas bort.

Från Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets kontor i Köpenhamn sägs: ”Det förefaller därför såväl praktiskt orimligt som principiellt fel att rättsligt skydda en beteckning som redan används i en betydligt bredare kontext än inom ett enskilt land eller inom en partipolitisk kontext.”

Det vore långt bättre med en svensk socialdemokrati som talar politik i stället för varumärkesskydd av enskilda begrepp!

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M) Ängelholm och ledamot av Nordiska rådet.

Hans Wallmark i SvD Brännpunkt

Uttrycket den nordiska modellen är numer varumärkesskyddat. Socialdemokraterna i Sverige har lagt ned tid och pengar på att få Patent- och Registreringsverket att bevilja detta. Så har nu skett. Ingen annan har rätt att använda det i sin markandsföring.

Åtgärden anses nog vara finurlig. I själva verket utgör den en allvarlig belastning. I olika politiska sammanhang, inte minst i Nordiska rådet, används beskrivningen den nordiska modellen för att peka på likheter mellan länderna och de omfattande välfärdssamhällen som formats under decennierna. Det finns olikheter och skillnader både i utformning och omfattning men Norden är speciellt jämfört med hur det ser ut på många andra håll i världen. I grunden handlar det inte endast om hur själva politiken formats i sina enskilda detaljer utan också en anda och ett förhållningssätt som handlar om samarbete, folkbildning, humanism och tillit. Det är knappast tillfälligheter som gör de nordiska länderna till stabila demokratier och rättsstater med låg grad av korruption.

Socialdemokraterna har genom sitt varumärkesskydd omöjliggjort användandet av den nordiska modellen som beskrivning av en sådan utveckling. Det försvårar kraftigt ett meningsfullt åsiktsutbyte. Politiska meningsmotståndare kommer nogsamt att undvika denna term dels för att inte behöva utstå repressalier vid användande av varumärkesskyddat begrepp och dels för att inte medverka till att sprida någon skev socialdemokratisk självbild.

Pikant är att varumärkesskyddet kommer samtidigt som partiet tillsammans med nordiska systerorganisationer vill medverka till ett forskningsprojekt som handlar om den nordiska modellen till 2030. Hur kan något som är kontrollerat och skyddat vara föremål för fri forskning? Den akademiska granskningen och prövningen innebär just ifrågasättande och att olika teser bryts mot varandra. Det blir svårt då socialdemokraterna redan definierat allt med hjälp av Patent- och Registreringsverket.

Även i politiska sammanhang runt Östersjön finns en vilja att från socialdemokratiskt håll tala om den nordiska modellen. Just det samtalet lär nu ha förvandlats från en dialog till en monolog. Socialdemokraterna vill i bästa fall se detta som någon slags omtanke. Den är dock missriktad och bygger på en farlig rädsla att själv bli ifrågasatt och skärskådad. Ifall partiet varit säker på att modellen är just exklusivt socialdemokratisk hade ju aldrig någon PRV-ansökan behövt göras. Det är den gnagande osäkerheten och tvivlet som motiverar ett varumärkesskydd.

För egen del är jag övertygad om att det även i fortsättningen kommer att föras ett intressant nordiskt samtal om välfärdssamhället, om det arbete och de idéer som format våra länders framgångsrika utveckling från fattiga bondestater under 1800-talet till dagens moderna framåtblickade industri- och tjänsteproducerande nationer. Socialdemokraterna får väl bita sig fast vid sitt begrepp så koncentrerar vi andra uppmärksamheten på själva innehållet.

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Ledamot av Nordiska rådet

Rikard Nilsson och Hans Wallmark i KvP 21 december

Se restaurangbranschen! I samband med förslaget om sänkt moms har mängder med märkliga argument och åsikter förekommit i debatten. Det har sagts konstiga saker. Värst var kanske Håkan Juholts (S) nedsättande uttalande om McDonaldsbidrag.

Vad handlar momssänkningen om? På ett plan: När man äter en kycklingsallad på macken betalas 12 procent i moms, så fort maten serveras framför en gäst sittande på en restaurangstol är det 25 procent!

Vilken styvmoderlig behandling restaurangerna har fått genomlida i alla år! Det har tagit lång tid för förbättringar. Nu kommer äntligen momssänkningen.

Låt oss ta ett exempel: Ett företag ställer ut på en mässa, besätter sin monter med personal och utrustning. De anställda bor på hotell. Låt oss säga att man lägger en halv miljon kronor i allt som har med mässan att göra. Allt är avdragsgillt Så fort någon i personalen går ut i mässgången och drar in en kund i montern för att visa hur bra produkter de har, händer nått! Wow vilka fina produkter ni har, säger kunden. Och personalen i montern säger, låt oss träffas i kväll över en middag och diskutera upplägget för affären. I samma ögonblick som de kommer in i restaurangen så ändras förutsättningarna och företaget får helt plötsligt bara dra av 90 kronor per person. Är inte det att diskriminera en hel bransch! Och så nu kritiken mot den sänkta momsen!

Det är dags att se att restaurangnäringen är en viktig del i Sveriges utveckling! Olika tävlingar visar att vi är världsmästare på mat, europeiska mästare i matlagning, nordiska mästare i matlagning och svenska mästare i matlagning. Årets Kock i snart 30 år har varit stilbildande världen över när det gäller gastronomi och att ligga i framkant!

Det finns behov av fler reformer. Full avdragsrätt för företagen när de gör affärer med kunder! Blir förutsättningarna bättre för branschen så minskar den svarta del som finns! Är det rimligt att en bransch ska acceptera ett snitt på tre procent i lönsamhet? Alla restauranger och hotell ligger inte heller i de stora städerna, det gör satsning på mat och gastronomi till en viktig fråga för landsbygdsutveckling.

Sveriges restauranger och svensk mat har internationell lyskraft. Det skänker uppmärksamhet till vårt land.

Tänk tanken på att alla landets restauranger håller stängt en vecka eller två? Ingen Toast Skagen, Håkan Juholt! Och inga jobb till alla de ungdomar som tjänar egna pengar och är stolta över sitt jobb när de serverar hamburgare!

Rikard Nilsson
Kock

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)

Vi tar gemensamt ansvar

Alliansen har tagit initiativ till breda långsiktiga överenskommelser med Socialdemokraterna och Miljöpartiet inom försvars- och säkerhetspolitiken. Den senaste är om kommande ledarskap för den nordiska stridsgruppen till EUs förfogande, Nordic Battle group (NBG).

Tidigare i år hade Sverige huvudansvaret för NBG 11 i samverkan med Estland, Finland, Irland och Norge. Att bygga upp och etablera en kapacitet som EUs militära snabbinsatsförmåga är viktigt och kräver långsiktigt engagemang. Alliansregeringen har beslutat tillsammans med S och MP att Sverige nu fortsatt ska ta internationellt solidariskt ansvar genom ledarskap för kommande stridsgrupper tidigast år 2015.

Behovet av en militär EU-styrka som med mycket kort varsel kan ingripa i händelse av en uppblossande kris blev särskilt tydligt under krigen på Balkan på 1990-talet. I ljuset av massakern i Srebrenica och kriget i Kosovo påbörjades ett arbete med att utveckla en sådan förmåga.

Reformeringen av försvaret och införandet av en ny insatsorganisation 2014 skapar möjligheter för Försvarsmakten att i framtiden bidra till internationella insatser med redan befintliga förband istället för som tidigare med temporära lösningar. Detta gör svensk medverkan i och ansvar för den nordiska stridsgruppen 2015 mindre resurskrävande än tidigare.

NBG är en viktig komponent i arbetet med att utveckla det nordiska militära samarbetet. Det har gett våra förband en ökad förmåga att samverka med andra och varit en katalysator för att hitta samordningsvinster i övning, utbildning och materielfrågor. Vid Försvarsutskottets besök i Lettland och Litauen framgick dessutom tydligt även dessa båda länders vilja att delta i en nordisk stridsgrupp.

Det har hävdats att EUs stridsgrupper hittills inte satts in i någon operation. För svensk del har däremot NBG på ett konkret sätt visast sig mycket värdefull i samband med internationella insatser. Delar av den välutbildade personal som stått i beredskap i NBG 08 kom att utgöra kärnan i de svenska förbanden i Kosovo (KFOR) och i Afghanistan (ISAF). Vid de utomordentligt snabba beslut som gällde för den svenska insatsen i Libyen 2011 utnyttjades det JAS 39 Gripenförband som då stod i beredskap i NBG 11. Därmed kunde förbandet vara på plats i operationsområdet mindre än 24 timmar efter det att riksdagen gett sitt godkännande.

Genom utvecklingen av snabbinsatsstyrkor har EU fått muskler att backa upp sina ”mjuka” säkerhetspolitiska verktyg. Förhoppningen är givetvis att förmågan aldrig ska behöva användas och i vissa fall kanske dess blotta existens kan vara tillräckligt avskräckande.

Det är bra med breda överenskommelser. Tillsammans med S och MP har också fattats beslut om förlängning av insatserna i Afghanistan och Kosovo. Vi tar gemensamt ansvar. Det är en tydlig signal utåt och en markering av enighet gentemot de soldater som på bästa sätt tjänar nationens intressen.

Cecilia Widegren
Riksdagsledamot, Skaraborg (M)
Vice ordförande Försvarsutskottet tillika Alliansgruppledare

Hans Wallmark
Riksdagsledamot, Norra och Östra Skåne (M)
Ledamot Försvarsutskottet

Alla jobb är viktiga

DEBATT HD/NST 22/11.

I en debattartikel 31 oktober hävdar tre socialdemokrater att moderaternas politik går ut på att endast sänka skatten. Det är en rätt endimensionell analys. Därmed missas också att många tack vare skattelättnader idag har ett jobb att gå till. Socialdemokraterna tycks å andra sidan vilja att Sverige ska ha en skattebetalarelit, en grupp som betalar väldigt mycket skatt. Problemet är att det drabbar låg- och medelinkomsttagare!

Det är väldigt farligt att som nu görs från S-håll antyda att det finns fina och fula jobb. Sänkt restaurangmoms har av partiledaren Håkan Juholt föraktfullt beskrivits som McDonaldsbidrag. Det är nog inte så många av Sveriges arbetslösa ungdomar som gör en sådan kategorisering. Däremot lär åtskilliga av dessa tycka att det är bra då restaurangbranschen, med runt 20 000 arbetsgivare, ges förbättrade villkor. Med höga kvalitetskrav och höga kostnader är detta en näring som under lång tid haft små marginaler. Alliansen ser potentialen att skapa ännu fler jobb i en bransch där 58 procent av de anställda är mellan 18 och 34 år. S däremot önskar höja arbetsgivaravgifterna för unga samtidigt som partiet motsätter sig momssänkningen.

Socialdemokraterna vill dubblera arbetsgivaravgifterna för ungdomar eftersom den sänkning som Alliansen gjorde påstås sakna effekt. Den önskade höjningen kostar Sveriges arbetsgivare 17 miljarder. Och det drabbar alla privata som offentliga. Alldeles oavsett om den under 26 jobbar i butik, på bensinmack, inom vård och omsorg eller som soldat. En sådan höjning lär inte vara utan effekter!

Satsningar på infrastruktur är viktiga för att samhället ska fungera. Återigen är det intressant att se hur Socialdemokraterna föredrar att tala om sina miljoner till nya projekt men döljer sina miljarder i ökade kostnader.

Därtill menar S att deras satsning på 58 000 utbildningsplatser är jobbskapande. Socialdemokraterna glömmer förstås gärna Kunskapslyftet som under 1990-talet var en dyr maskering av arbetslöshet och utanförskap. När Kunskapslyftet 2.0 föreslås från S satsar alliansen istället på kvalitet i skolan och inte minst på lärarutbildningarna.

Men det är bra att skillnaderna är tydliga mellan vad det största oppositionspartiet tycker och föreslår och alliansregeringen.

Hans Wallmark (M)
riksdagsledamot, Ängelholm

Robin Holmberg (M)
fullmäktigeledamot, Ängelholm

 

Om ÖStersjösamarbete i KvP

För en tid sedan hölls Nordiska rådets session i Köpenhamn. Med regeringschefer, statsråd och parlamentariker på plats hyllades det nordiska samarbetet i alla tonarter. Och det finns mycket som förenar! På många sätt har näringslivet varit stigfinnare i och med bildandet av koncerner som täcker flera länder, exempelvis inom banksektorn eller livsmedelsindustrin. För Sverige, Danmark, Finland och Norge utgör Norden den viktigaste hemmamarknaden.

 

Politiskt sker i dag också en stor samverkan inom utrikes- och försvarsområdet. Nordiska rådet beslöt vid mötet i Köpenhamn att i än större utsträckning prioritera detta. Redan för någon månad sedan kunde utrikesministrarna underteckna en överenskommelse i Helsingfors som innebär fördjupat samarbete ifråga om diplomatisk närvaro utomlands. Därmed uppfylldes en tanke som enskilda riksdagsmän framfört. Ett viktigt steg togs, och en tydlig markering gjordes, i och med att även de tre baltiska republikerna inkluderades.

 

När Finlands socialdemokratiske utrikesminister Erkki Tuomioja beskriver det internationella arbetet tillsammans eller hans svenska borgerliga kollega Carl Bildt redogör för försvarsläget sker det inte bara över lands- utan också partigränserna! Det nordiskt-baltiska betonas. Vi finns tillsammans i Afghanistan för att möjliggöra en ordnad övergång till egna myndigheter som kan säkra befolkningens vardag och ge alla, kvinnor som män, rätten att få utbildning eller sjukvårdshjälp. Flyginsatser med plan från Sverige, Danmark och Norge, utförande olika uppgifter, bidrog till att upprätthålla FNs resolutioner och skydda civilbefolkningen mot Khadaffi-regimens övergrepp i Libyen.

 

Tuomioja lyfte fram den nordiska solidaritetsförklaringen ”som bekräftar den politiska solidaritet och samhörighet som råder i Norden och som utgår från ett brett säkerhetsbegrepp.” Bildt lyfte fram samverkan ifråga om militär utbildning, träning och materielinköp. Till det adderades den nordiska stridsgrupp under svensk ledning som bildats både 2008 och nu 2011 att ställas till EUs förfogande. Här har andra länder också deltagit och delar av den personal och de plan som tränats för uppgifterna användas framgångsrikt i Libyenuppdraget.

 

För några månader sedan besökte delar av riksdagens försvarsutskott Lettland och Litauen. På plats framfördes önskemål om att få delta i en nordisk stridsgrupp med Sverige som ansvarig nation. Det uppgavs vara ett naturligt steg att ta i samband med att trupp hämtades hem från Afghanistan. I Tallinn, Riga och Vilnius påminns ofta i olika sammanhang om Sveriges särskilda ansvar som Östersjönation. Ta det, lyder uppmaningen. Till skillnad från många andra länder har inga snabba inbromsningar skett eller dramatiska nedskärningar genomförts i den svenska försvarsbudgeten.

 

När det nordiska samarbetet betonas och Östersjögrannar önskar se Sverige i en tydligare roll är det märkligt att mötas av socialdemokraternas nuvarande inställning att vårt land inte ska vara ramnation för en ny nordisk stridsgrupp. Möjligtvis kan vi ducka och krypa ihop och delta ifall någon annan leder och styr.

 

Ännu märkligare blir det då utvecklandet av en nordisk stridsgrupp inleddes under den dåvarande S-regeringen. Även i senare sammanhang har både det nordiska som det baltiska samarbetet framhävts som något viktigt. Det finns alltid anledning att fylla orden med innehåll.

Ytterst handlar det både om hur Sverige ser på Östersjö- och Nordensamarbete som vår självbild. Är vår uppgift att ta ansvar eller undvika det?

 

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M), Försvarsutskottet
Ledamot av Nordiska rådet

 

 

Jobben viktigaste frågan

De flesta partier torde vara överens om att den viktigaste politiska utmaningen är jobben. Vi ser förvisso ett Sverige som rör sig i rätt riktning. Allt fler går varje morgon till ett arbete och allt fler kan leva på sin egen lön. Detta trots en svår global finanskris.

DEBATT. Alliansen har visat att den genom en tydlig och stabil ekonomisk politik och ansvarstagande kan skapa förutsättningar för bra välfärd även när andra länder har det svårt. Skattesänkningarna har varit till fördel både för pensionärer som för dem som yrkesarbetar.

Till det kommer direkta satsningar för att underlätta för fler att få jobb. Arbetslinjen hyllas. Sänkningarna av arbetsgivaravgifterna för dem under 26 har skapat möjligheter för unga. Nu gäller det att gå vidare därför att det finns anledning att oroas för ökad arbetslöshet inte minst med tanke på att den svenska exportbranschen kan drabbas negativt av den internationella nedgången. Sänkningen av restaurangmomsen är en naturlig fortsättning på jobbpolitiken. Genomgående är att många företagare talar om att priserna kan komma att sänkas. Det leder till ökad efterfrågan och därmed att dagens jobb kan säkras och fler nyanställas. Och för de unga är det mycket viktigt med ett första jobb för det gör det enklare att sedan söka ett andra och ett tredje.

Det är svårt att förstå Socialdemokraternas förslag om att dubblera arbetsgivaravgiften för unga. Totalt handlar det om skattehöjningar på 16 miljarder. Hur kommer detta att leda till fler jobb? Dessutom säger S nej till den sänkta restaurangmomsen. Till det kommer att det föraktfullt talas om McDonaldsbidrag. Det finns inte fina eller fula jobb! Alla behövs. För den enskilda som resten av samhället är det lika bra att få sin lön från McDonalds som Ica, Coop eller för den delen ABF.

Ansvarstagande politik för jobb för unga står i stark kontrast till den skuggbudget Håkan Juholt och Tommy Waidelich presenterat. Med precision riktas udden mot unga som redan jobbar eller är på väg in på arbetsmarknaden.

Hur blir det fler jobb genom att göra det dyrare att anställa?

Hans Wallmark (M)
riksdagsledamot; Ängelholm

Robin Holmberg (M)
MUF, fullmäktigeledamot, Ängelholm

Pressmeddelande 14 oktober

Hans Wallmark diskuterar ungdomsjobb på McDonalds

Idag besökte riksdagsledamoten Hans Wallmark (m) McDonalds i Ängelholm för att tala om ungdomsjobb med franchisetagaren Christine Richter. 

 

  • McDonalds är en stor och viktig arbetsgivare och det är mycket givande att träffa företrädare från restaurangerna. Christine Richter har fem restauranger i Skåne med 300 anställda och en övervägande del av dem är ungdomar. För några år sedan halverade Alliansen arbetsgivareavgiften för ungdomar och nu ligger det ett förslag hos riksdagen att halvera restaurangmomsen. Dessa åtgärder skapar ännu bättre förutsättningar för unga att få jobb, säger Hans Wallmark.

 

  • För mig är alla jobb viktiga, det finns inga fula eller fina jobb. De kommande åren ser ut att bli tuffa pga. skuldkrisen i Europa. Då är det extremt viktigt med bra förutsättningar att skapa jobb och behålla de befintliga. Christine Richter är bra exempel för Sveriges företagare. Hon började i kassan på McDonalds och äger idag fem restauranger. Sverige behöver fler som henne, avslutar Hans Wallmark

 

För mer information:

 

Hans Wallmark

070 – 695 41 00

Hans.wallmark@riksdagen.se

Pressmeddelande 4 oktober

Hans Wallmark (M) gratulerar Henrik Dam Kristensen (S) till att ha blivit ny transportminister i Danmark.

– Regeringsskiftet i Danmark har nu formellt skett i och med att statsminister Helle Thorning-Schmidt presenterat sin ministär. Politiskt beklagar jag att bra borgerliga företrädare fått dra sig tillbaka samtidigt som jag personligen är glad över att Henrik Dam Kristensen (S) utnämnts till ny transportminister, säger Hans Wallmark (M) i en kommentar.

– Jag känner Henrik Dam Kristensen väl sedan många år i Nordiska rådet. Vi har tidigare suttit i samma utskott och han har det senaste året varit president i Nordiska rådet. Bakom sig har han en lång karriär som partisekreterare, europaparlamentariker och minister i tidigare regeringar.

– Henrik Dam Kristensen är stor vän av Norden och förstår integrationens betydelse. Jag hoppas att det ska påverka hans kommande gärning som transportminister. Tidigare har vi tillsammans arbetat för ökad öppenhet och rörlighet bland annat i Öresundsregionen. Det ska bli ett sant nöje att följa upp tidigare gemensamma förslag med frågor till Henrik Dam Kristensen som transportminister och företrädare för den danska regeringen.

För mer information
Hans Wallmark, riksdagsledamot (M) och ledamot av Nordiska rådet
070-695 41 00

DN Debatt onsdag 21 september

Det är en betydande insats och god forskargärning som ligger bakom Birgitta Almgrens senaste bok och rön om östtyska säkerhetstjänsten Stasis verksamheter i Sverige. Tack vare en dom i Regeringsrätten har hon fått tillgång till hemligstämplat material. Om än med starka restriktioner som innebär att utpekade personer inte fått kontaktas och att hennes anteckningar från arkivstudierna måste förstöras. Vi har ju tidigare på DN Debatt stöttat hennes arbete och uppmanat att använda alla lagliga möjligheter för att få tillgång till väsentliga handlingar.

Det finns all anledning att fortsätta det offentliga samtalet med detta gedigna material som grund. Dels kan det vara rimligt för fler forskare och journalister att pröva den rättsliga vägen för att få tillgång till hemligstämplade uppgifter. Och dels finns det anledning att från regeringens sida politiskt pröva ökad öppenhet.

Säkerhetspolisen har som kommentar till Birgitta Almgren sagt att de 50-tal personer som misstänkts ha sprungit Stasis ärenden i Sverige inte gjort sig skyldiga till något som skadat nationens intressen. Däremot kan dessa uppgiftslämnare exempelvis ha lämnat information som sedan resulterat i att oppositionella i Östtyskland fått problem, fängslats eller utsatts för tortyr. Nog är det en intressant aspekt av vår nutidshistoria! DDR-diktauren befinner sig endast drygt 20 år tillbaka i tiden.

Det kanske inte är brottslighet i Säpos mening men det går inte att komma förbi att det finns en moralisk-politisk dimension. Till det kommer också att möjlighet bör ges för utpekade som fortfarande lever att rentvå sitt namn eller ifall man varit Stasis svenska springpojkar försöka förklara sitt agerande.

Birgitta Almgren har inte varit med om att avsluta något med sina undersökningar utan snarare påbörjat en viktig granskning!

Hans Wallmark (M)
Carl B Hamilton (FP)
Mats Johansson (M)
Riksdagsledamöter