Vår ambition är att klimatet och flygplatsen inte ska behöva stå i strid med varandra (HD 12/6)

I debattinlägg den 8 juni skriver sju kommunala representanter från Miljöpartiet att det är oansvarigt av Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Perstorp och Ängelholm att ta över ägarskapet för Ängelholm-Helsingborg Airport. Det förstår vi att Miljöpartiet, som alltid bekämpat flyget, tycker. Något annat vore sensationellt. Vi håller inte med, tvärtom menar vi att det var ansvarsfullt att agera när flygplatsen, som är så betydelsefull för näringslivet och många jobb i vår region, är nedläggningshotad. 

Coronapandemin har medfört en ekonomisk kris som på kort tid nästan slagit ut hela branscher. Restaurang-, hotell-, event- och resebranschen samt stora delar av handeln har under de senaste månaderna drabbats hårt. Flygbranschen är inget undantag. Ängelholm-Helsingborg Airports verksamhet har i allt väsentlighet legat nere under pandemin, vilket föranledde att Peab tidigare i våras kommunicerade att de inte hade för avsikt att driva flygplatsen vidare.

Kommunerna i nordvästra Skånes ställdes då inför en dyster verklighet. Regionen saknar bra infrastrukturella alternativ till flygplatsen. Tågförbindelserna till Stockholm tar fem timmar, vilket ska jämföras med en flygförbindelse på cirka en timme. Flera företag pekar samtidigt på att den snabba förbindelsen till Stockholm är avgörande för deras etablering i regionen. Det möjliggör för arbetspendling och att bolag i regionen kan knyta an viktig kompetens. I skatteunderlaget för nordvästra Skåne intjänas cirka en miljard av de samlade beskattningsbara inkomsterna i Stockholmsregionen. Det motsvarar omkring 200 miljoner i kommunalskatt som kan användas till vård, skola och omsorg i nordvästra Skåne.

Redan innan Coronakrisen beräknades en nedläggning av Ängelholm-Helsingborg Airport riskera 6200 arbetstillfallen i 2400 företag i nordvästra Skåne. Nu ska det tilläggas att många av de jobb som är särskilt utsatta under Coronakrisen finns i branscher som i högre grad är beroende av flygets snabba förbindelser, exempelvis besökssektorn och kultursektorn, men även mer kontaktintensiva tjänstebranscher, konsultverksamheter och traditionella tillverkningsföretag.

Trots de stora ekonomiska och sociala konsekvenserna menar Miljöpartiet att klimatet bör prioriteras framför flyget. Vår ambition är dock att klimatet och flygplatsen inte ska behöva stå i strid med varandra. Ängelholm-Helsingborg Airport använder sig redan idag av solceller och miljövänligare bränsle för att minska sin klimatpåverkan. Samtidigt pågår det mycket forskning och innovation för att göra flyget klimatneutralt. Frågan är inte längre om det kommer bli möjligt utan när, och vi tror att det blir snart. 

Givetvis var det inte ett enkelt beslut att ta över ägandet för Ängelholm-Helsingborg Airport. Förhoppningen var att Peab skulle bli kvar som ägare, men tyvärr tillät inte omständigheterna det. Vi är tillskillnad från miljöpartiet väl medvetna om att utan flygplatsen minskar nordvästra Skånes konkurrenskraft och attraktivitet, vilket leder till lägre ekonomisk tillväxt och att tusentals jobb riskerar att försvinna. Arbetstillfällen som genererar skatteintäkter som så väl behövs för att vi klara att finansiera en bra skola, vård och omsorg i våra kommuner.

Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm

Peter Schölander (M), kommunstyrelsens ordförande i Höganäs

Johan Olsson Swanstein (M), kommunstyrelsens ordförande i Båstad

Mikael Henrysson (SD), kommunstyrelsens ordförande i Bjuv

Hans-Bertil Sinclair (M), kommunstyrelsens ordförande i Klippan

Torgny Lindau (PF), kommunstyrelsens ordförande i Perstorp

Personangrepp kan avskräcka människor från att engagera sig (NST 28/2)

Svar på insändare av ”Besviken och arg Ängelholmsbo” med rubriken ”Ängelholmspolitiker – varför lyssnar ni inte på de lärda?” införd den 24 februari.

Vi, företrädare för samtliga partier i kommunfullmäktige, vill genom detta svar markera mot det grova språkbruket och angreppet på Ängelholms kommuns politiska företrädare i insändarskribentens inlägg.

Från tid till annan kommer politiken diskutera frågor som polariserar, rör upp känslor och där partierna står på olika sidor. Att kommuninvånare och politiska företrädare kan framföra argument och ifrågasätta majoritetsbeslut är en grundläggande rättighet i en demokrati med yttrandefrihet och fri åsiktsbildning. Vi har dock alla ett ansvar att värna det demokratiska samtalet genom att avstå personangrepp och nedlåtande omdömen om den som företräder andra åsikter än de egna. På samma sätt anser vi att våra lokala medier har ett ansvar i att värdera lämpligheten i att publicera insändare, som förvisso handlar om en aktuell lokal fråga, men som till största del går ut på att smäda enskilda företrädare.

I Ängelholms kommun är vi en bred skara människor med skilda bakgrunder och erfarenheter som valt att engagera oss politiskt. Vi företräder olika partier och olika lösningar på samhällsutmaningarna men förenas i engagemang för Ängelholms kommun och dess utveckling. Vi ser gärna att fler engagerar sig som förtroendevalda i detta viktiga arbete. Ett debattklimat byggt på personangrepp istället för saklig debatt riskerar dock att avskräcka människor från att vilja engagera sig politiskt.

Robin Holmberg (M)
Lars Nyander (S)
Patrik Ohlsson (SD)
Liss Böcker (C)
Charlotte Engblom (L)
Jim Brithén (EP)
Linda Persson (KD)
Karl-Otto Rosenqvist (MP)
Susanne Sandström (V)

Många får komma till tals inför skogsvårdsplanen (NST 27/2)

Engelholmspartiet ställer den 19 februari frågor om hur Ängelholms kommun avser förvalta de inköpta skogsområdena Kronoskogen och Nybroskogen. I grunden är frågeställningen lite märklig eftersom Engelholmspartiet deltar i den grupp av politiker från alla fullmäktiges partier som ska bereda förslag till svar på precis detta. Gruppen hade nyligen ett första möte där vi gemensamt ställde oss bakom en tidplan för det fortsatta arbetet.

Arbetet med ny skogsvårdsplan beräknas pågå under stora delar av 2020. Anledningen är att vi vill låta många röster komma till tals när kommunens första egna plan för Kronoskogen och Nybroskogen ska tas fram. Under vecka 9 träffar representanter för kommunledningen intressenter i föreningar och andra organisationer som på olika sätt verkar i och kring skogarna. Under våren kommer de kommunala nämnder som har intressen i skogarna och i naturvårdsfrågor beredas möjlighet att tycka till. Under året avser kommunen även hålla en bredare medborgardialog där allmänheten bjuds in. Till hösten kommer förslaget om skogarnas framtida skötsel att beredas politiskt så att beslut ska kunna fattas i slutet av året.

I och med denna process hoppas vi kunna låta alla som har intresse av skogarna – föreningar, allmänhet och politiska företrädare – komma till tals och därmed ge ett brett beslutsunderlag för hur skogarna ska förvaltas för framtiden. Under tiden sköts skogarna enligt den skogsvårdsplan som Sveaskog arbetade efter innan kommunen övertog dem.

Robin Holmberg (M)
Liss Böcker (C)
Linda Persson (KD)
Charlotte Engblom (L)
Karl-Otto Rosenqvist (MP)

Syftet är att hushålla med kommunens resurser (NST 30/1)

Svar till Karin Stenholm och Anders Bengtsson

Jag instämmer i att god utemiljö på våra skolor är en viktigt. Tyvärr tycks insändarskribenterna fokusera mer på antalet kvadratmeter istället för på kvalitet och innehåll. Det blir lätt så när det finns stelbenta riktlinjer och nyckeltal från statliga myndigheter att förhålla sig till.

Frågan om skolornas friytor och skolgårdarnas storlek har väckts internt i kommunen med anledning av att den långsiktiga lokalförsörjningsplanen innehållande fem nya skolor och tio förskolor kommunfullmäktige beslutat om nu ska genomföras. Boverkets riktlinjer om 30 kvadratmeter friyta per elev riskerar vid nyetableringar av skolor leda till att stora ytor iordningsställs som skolgård för att sedan stå oanvända och kosta kommunens skattebetalare pengar. Det innebär också att värdefull mark – både för exploatering och naturvärden – tas i anspråk i onödan.

Kommunstyrelsen gav därför kommunens tjänstemän i uppdrag att utreda en modell för skolors friytor som tar hänsyn till lokala förhållanden. Eftersom Internationella Engelska Skolan uttryckt önskan om att etablera sig i Ängelholms kommun gjordes i ett första skede en förstudie på den aktuella tomten på Fridhem.

Den modell som nu föreslås ligga till grund för framtida skoletableringar – både för kommunala skolor och friskolor – utgår från att varje elev ska ha tillgång till 30 kvadratmeter friyta varav minst 15 kvadratmeter ska vara traditionell skolgård. Därutöver kan lokala förutsättningar på den aktuella platsen tas hänsyn till. Om det till exempel finns grönområden, parkmark eller allmän plats som kan samnyttjas med skolan kan detta utgöra hela eller delar av de återstående 15 kvadratmetrarna. 

Syftet är att hushålla med kommunens resurser, både mark och ekonomi. Detta är något som åtminstone en av insändarskribenterna framhäver vikten av i andra lokala frågor. Tyvärr anas istället ett illa dolt ideologiskt motstånd mot friskolor, trots att vi vet att detta efterfrågas både av kommuninvånare och från företag som lockar internationell kompetens till Ängelholm.

Robin Holmberg (M)
Kommunstyrelsens ordförande
Ängelholms kommun



Svar till Socialdemokraterna

Efter att ha läst Nyanders och Radils (S) insändare (24/7) undrar vi om de själva tror på den mörka bild de målar av Ängelholms kommun. Att beskylla det blågröna styret för ”handlingsförlamning” med förra mandatperiodens havererade S-ledda styre i färskt minne är väl magstarkt även för Socialdemokraterna.

Blågröna Ängelholm har sedan maktskiftet satt högsta fart med målet att under första året på mandatperioden lösa ut så många av kommunens surdegar som möjligt. Parkskolan, Stadsbiblioteket och stadshuset är frågor som Ängelholms kommun ältat i minst två mandatperioder. Under våren har äntligen beslut fattats.

Vi kan samtidigt konstatera att viktiga beslut fattats om till exempel ny skola i Munka, ny idrottshall i Hjärnarp, lokalförsörjningsplan för välfärdslokaler och mer. Under hösten fortsätter vi arbetet med att leda Ängelholms kommun på ett ansvarsfullt sätt och med att infria våra vallöften.

Socialdemokraternas kritik mot att verksamheterna måste anpassa sig till rådande ekonomiska förutsättningar är märklig. Om vi ska hålla ordning i ekonomin och undvika framtida skattehöjningar måste budgeten hållas och kostnader prioriteras. Så enkelt är det. Det är därför nämnden för omsorg och stöd lagt en treårsplan för att utveckla verksamheterna inom funktionsstöd och LSS. Åtgärderna vidtas inte för att minska kvaliteten utan för att höja ambitionen genom smartare arbetssätt och sänkning av onödiga kostnader. På så sätt får vi råd att ge stöd till fler när behoven ökar. Vad Socialdemokraternas alternativ är har ännu inte framgått. Tyvärr handlar det troligtvis om fortsatta förslag på skattehöjningar.

Avslutningsvis. Vi instämmer i att de missförhållanden som rapporterats om inom äldreomsorgen är mycket allvarliga. Händelserna utreds därför enligt gällande regelverk och rutiner. Brister kommer att åtgärdas. Information kommer att ges på kommande nämndssammanträde. Vill S ha mer information innan dess kan huvuduppdrag Hälsa bistå med detta.

Robin Holmberg (M)
kommunstyrelsens ordförande

Ingela Sylwander (M)
ordförande nämnden för omsorg och stöd

Nu måste regeringen agera för gårdsförsäljning av öl och vin (Lokaltidningen 2/5)

Den 2 maj är det ett år sedan en majoritet i riksdagen beslutade om att säga ja till gårdsförsäljning av öl och vin. Gårdsförsäljning är en fråga som tröskats i årtionden i det politiska systemet. Nu finns äntligen ett riksdagsbeslut och det är dags för regeringen att agera.

Ur företagar- och tillväxtperspektiv är frågan om gårdsförsäljning ganska odramatisk. Det är, med några få undantag, småföretag och småföretagare som driver vingårdar och bryggerier. Gårdsförsäljning handlar om att få sälja sina egna produkter, i form av öl och vin, i en butik som ligger i anslutning till produktionsstället och/eller gården där råvaran skördas.

I Sverige finns det runt 400 bryggerier och cirka 80 registrerade vingårdar. Av dessa finns cirka 60 bryggerier och 35 vingårdar i Skåne och de skulle ha stora möjligheter att växa ytterligare den dagen gårdsförsäljning införs. Gårdsförsäljning skulle innebära mer tillväxt, stärkt besöksnäring, mer levande landsbygd och möjlighet att konkurrera med andra länder som besöksdestination.

I och kring Ängelholm och nordvästra Skåne finns flera lokala, småskaliga producenter av öl och vin, exempelvis Skelderwikens brygghus och Vejby vingård, som skulle kunna dra nytta av fördelarna med att få sälja sina egna produkter i anslutning till produktionsstället. Gårdsförsäljning kan utgöra ytterligare en viktig pusselbit för att höja attraktionskraften i Ängelholms kommun och hela nordvästra Skåne. Det kan bidra till fler hotellnätter och fler besök på lokala restauranger. Eller varför inte gårdsförsäljning, hotell och restaurang på ett och samma ställe.

Intresset för mat och dryck har ökat i Sverige under en längre period. Det finns också ett genuint intresse för närproducerad mat och dryck. Nationellt har en Livsmedelsstrategi antagits med rubriken ”För jobb och hållbar tillväxt i hela landet”. Visionen för 2030 är att livsmedelskedjan ska vara globalt konkurrenskraftig, innovativ, hållbar och attraktiv att verka inom. Att tillåta gårdsförsäljning är att bejaka intresset både för mat och dryck samt går helt i linje med livsmedelsstrategins mål och vision om fler jobb och hållbar tillväxt.

Nu har det gått ett år sedan riksdagens beslut. Branschen är redo och nu krävs politisk verkstad och verkställande av beslutet att införa gårdsförsäljning. Enligt januariöverenskommelsen ska en utredning tillsättas först år 2020, det tycker vi är imponerande långsamt.

Vi anser att en utredning om hur gårdsförsäljning ska införas borde tillsättas omgående med målsättning om införande från våren 2020. Ju snabbare regelverket kommer på plats ju snabbare kan öl- och vinproducenter utveckla sina verksamheter och skapa fler jobb. I Skåne hade 35 vingårdar och 60 bryggerier kunnat satsa långsiktigt på sin verksamhet. För Ängelholms kommun och dess omnejd hade det inneburit än fler besöksanledningar och växande företag. Vad väntar regeringen på?

Ulrika Heindorff (M), riksdagsledamot
Hans Wallmark (M), riksdagsledamot
Anna Jähnke (M), regionråd
Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande Ängelholms kommun

Uttalande med anledning av diskussionen om Össjö skola

Under förra veckan pågick en intensiv diskussion om hur barnomsorgen och skolan i Össjö ska utvecklas. På initiativ av rektorn på Munka rektorsområde föreslogs ett antal förändringar som framfördes vid ett dialogmöte med berörda föräldrar.

Frågan har ännu inte behandlats eller beslutats politiskt, men vid ett byamöte i Össjö i söndags (24/3) framförde Sven-Ingvar Borgquist (M), ordförande i familje- och utbildningsnämnden och Robin Holmberg (M), ordförande i kommunstyrelsen följande politiska ställningstagande för hur vi ser att situationen bör hanteras. Ställningstagandet går i korthet ut på:

Förskola

  • Vi kommer påbörja arbetet med att bygga en ny förskola i Össjö.
  • Detta kommer ta något år. Därför tittar vi på alternativa, tillfälliga lösningar i Össjö.
  • Under en övergångsperiod kommer de barn som nu inte kan gå hos dagbarnvårdare få gå i förskola i Munka. Finns alternativa förslag – till exempel tillkommande dagbarnvårdare – är vi beredda att diskutera och titta på dem för att lösa barnomsorg i Össjö till dess att ny förskola finns på plats.

Skola

  • Inga barn kommer flyttas från Össjö till Munka.
  • Eftersom Össjö skola förväntas bli för trång först inom något år kommer vi att använda tiden för att se om vi kan bygga till Össjö skola, antingen permanent eller genom paviljonglösning.

Vi säljer in Ängelholms sjukhus (NST 6/9)

Ängelholms sjukhus är en viktig del av skånsk sjukvård. Moderaterna har länge arbetat för att det skulle bli ännu bättre och har genom åren gett sjukhuset plats och utrymme för utveckling. Redan 1998-2002 skapade vi ett regionägt bolag med externa krafter i styrelsen för att ge sjukhuset utvecklingskraft. Tyvärr upphävdes denna reform när vänstersidan tog makten i regionen. Och de ville hellre försöka lägga Ängelholm under Helsingborg.

Det senaste året Moderaterna fört en envis kamp mot regionstyret, som velat få in Hälsostaden i den stora sjukhusförvaltningen Sund. Vi fruktar att det skulle ta död på själva idén i Hälsostaden.

Vi har kommit till slutsatsen att sjukhuset behöver garanteras självständighet. Vinner vi valet ska därför utredas om sjukhuset kan upphandlas som entreprenad eller om man ska göra en nystart som regionägt bolag. Entreprenad har i Skåne fungerat bra i Simrishamn och även på andra ställen i Sverige.
Det viktigaste är att få personal vilket kräver att det finns goda arbetsvillkor och bra möjligheter att utvecklas i sitt yrke. Vi tror att det skapas dels genom att man har korta beslutsvägar inom regionens egna verksamhet, dels genom att det finns olika arbetsgivare att välja mellan för vårdens personal.

Detta är vår strategi där Ängelholm ges en centralpunkt. Just därför är det tråkigt att Socialdemokraterna tycks avfärda all utveckling med att sjukhuset ”säljs ut”. Så är det inte, tvärtom ska Ängelholm säljas in som den förebild det är. Och ges frihet att lokalt bli ännu bättre.

Carl Johan Sonesson (M), regionråd i opposition
Robin Holmberg (M), kommunalråd i opposition Ängelholm
Anna Jähnke (M), förstanamn moderata regionlistan nordvästra valkretsen

Dags för bättre infrastruktur i och kring Ängelholm

Pressmeddelande 2018-08-16

VAL 2018. Välfungerande kommunikationer till och från Ängelholms kommun är av största vikt för att möjliggöra tillväxt, gott boende och ett arbetsliv där det är möjligt att pendla både till och från kommunen. Moderaterna vet att bilen har en viktig plats i ängelholmarnas vardag men vill samtidigt verka för att stärka kollektivtrafikens roll i vår kommun.

Sexfilig motorväg mellan Helsingborg och Vellinge är en av Moderaternas prioriterade frågor i årets regionala valrörelse. Denna åtgärd har självklart positiva effekter för Ängelholms kommun och de kommuninvånare som är beroende av att pendla på motorvägen.

Det finns dock ytterligare lokala satsningar i och kring kommunen som Moderaterna vill arbeta för gentemot Trafikverket. Målet är att skapa fungerande infrastruktur som bidrar till kommunens attraktivitet och underlättar vardagen för de människor som bor här, bidra till ökad tillväxt och förbättra företagsklimatet. Ökad trafiksäkerhet är även det en prioriterad effekt.

Väg 13
Väg 13 är en hårt trafikerad väg som både tjänar som huvudinfart till Ängelholms stad samt som tillfartsväg till E6:an och E4:an. De senaste åren har uppmärksammade olyckor skett, även med dödlig utgång. Vi tycker det är hög tid att Trafikverket höjer säkerheten, främst mellan Ängelholm och Munka Ljungby. I förlängningen bör säkerheten höjas på hela sträckan till Klippan.

Väg 107 (Helsingborgsvägen)
Även väg 107 är en tillfartsväg med hög trafikbelastning från Erikslund och väg 112 samt motorvägsavfart Ängelholm S. Även här vill vi ställa krav på Trafikverket att höja trafiksäkerheten från rondellen i Erikslund till Ängelholm. En förbättrad trafikplats för E6 är samtidigt angelägen för att hantera trafiken i området.

Pågatåg mellan Ängelholm och Åstorp
Sedan tidigare finns förslag om att starta upp pågatågstrafik mellan Åstorp och Lund på Söderåsbanan. Moderaterna vill verka för att projektet utökas så att det även innefattar trafik mellan Ängelholm och Åstorp. Detta hade förenklat pendling i södra Ängelholm för såväl studenter som för arbetspendlare.

Ängelholms kommun för löpande dialog med Trafikverket och har sedan tidigare tecknat ett samverkansavtal avseende arbetet med infrastruktur i kommunen. Moderaterna vill i dessa sammanhang, samt inom ramen för Familjen Helsingborgs infrastrukturplanering, verka för att de ovanstående åtgärderna förs in i plan och genomförs.

Mer information
Robin Holmberg, 072-988 70 00
Sven-Ingvar Borgquist, 072-183 51 65

Interpellation angående Galleri Moment

Galleri Moment är ett konstgalleri med uppskattad verksamhet som drivits i samarbete mellan Ängelholms kommun och Ängelholms konstförening sedan 1967.

Under våren 2017 sades samarbetsavtalet upp av kommunen för omförhandling, främst med anledning av kommunens vilja att göra galleriet obemannat.

I december 2017 tecknades en avsiktsförklaring om samverkan mellan kommunen och konstföreningen. Vid detta tillfälle var parterna fortsatt oense om bemanningsfrågan. Vad som dessutom tillkom var frågan om galleriets förutsättningar inför kommande ombyggnation av Stadsbiblioteket. I avsiktsförklaringen åtar sig Ängelholms kommun ansvaret att hålla konstföreningen informerad om kommunens ombyggnadsplaner. Moderaterna tycker det är bra att kommunen har en hög ambition gällande dialog med konstföreningen inför stundade renoveringar och välkomnar att föreningen ska inbjudas till inflytande i utformningen av det framtida Galleri Moment.

I avsiktsförklaringen konstateras dock att ombyggnaden påverkar Galleri Moment: ”det betyder att ordinarie verksamhet inte kommer kunna bedrivas”.

Moderaternas kan inte tolka detta på annat sätt än att kommunen inte tänker bedriva någon utställningsverksamhet under tiden för ombyggnationen och renoveringen av Stadsbiblioteket. Om detta stämmer är det en dålig utveckling för kulturen i Ängelholms kommun.

Med anledning av ovanstående vill vi ställa följande frågor till Lars Nyander (S):

1. Hur ser du på frågan om bemanning av Galleri Moment i framtiden?

2. Kommer kommunens och Ängelholms konstförenings galleriverksamhet ligga nere under ombyggnationen av Stadsbiblioteket?

3. Om ja, varför kommer inte galleriet – likt biblioteksverksamheten – erbjudas ersättningslokaler under ombyggnationen?

Ängelholm 2018-05-14

Sven-Ingvar Borgquist (M)
Robin Holmberg (M)