Ge en gåva
Ge en gåva

Etikett: Robin Holmberg

8 moderater: Hela Sverige behöver flyget

Posted on by Robin Holmberg

Sverige är till ytan Europas femte största land. Vår gemensamma välfärd och tillväxt bygger på att vi har fungerande kommunikationer, internationell tillgänglighet och en flyginfrastruktur som binder samman hela landet och skapar en gemensam arbetsmarknad.

Sverige behöver helt enkelt flyget för att klara sammanhållningen och tillväxten.

Även i en alltmer digitaliserad tid kommer mänskliga möten fortfarande vara avgörande. I en internationell jämförelse har Sverige relativt många huvudkontor och stora företag. Men för att dessa företag ska klara av att konkurrera på en global marknad är goda internationella och nationella flygförbindelser avgörande. Arlanda och Bromma är därför två viktiga flygplatser för utvecklingen i hela Sverige.

Tyvärr har den socialdemokratiska regeringen försökt att avveckla, i stället för att utveckla, flyget i Sverige. Det har varit åtta förlorade år för svenskt flyg där Arlanda flygplats har tappat linjer och i attraktionskraft samtidigt som Bromma har utsatts för ständiga nedläggningshot.

Moderaterna vill utveckla Arlanda och säkra inrikesflygets framtid genom att inte avveckla Bromma i förtid. Vi vill stärka flyget i Sverige och ser två åtgärder som särskilt viktiga här och nu.

Ett normalt år reser mer än 26 miljoner passagerare till och från Arlanda. Ägaren Swedavias långsiktiga prognoser, innan pandemin, indikerar en ökning till 40 miljoner passagerare år 2040. Företagets bedömning är för närvarande att ytterligare en parallell rullbana skulle behöva finnas på plats runt år 2040 för att klara den ökningen. Arbetet med miljöprövningar behöver därför komma i gång omedelbart om Arlanda inte ska tappa i konkurrensen gentemot övriga flygplatser i Norden.

Därtill måste tillgängligheten till Arlanda bli bättre. Redan i dag står trafiken periodvis still på E4:an mellan Stockholm och Arlanda flygplats. Detta medför köer, onödiga utsläpp och ökad risk för trafikolyckor. E4:an måste byggas ut och dimensioneras för en förväntad ökad trafik om Arlanda ska klara av att växa.

Bromma är en citynära flygplats i Stockholm som är viktig för både näringsliv, beredskap och övriga landets tillgänglighet till huvudstaden. Brommas framtid behöver utredas separat med fokus på framtidens flygmarknad där mindre elflyg och annat fossilfritt flyg kan göra Bromma till en klimatneutral mönsterflygplats. Vi vänder oss därför mot regeringens direktiv om att Bromma flygplats ska snabbavvecklas.

Flygplatsens framtid är en fråga för hela landet, inte bara Stockholm. En rapport från Stockholms handelskammare konstaterar att en stängning av Bromma flygplats hotar minst 24 000 jobb runt om i Sverige. Flygplatsens nyckelroll för inrikesflyget gör att den är avgörande för hela Sveriges arbetsmarknad. Företag i såväl Skåne som Norrbotten skulle därför drabbas negativt av en snabbavveckling.

Till detta kommer att Bromma flygplats har en stor betydelse för totalförsvaret. Vid millennieskiftet fanns fyra flygplatser i Stockholms län. Nu återstår bara Arlanda och Bromma. Denna aspekt har helt ignorerats av regeringen och berörs endast på några enstaka sidor i den så kallade Brommautredningen. Från flygplatsen görs också 300 flygningar årligen med ambulansflyg och donationstransporter mellan Bromma och Karolinska, samt andra sjukhus i Stockholm.

Det skulle vara politiskt oansvarigt att lägga ned Bromma flygplats utan att beakta den tekniska utvecklingen och det nya säkerhetsläget. Bromma flygplats är helt enkelt för viktig för att reduceras till en bricka i ett politiskt spel när den säkerhetspolitiska utvecklingen i vår omvärld så kraftigt har försämrats. Landets huvudstad måste vara tillgänglig för hela Sverige även vid en kris. Då går det inte att förlita sig helt på en enskild flygplats.

Vi vet att flyget är viktigt. Vårt mål är att utveckla Arlanda och värna inrikesflygets framtid genom att stoppa snabbavvecklingen av Bromma.

Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande Helsingborg

Anders Josefsson, oppositionsråd Luleå

Hanne Lindqvist, oppositionsråd Kalmar

Robin Holmberg, kommunstyrelsens ordförande

Irene Svenonius, gruppledare Region Stockholm

Anna Tenje, kommunstyrelsens ordförande Växjö

Anders Ågren, kommunalråd Umeå

Vi har väntat länge nog – bygg klart Västkustbanan (GP 3/6)

Posted on by Robin Holmberg

Beslutet att bygga ut Västkustbanan mellan Göteborg och Malmö till dubbelspår fattades av Riksdagen redan år 1992, för tre decennier sedan. Behoven av ökad hållbar transportkapacitet har inte minskat sedan dess utan ökat – och behoven tillgodoses först när hela sträckan är fullt utbyggd.

Om regeringen lyssnar på Trafikverkets förslag till plan dröjer byggstarten för Västkustbanans sista delsträcka med enkelspår (Maria-Helsingborg C) ända till 2031–2033. Trafikverket har samtidigt flaggat för att byggstarten kan tidigareläggas något, om den politiska viljan finns.

Vi har all respekt för att det är svåra avvägningar som behöver göras när beslut ska fattas om olika stora infrastrukturprojekt. När det kommer till Västkustbanan begär vi inget nytt, utan endast att slutförandet inte ytterligare ska försenas mer än nödvändigt. Byggstart år 2030 är realistiskt.

Utbyggnaden av Maria-Helsingborg C till dubbelspår har redan skjutits fram ett flertal tillfällen. Sätts byggstarten, så som Trafikverket föreslår, till först om nio år finns det inget som hindrar att den fortsätter att skjutas på framtiden. Därför är det viktigt med ett besked om tidigare byggstart.

Varje år som färdigställandet skjuts fram har en kostnad i form av uteblivna nyttor och fördyrning av byggprojektet. En tidigare byggstart än den Trafikverket föreslår skulle även innebära att staten tidigare fick del av den redan avtalade medfinansieringen från Region Skåne. Vinsten är dubbel.

Argumenten för att bygga ut Västkustbanan till dubbelspår är många och välkända. Fullt utbyggd kan Västkustbanan hantera lika mycket gods som en 16-filig motorväg. Svensk export skulle gynnas. Arbetsmarknaden skulle integreras. Dubbelspår ger fler tåg på banan, tätare avgångar, kortare restider och bättre punktlighet. Trängseln längs hårt trafikerade väg E6 kan minskas och trafiksäkerheten ökas. Ett enda pendeltåg kan ersätta uppemot 200 bussar eller 1 000 personbilar. Med utbyggd spårkapacitet kan trafik flyttas från väg till järnväg och CO2-utsläppen minskas i Västra Götaland, Halland och Skåne.

Regeringen har en uttalad ambition om att hela Sverige inte bara ska leva, utan också växa. Att bygga klart Västkustbanan är ett litet, men viktigt steg i den riktningen.

Vår uppmaning till infrastrukturminister Thomas Eneroth är följande: tidigarelägg byggstarten för sträckan Maria-Helsingborg C. Spaden bör i marken senast år 2030.

Johnny Magnusson (M), regionråd, Västra Götalandsregionen

Mikaela Waltersson (M), regionråd, Region Halland

Helene Andersson (C), regionråd, Region Halland

Per Stané Persson (S), regionråd, Region Halland

Anna Jähnke (M), regionråd, Region Skåne

Henrik Fritzon (S), regionråd, Region Skåne

Axel Josefson (M) kommunstyrelsens ordförande Göteborg

Axel Darvik (L) kommunstyrelsens vice ordförande Göteborg

Kristian Vramsten (M) kommunstyrelsens ordförande Mölndal

Stefan Gustafsson (S) kommunstyrelsens vice ordförande Mölndal

Lisa Andersson (M) kommunstyrelsens ordförande Kungsbacka

Fredrik Hansson (C) kommunstyrelsens vice ordförande Kungsbacka

Ann-Charlotte Stenkil (M) kommunstyrelsens ordförande Varberg

Christofer Bergenblock (C) kommunstyrelsens vice ordförande Varberg

Per Svensson (S) kommunstyrelsens ordförande Falkenberg

Jonas Bergman (M) kommunstyrelsens ordförande Halmstad

Jenny Axelsson (C) kommunstyrelsens vice ordförande Halmstad

Erling Cronqvist (C) kommunstyrelsens ordförande Laholm

Johan Olsson Swanstein (M) kommunstyrelsens ordförande Båstad

Ingela Stefansson (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Båstad

Lars Nyander (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Ängelholm

Robin Holmberg (M) kommunstyrelsens ordförande Ängelholm

Jan Björklund (S) kommunstyrelsens vice ordförande Helsingborg

Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande Helsingborg

Torbjörn Brorsson (M) kommunstyrelsens vice ordförande Landskrona

Torkild Strandberg (L) kommunstyrelsens ordförande Landskrona

Catrin Tufvesson (S) kommunstyrelsens vice ordförande Kävlinge

Pia Almström (M) kommunstyrelsens ordförande Kävlinge

Anders Almgren (S) kommunstyrelsens andre vice ordförande Lund

Philip Sandberg (L) kommunstyrelsens ordförande i Lund

Roland Norrman (M) kommunstyrelsens vice ordförande Laholm

Bråttom att rösta ja till hållbar förpackningsinsamling

Posted on by Robin Holmberg

Förhoppningarna var stora när beslutet om producentansvar för förpackningar togs 1994. Att lämna förpackningar till återvinning har också blivit ett konkret sätt för oss alla att bidra till ett mer hållbart och cirkulärt samhälle. Men återvinningen behöver bli bättre.

EU har beslutat om höjda mål för återvinning av förpackningar. Och ska vi nå målen behöver det bli enklare för medborgarna att sortera ut förpackningar och lämna dem för materialåtervinning. Det ligger nu på riksdagens bord att fatta beslut om detta.

En rad kommuner i Skåne har gått före och erbjuder redan i dag på eget initiativ hushållen en fastighetsnära insamling. Det är en investering som resulterat i att mängden förpackningar i soppåsen har halverats. Enorma mängder material kan därmed användas på nytt.

Färre plastförpackningar i soppåsen innebär också mindre plast till energiåtervinning, vilket i sin tur bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Detta är alltså en verklig win-win-åtgärd.

Resultaten av den nära och smarta insamlingen har nått fram till regeringen som vill att alla hushåll i hela landet ska få möjlighet att omfattas av samma service. Det kommer att leda till mycket stora miljö- och klimatvinster.

Efter decennier av olika uppfattningar kring utformningen av förpackningsinsamlingen har nu de två huvudparterna – producenter och kommuner – enats om hur det ska genomföras i praktiken.

Kommunerna samlar in och lämnar över det insamlade materialet till producenterna som sedan ansvarar för materialåtervinningen. Parterna har lyssnat på synpunkter och farhågor och tillsammans tagit fram en modell för hur kommunerna ska ersättas för sitt arbete. Det är en flexibel modell som tar höjd för kommunernas olika förutsättningarna. Full kostnadstäckning ska uppnås för alla kommuner, stora som små, från norr till söder.

Men det är bråttom nu.

EU kräver att vi ska ha ett system på plats före 2023. Om ett beslut inte tas före valet innebär det en tung börda för kommande regering att expediera en ny förordning med raketfart. Det innebär också en fortsatt osäkerhet för hur vi ska kunna öka återvinningen.

Den 16 juni väntas riksdagen fatta beslut. Det borde vara en enkel knapptryckning för att få igenom detta win-win-förslag. Men plötsligt tvekar en del riksdagsledamöter. Vi uppmanar dem att lyssna på oss.

Ta vara på detta tillfälle – alla ni 349 ledamöter i riksdagen – och fatta ett beslut som kommer att göra skillnad för medborgarna, för resurshushållningen och för klimatet, för många år framåt.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm
Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg
Mikael Henrysson (SD), kommunstyrelsens ordförande i Bjuv
Ronny Sandberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Åstorp
Peter Schölander (M), kommunstyrelsens ordförande i Höganäs
Johan Olsson Swanstein (M), kommunstyrelsens ordförande i Båstad

Det kallar jag att göra det omöjliga möjligt (23/10)

Posted on by Hannes Petersson

Svar på insändaren ”Här görs det omöjliga möjligt” av Gunilla Elversson Angvar

Stationsområdet är ett av Ängelholms största omvandlingsområden. Ett stort projekt som handlar om mycket mer än att bygga ett stadshus. På sikt väntas det finnas 2700 bostäder här. Men arbetsplatser, ytor för lek och grönområden ska få ta plats. Nya gator dras fram och gamla industrigator blir kvartersgator.

Kollektivtrafiken som insändaren nämner är viktig för hela området. Stationsområdet ska vara en smidig, säker och tydlig knutpunkt för kollektivtrafik. Det främsta skälet till att flytta bussarna söder om stationen är dubbelspåret till Helsingborg. Flytten gör att resenärerna inte behöver gå över spåren för att ta sig till perrongen. Samtidigt blir det tryggare och tydligare att byta mellan buss och tåg.

Angående trafikbullret som insändaren nämner så kommer man inte kunna bygga bostäder mellan Järnvägen och Järnvägsgatans nya dragning. Där planeras istället parkeringshus för både boende i området och pendlare. Parkeringshusen bidrar även till att avskärma bullret från järnvägen vilket skapar bättre miljö för de boende i Stationsområdet.

Det finns flera anledningar till att ett nytt stadshus ska byggas, arbetsmiljön i det nuvarande stadshuset är en, behov av att möta invånarnas behov på ett bättre sätt är en annan. Läget precis intill tåg och buss stärker kommunens möjlighet att rekrytera den bästa kompetensen i regionen. Stadshuset kommer skapa liv och rörelse i den nya stadsdelen, det ger underlag för butiker och andra verksamheter i de centrala delarna av en stad.

Ett av stadens gamla industriområden omvandlas nu till ett hållbart bostadsområde, det kallar jag att göra det omöjliga möjligt.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholms kommun

”Vi vill ta ansvar för att genomföra den regionala arbetsmarknadspolitiken”

Posted on by Hannes Petersson

Våra kommuner behöver göra allt de kan för att alla våra invånare ska få rätt förutsättningar för att bli en del av vår arbetsmarknad, skriver Familjen Helsingborgs styrelse.

Höstens budgetförhandlingar pågår som bäst och finansminister Magdalena Andersson (S) pekade nyligen tydligt på behovet av konkreta åtgärder för att bryta långtidsarbetslösheten. Arbetsförmedlingens arbete håller på att ställas om och fler privata utförare ska lösa problematiken, men få röster hörs om hur kommunerna ska bidra. Vi är övertygade om att kommunernas roll kopplat till långtidsarbetslösheten i stället borde stärkas för att lyckas få fler i arbete. 

Vi välkomnar regeringsbeslutet att Arbetsförmedlingen uppdrag ska reformeras i grunden. Den nya organiseringen av den statliga arbetsmarknadspolitiken, med fristående aktörer och digitala flöden, kommer säkert att vara framgångsrik för många. Tyvärr upplever vi just nu att de uppdrag Arbetsförmedlingen får mest fokuserar på att säkerställa att privata utförare kommer på plats och har många arbetssökande att arbeta med, på bekostnad av både lokal närvaro och samarbete med kommunen. 

Familjen Helsingborg är en dynamisk delregion med stark tillväxt och behov av kompetensförsörjning men också en delregion med många som står utanför arbetsmarknaden för att man inte har kompetenser som motsvarar de behov arbetsgivarna har. 

Långtidsarbetslösheten är större i Skåne än i riket och det är mycket angeläget för våra kommuner att minska den för att främja tillväxt men också för att öka integrationen. Många av dessa invånare behöver ansöka om ekonomiskt bistånd från kommunen, ofta i kombination med ersättning från arbetsförmedlingen. Det handlar om invånare som stat och kommun gemensamt har ansvar för. 

Vi vill komma överens om ett samarbete. Våra kommuner ser fram emot att samverka med de nya fristående aktörerna på flera områden men ser också att de som står längre ifrån arbetsmarknaden, som till exempel har utbildningsbehov, bristande språkkunskaper, behov av vägledning och introduktion till arbetslivet måste ta del av olika insatser parallellt för att minska risken för långtidsarbetslöshet.

Kommunen har ansvar för vuxenutbildning, SFI, samhällsinformation och sociala insatser som är viktiga pusselbitar i en sådan parallell planering. Familjen Helsingborg har sedan länge ett väl utvecklat samarbete inom en rad politikområden med fokus på att tillsammans främja tillväxt, effektivitet och utveckling. 

Vi vill ta ett ökat ansvar för våra invånare och våra arbetsgivare. Vi vill göra det i samspel med arbetsförmedlingen, den nya arbetsmarknadspolitiken och de fristående aktörerna. Vi har förslag på en modell som skulle göra det möjligt för oss att utföra arbetet med de angivna målgrupperna efter avtal med Arbetsförmedlingen.

Vi är beredda att ta ansvaret från 2022. Vi vill se en tydlig överenskommelse avseende målgrupper, för vilka kommunen redan har ett stort ansvar som gör det tydligare för såväl invånarna, de fristående leverantörer och Arbetsförmedlingen. 

Våra kommuner behöver göra allt vi kan för att inte kostnaderna för ekonomiskt bistånd ska fortsätta att öka, för att matchningsproblematiken ska minska och framför allt för att alla våra invånare ska få rätt förutsättningar för att bli en del av vår arbetsmarknad.

Låt oss komma överens om ett samarbete kring dem som uppbär ekonomiskt bistånd, de som är nyanlända och de unga som inte har avslutad gymnasieexamen. Det är en mindre del av alla arbetslösa i våra kommuner och resten tror vi kommer att omhändertas väl av de fristående leverantörerna. Tillsammans kan vi minska långtidsarbetslösheten och öka tillväxten.

Familjen Helsingborgs styrelse:
Mikael Henrysson
Kommunstyrelsens ordförande (SD) Bjuvs kommun
Anders Månsson
kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Bjuvs kommun
Johan Olsson Swanstein
Kommunstyrelsens ordförande (M) Båstads kommun
Bo Wendt
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (BP) Båstads kommun
Peter Danielsson
Kommunstyrelsens ordförande (M) Helsingborgs stad
Jan Björklund
Kommunstyrelsens vice ordförande (S) Helsingborgs stad
Peter Schölander
Kommunstyrelsens ordförande (M) Höganäs kommun
Lennart Nilsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Höganäs kommun
Hans Bertil Sinclair
Kommunstyrelsens ordförande (M) Klippans kommun
Åsa Edvardsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (SD) Klippans kommun
Torkild Strandberg
Kommunstyrelsens ordförande (L) Landskrona stad
Fatmir Azemi
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Landskrona stad
Torgny Lindau
Kommunstyrelsens ordförande (PF) Perstorps kommun
Ronny Nilsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Perstorps kommun
Teddy Nilsson
Kommunstyrelsens ordförande (SD) Svalövs kommun
Jan Zielinski
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Svalövs kommun
Ronny Sandberg
Kommunstyrelsens ordförande (S) Åstorps kommun
Roger Nielsen
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (M) Åstorps kommun
Robin Holmberg
Kommunstyrelsens ordförande (M) Ängelholms kommun
Lars Nyander
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (S) Ängelholms kommun
Christian Larsson
Kommunstyrelsens ordförande (M) Örkelljunga kommun
Niclas Bengtsson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande (SD) Örkelljunga kommun

Förödande att lägga ned Bromma

Posted on by Hannes Petersson

Ett avlångt land som Sverige behöver en väl fungerande flyginfrastruktur för att hela landet ska leva. Beskedet från regeringen om nedläggning av Bromma flygplats är därför förödande och kommer att drabba samtliga regionala flygplatser i landet. I förlängningen får detta långtgående konsekvenser för såväl tillväxt och utveckling i stora delar av landet, som för Sveriges möjligheter till snabb återstart efter pandemin.

Hur en nedläggning av Bromma flygplats kan genomföras ska nu utredas med målsättningen att det ska finnas ett färdigt förslag i augusti. Vi tycker det är oansvarigt av regeringen att i nuvarande läge med den pågående coronapandemin skapa ytterligare osäkerhet för en hårt ansatt bransch.

Många regionala flygplatser saknar i dagsläget helt eller delvis trafik och kämpar för att överleva. För de flygplatser som fortfarande trafikeras är antalet flygrörelser så lågt som tio procent av den normala trafiken. Trots att coronapandemin innebär stora påfrestningar finns positiva signaler för tiden efter pandemin. Flygbolaget BRA återupptar flera av sina linjer till Bromma från mitten av maj och många flygplatser fortsätter arbeta aktivt med omställningen av flygplatsdriften och trafiken till att bli mer miljövänliga. Parallellt med detta pågår spännande utvecklingsarbete där svenska företag driver på elektrifieringen av flyget. Inrikesflyget står med andra ord på tröskeln till ett tekniksprång som kommer göra många av dagens invändningar mot flyget obsoleta.

Att regeringen i detta läge öppnar upp för att avveckla väl utbyggd infrastruktur är därför ett historiskt misstag. Regeringen lutar sig mot sekretessbelagt underlag från Swedavia som pekar på att Bromma flygplats inte är affärsmässigt lönsam och utgår från att effekterna av coronapandemin blir permanenta. Tvärtemot vad regeringen tycks tro är vi övertygade om att inrikesflyget kommer att spela en viktig roll även efter pandemin när samhället och ekonomin återstartar. Att hänvisa Bromma-flighter till Arlanda kommer inte fungera, framförallt inte under rusningstiden. Hur och när Arlanda kan byggas ut är också väldigt osäkert.

Frågan om Bromma är dock inte enbart en kapacitetsfråga utan också en fråga om konkurrens om pris och reseutbud. Fler destinationer och fler bolag skapar bättre priser för människor och företag som är beroende av flyget. På flygplatser som bara flyger till Bromma eller Arlanda är biljettpriserna oftast nästan dubbelt så höga som på de flygplatser där det finns konkurrens mellan två bolag som flyger till två olika flygplatser.
Regeringens besked är inte vad Sverige behöver. När landet ska återstartas efter det senaste årets nedstängningar levererar regeringen nedläggningsbesked som kommer att slå hårt mot tillgängligheten. Det påverkar tillväxten och framväxten av nya jobb negativt. I ett läge där arbetslösheten är hög och behovet är stort av att få igång turism- och besöksnäringen igen viker Socialdemokraterna ner sig för Miljöpartiet. Vi undrar vad socialdemokratiska kommunalråd ute i Sverige med kommunägda flygplatser som är beroende av Bromma egentligen tycker om regeringens stockholmsfixerade politik.

Om Moderaterna vinner valet 2022 kommer vi att stoppa avvecklingen av Bromma flygplats och genomföra en översyn av den svenska flygpolitiken. Det finns goda exempel ” från till exempel Norge på hur de regionala flygplatserna kan ges bättre förutsättningar att bidra till att hela landet ska kunna leva.
Vi är övertygade om att flyget kommer att vara en viktig del i Sveriges infrastruktur framöver och ha stor betydelse för tillväxt och livskvalitet.

Robin Holmberg (M) kommunstyrelsens ordförande Ängelholm
Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande Helsingborg
Anna Tenje (M) kommunstyrelsens ordförande Växjö
Jesper Skalberg Karlsson (M) regionråd Gotland
Andreas Löwenhöök (M) oppositionsråd Skellefteå
Peter Johansson (M) kommunalråd Kristianstad
Hanne Lindkvist (M) oppositionsråd Kalmar
Pär Jönsson (M) kommunalråd Östersund
Anders Ågren (M) kommunalråd Umeå
Roger Fredriksson (M) kommunstyrelsens ordförande Ronneby

Hur miljövänlig är Västra länken? (25/2)

Posted on by Hannes Petersson

I Lars Nyanders (S) replik påstås Klippanvägens förlängning förstöra den stadsnära grönskan och den levande innerstaden och därmed skada vår attraktionskraft för invånare och turister. Inte minst i området kring Stadsparken.

Vi är övertygade om att denna del av staden skulle bli betydligt mer lockande om trafiken leddes om. Kärnan i Ängelholmspaketet, (och detta vet Lars Nyander), är att skapa mer plats för människor och möten i Ängelholm, framförallt vid Stadsparken och Nybron.

Vi tror inte heller att en trafiklösning löser alla problem. Det kommer krävas fler insatser för att skapa en hållbar trafikmiljö i centrum. Den trafiklösning kommunen investerar i måste dock lösa något problem.

Det är faktiskt anmärkningsvärt att Lars Nyander (S) fortsätter förorda Västra länken trots att hans egen utredning visade att den inte har tillräckligt stor påverkan på trafiken i centrum. Konsulterna gick så långt att de menade att arbetet med Västra länken skulle pausas och att kommunen istället skulle titta på andra lösningar.

Nyander säger sig vilja värna stadsnära grönska men har inga problem med att föra fram Västra länken trots att denna skulle ta fem gånger så mycket naturmark i anspråk som Klippanvägens förlängning. Hur ”miljövänligt” är det egentligen att, som Nyander vill låta, bilisterna köra omvägar genom Kronoskogen och Nybroskogen där omfattande naturområden och fauna kommer att beröras?

Klippanvägens förlängning är den enklaste och rakaste vägen att nå bostadsområdena väster om ån, stationen och det kommande stadshuset. Förslaget sparar mest natur av de presenterade alternativen och är i stort sett färdigutrett.

Sju av nio partier i fullmäktige har efter noga övervägande kommit till insikt om att trafiksituationen i Ängelholm behöver lösas och det nu. Det visar att det finns en bred samsyn i hur den nya trafiklösningen ska se ut. I detta fall kanske även Socialdemokraterna borde ta till sig av Winston Churchills bevingade ord: ”Att våga ändra åsikt visar att man är klokare idag än igår”.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande
Liss Böcker (C), 1:e vice ordförande kommunstyrelsen
Charlotte Engblom (L)
Linda Persson (KD)
Karl-Otto Rosenqvist (MP)










	


	





	

		
Centrumproblem kan inte lösas med Västra länken (NST 10/2)
			

				Posted on  by Robin Holmberg			

			


	
	

		

Äntligen tar Lars Nyander (S) bladet från munnen och berättar hur de ser att trafikfrågan i centrala Ängelholm kan lösas. Det är välkommet då S-strategin de senaste åren tycks ha gått ut på att förneka nuvarande och framtida problem. I den mån S erkänt att något behöver göras har det varit svepande ord om att trafiken behöver minska, utan konkreta förslag.





Nu verkar det som att Socialdemokraterna åter dammat av den så kallade Västra länken. Förslaget utreddes grundligt under förra mandatperioden då Lars Nyander själv styrde. En ringled runt Ängelholm framhålls ofta som alternativ till Klippanvägens förlängning. Efter att ha lagt mycket tid och kommunala resurser på konsultutredningen stoppades dock förslaget i byrålådan av S själva. 





Problemen med Västra länken är flera. Trafikanalyser visar att den inte löser de problem som finns och kommer att finnas i Ängelholms centrum. För att få någon som helst effekt på trafiken behöver Västra länken sträcka sig från Varvsvägen i norr hela vägen ut till Södra utmarken. Förslaget blir dyrt, över 200 miljoner kronor, med mycket begränsad nytta. Utöver detta visar våra beräkningar att fem gånger så mycket naturmark behöver tas i anspråk för Västra länken som för Klippanvägens förlängning, varav cirka en kilometer genom orörd natur. 





Vi är medvetna om att frågan om Klippanvägens förlängning väcker debatt. Samtidigt växer staden, ivrigt påhejad av Lars Nyander och Socialdemokraterna. I framtiden kommer det finnas 2500 nya bostäder och ett nytt stadshus på Stationsområdet, det kommer innebära mycket stor belastning på ett redan ansträngt vägnät i stadskärnan. Vi beklagar att Socialdemokraterna inte förmår ta ansvar för den politik för ett växande Ängelholm de själva fört och för även under denna mandatperiod. Sju av nio partier har däremot gemensamt satt ner foten i Ängelholmspaketet och anser att trafikföringen behöver lösas nu, inte sen och inte med dyra, ineffektiva lösningar som redan avvisats av experterna och S själva.





Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande
Liss Böcker (C), 1:e vice ordförande kommunstyrelsen
Charlotte Engblom Carlsson (L)
Linda Persson (KD)
Karl-Otto Rosenqvist (MP)

	


	





	

		
Problemet i Ängelholm har varit att det pratats för mycket och hänt för lite
			

				Posted on  by Robin Holmberg			

			


	
	

		

Lars Nyander (S), oppositionsråd, beklagar sig över tillståndet i Ängelholms kommun (Aktuella frågor 4/12). Vi ifrågasätter den mörka bild han tecknar när det gäller debattklimatet. Att de politiker som styr kommunen och oppositionen har olika mycket information i olika delar av den politiska processen är självklart, så var det även under den förra mandatperioden när Socialdemokraterna och Lars Nyander satt vid makten.





Idag styr alliansen tillsammans med Miljöpartiet. Blågröna Ängelholms strategi för den första halvan av mandatperioden har varit att få saker att hända.





Lars Nyander efterlyser mer dialog, men problemet i Ängelholmspolitiken har varit att det pratats för mycket och hänt för lite. Från de blågrönas sida har vi därför prioriterat att fatta beslut i viktiga ärenden som tidigare dragits i långbänk.





För stadsbibliotekets renovering, den gamla Parkskolans utveckling, satsningarna i Ängelholmspaketet, ny bolagsstruktur för kommunens fastighetsbolag och andra viktiga besluthar vi säkrat stabila majoriteter i kommunfullmäktige. Vi är stolta över att ha kunnat sluta breda överenskommelser med fler partier än de fem blågröna. Tyvärr måste vi konstatera att Socialdemokraterna är det parti som tydligast valt att inte delta i de förhandlingar som pågått kring besluten eller hoppat av sent under processens gång, inte minst när det gäller trafikfrågorna.





Socialdemokraterna i Ängelholm tycks snart bara brinna för en fråga, att bekämpa ickekommunala alternativ i välfärden. Lars Nyander hävdar att Ängelholms kommun skulle vara ”till salu”. Vad han menar är oklart, men vi antar att det är kritik mot att vi nu genomför våra vallöften.





Blågröna Ängelholm arbetar för en bra balans mellan kommunala och privata alternativ. Det utgör en viktig del i vårt politiska program för mandatperioden. Vi vet att det i denna fråga finns djupa ideologiska skillnader mellan oss och Socialdemokraterna som aldrig kommer att överbryggas, men vi hade hoppats på en mer saklig debatt.





Ängelholms kommun växer och står inför en omfattande utbyggnad av välfärden. Som grund ligger en strategisk lokalförsörjningsplan som antogs 2019. I den tar vi höjd för nya skolor och förskolor samt nya och renoverade äldreboenden och LSS-boenden för funktionshindrade. De allra flesta av investeringarna är kommunala, en handfull är privata. Till viss del handlar det om ekonomi, men främst om att kunna erbjuda valfrihet mellan olika alternativ.





Blågröna Ängelholms uppdrag är inte att vara Lars Nyander och Socialdemokraterna till lags, eller att föra en politik som de uppskattar.Vår uppgift består i att fortsätta utveckla Ängelholms kommun och skapa mesta möjliga välfärd för kommunens invånare. Vi tar gärna debatten, men hoppas på en sakligare ton.





Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande





Liss Böcker (C), 1:e vice ordförande kommunstyrelsen





Charlotte Engblom Carlsson (L), gruppledare





Linda Persson (KD), gruppledare





Karl-Otto Rosenqvist (MP), gruppledare

	


	





	

		
Elever och föräldrar ska kunna välja skola själva (NST 15/10)
			

				Posted on  by Robin Holmberg			

			


	
	

		






I en insändare i HD-NST ställer sig några socialdemokrater frågande till att Ängelholms kommun tagit beslut om att kunna tillåta en mindre area till skolornas utemiljö. 





Vi tror egentligen inte att det från S sida handlar så mycket om kvadratmetrarna i sig. Socialdemokraterna är väl förtrogna med att frågan rör att när det finns grönområden i närområdet så ska dessa kunna nyttjas av skolan. Därmed kan, om det är lämpligt, skolornas utemiljö koncentreras till en mer yteffektiv yta. 





Vi är säkra på att S i Ängelholm vet om att denna fråga initierats av kommunens egen utbildningsförvaltning och att den är aktuell i många kommuner, även där S styr. Det är helt enkelt nödvändigt att använda marken så effektivt som möjligt när våra städer och kommuner växer.





Vi är övertygade om att det för Socialdemokraternas del egentligen handlar om något annat, nämligen den enda fråga som S i Ängelholm fortfarande tycks brinna för – friskolornas vara eller icke vara. 





Vi i Blågröna Ängelholm ser fördelar med ett fritt skolval där elever och föräldrar kan välja olika alternativ. Anledningarna till att man vill välja eller välja bort kan vara många, men oavsett tycker vi att det ska finnas valmöjligheter inom kommunen. Ytterst handlar det om elevens välmående och skolresultat.





Samtidigt är valfriheten en demokratifråga. Människor i dag förväntar sig att kunna göra egna val i livet. De valmöjligheter vi har i dag och tar för givet har inte alltid varit det. Nyligen firade till exempel TV4 trettio år. Det är svårt att i dag föreställa sig när det bara fanns den statliga televisionen att titta på. För dagens unga är det lika främmande att inte kunna välja skola som om det bara skulle finnas två kanaler på tv.





Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande
Sven-Ingvar Borgquist (M), ordförande familje- och utbildningsnämnden